I detta avslutande kapitel redovisas utredningens resultat relaterat de två scenarier som varit grund för utredningen samt utifrån angränsande relevanta frågeställningar.
NUVARANDE STRUKTUR MED TVÅ SKOLOR
Scenario 1: Att fortsätta med nuvarande struktur med en rektor som ansvarar för verk-samhet på två platser.
Utifrån uppgifter som inhämtats i utredningen finns det både fördelar och nackdelar med att fort-sätta med en organisation som idag, en verksamhet där särskolan är delad på Tosterö och Campus. En fördel är att de små enheterna som dessutom har sin verksamhet i egna lokaler medför en lugn och trygg miljö som såväl föräldrar, elever som medarbetare framhåller som vik-tig utifrån elevernas behov. Det naturnära läget för de yngre eleverna och det mer centrumnära läget med närhet till gymnasieskolan på Campus bedöms också som positivt. Detta ligger även i linje med Skollagens betoning på trygghet.
Den uppdelning som är idag medför nackdelar av olika karaktär. Lokalerna är till del anpassade efter elevernas behov, men tillgång till mindre rum saknas för elever som behöver avskildhet.
Detta har exempelvis medfört att man Tosterö behövt nyttja det upplevelserum man hade tidi-gare som klassrum för en elev med särskilda behov vilket varit negativt för övrig verksamhet.
Högstadieeleverna på Campus behöver ta sig till Tosterö för undervisning i slöjd då lokaler för detta saknas på Campus. De totala ytorna på båda skolorna är något större än den schablon som Sweco ofta använt i olika lokalutredningar gällande särskola, 40 kvm per elev. Dock är framförallt lokalerna på Tosterö inte fullt ut anpassade efter grundsärskolans och träningssko-lans behov varför det ändå till del upplevs som fullt på skolan. Nivåskillnader med flera vånings-plan på Campus upplevs av en del både elever och föräldrar som negativt. Dels för att det mins-kar möjligheter till samarbete, dels att trapporna inte gör byggnaden fullt ut tillgänglig för alla elever utifrån deras funktionsnedsättning.
Att skolorna är relativt små ger olika konsekvenser utifrån ett barnperspektiv. Det medför samti-digt som det blir en trygg miljö att det är begränsade möjligheter till sociala kontakter. På såväl Tosterö som Campus efterfrågas av elever möjligheter till att spela fotboll och andra aktiviteter som kräver fler elever att interagera med. Att skolorna dessutom är segregerade från andra i unga i samma ålder medför att de ungas sociala nätverk begränsas. På frågor som ställts om möjligheter till kompisar framkommer uppgifter i elevintervjuerna att man gärna skulle ha fler kompisar på skolan. Framförallt Tosterös läge där skolan förvisso ligger i en naturnära miljö inte har någon naturlig koppling till annan verksamhet eller det omgivande samhället har eleverna begränsade möjligheter till en social interaktion. Detta gör att elever på skolan segregeras vilket i ett längre utvecklingsperspektiv kan medföra negativa konsekvenser.
Att skolorna är små med få elever medför en lugn inlärningsmiljö oavsett vilken av skolorna ele-verna går på. Såväl elever, föräldrar som pedagoger uppger att barnen lärt sig mycket sedan de började på särskolorna. Det finns en god pedagogisk kompetens på skolorna och flertalet per-sonal har adekvat utbildning och behörighet. Genom att det är en liten organisation på respek-tive skola känner alla varandra väl och det underlättar att medarbetarna kan samarbeta på ett enkelt sätt som stöd för eleverna. Årskursindelningen som råder i dag där eleverna går från års-kurs 7 till och med gymnasiet på Campus medför en risk att lärarna vid övergången mellan de två skolformerna inte utreder elevernas förmågor fullt ut. Här pekar pedagogerna själva på att det finns en risk att de blir ”hemmablinda” vid denna typ av bedömning. Det framkommer också att elever som utvecklingsmässigt ligger nära att kunna klara av kursmoment inom grundskolan och gymnasieskolan inte ges möjlighet att exempelvis läsa hela kurser eller moment av kurser i andra skolformer. Detta medför att det finns en risk att varje elev inte ges möjlighet att nå sin fulla potential. Sett ur pedagogernas perspektiv ger det begränsade antal medarbetare som finns att tillgå på skolorna mindre möjligheter till ett kollegialt utbyte än om de hade fler kollegor
på nära håll. Detta kan ge negativa effekter på den pedagogiska kompetens som potentiellt finns att tillgå.
De organisatoriska konsekvenserna av att ha verksamhet inom särskolan på två platser försvå-rar möjligheter till ett närvarande ledarskap då rektor för verksamheten har två arbetsplatser.
Detta påverkar föräldrarna på så sätt att de inte alltid kan få tag i rektor. I intervjuer med föräld-rar har de många rektorsbyten som varit gett en bild av att särskolan inte prioriteras av Sträng-näs kommun. Ur ett ledningsperspektiv kan det frånvarande ledarskapet enligt föräldrars syn-punkter dessutom ge en negativ bild av särskolans verksamhet som kan minska attraktiviteten att arbeta i dessa skolor vilket skulle kunna påverka kvaliteten i vilka som söker tjänster på särskolorna. Dock framkommer samtidigt att man i nuläget har en hög andel behöriga lärare och hittills inte har haft problem med att rekrytera kompetent personal. Att man i nuläget har en rektor som är ansvarig enbart för särskolan är dock något som många ser som positivt. Värdet av att ha en rektor som ansvarar för all särskoleverksamhet framförs som viktig för att eleverna inom särskolan ska få den uppmärksamhet som krävs. Att man har en rektor med erfarenhet av särskolans målgrupper och med kompetens om särskolans behov uppfattas generellt sett som mycket positivt. Det ger möjlighet till en stabil styrning under förutsättning att det blir en tydlig kontinuitet i ledarskapet.
MER INTEGRERAD STRUKTUR
Scenario 2: Att ha en särskoleverksamhet som är mer integrerad i grundskola och gym-nasium under ledning av rektor för den ordinarie verksamheten.
När frågor ställts om en mer integrerad skola framförs framförallt att en sådan lösning skulle kunna medföra en ökad inkludering av särskolans elever med övriga samhället. Framförallt rek-torerna anser att detta är viktigt för elevernas utveckling. Av uppgifter som lämnats i intervjuer är det positivt om man kan hitta former där såväl särskolans som grund- och gymnasieskolan får kunskap om varandra. Om man kan säkerställa trygghet och en lugn skolmiljö, något SPSM för övrigt framför som viktigt för alla elever oavsett om eleverna har en funktionsnedsättning eller inte, så är detta positivt som ett led i utveckling av en universell utformning. Samtidigt som särskolans elever får inblick i ett större sammanhang kan på motsvarande sätt elever och per-sonal i grundskolan och gymnasieskolan öka sina kunskaper om särskolan och de elever som finns där. Av intervjuer framkommer att i de fall föräldrar och pedagoger identifierar positiva möj-ligheter att integrera särskolan med övrig skola så finns en uppfattning att det möjligen är en bra lösning för de allra yngsta eleverna och för elever på gymnasieskolan. En ökad inkludering sva-rar också upp mot utredningen vad gäller fokus på kunskap och inkludering i samhället. Annat som bedöms positivt är att man skulle kunna samordna gemensamma resurser såsom skolhäl-sovård.
Som negativt med en mer integrerad särskola är det mycket vanligt att de intervjuade oavsett om det är elever, föräldrar eller medarbetare ser en risk i att eleverna ska bli mer utsatta vid en integrering med grundskolan och att det skulle skapa otrygghet för såväl elever som föräldrar.
Det är inte säkert att eleverna i särskolan klarar att hantera ett större sammanhang även om det kan finnas en variation exempelvis utifrån elevers ålder och mognad. Många elever i särskolan har tidigare gått i grundskola och har negativa erfarenheter därifrån i form av kränkningar och mobbning. Det framförs också en farhåga att eleverna skulle få mindre stöd vid en integrering genom större grupper och personal som inte har kompetens att ge rätt stöd till eleverna. Från medarbetare framförs utöver detta en farhåga om att kommunen inte ska se till elevernas speci-fika behov av exempelvis lokaler och utrustning utan att se integrering som en möjlighet att spara pengar.
Vid en analys av en mer integrerad särskola framhålls olika konsekvenser för eleverna. Det vanligaste är risken för utsatthet, att miljön ska bli alltför stressig. Eleverna framför i intervjuerna önskemål om fler kompisar att umgås med vilket skulle kunna vara en möjlighet men de ser samtidigt en risk att bli mobbade och kränkta av andra elever då flera av de intervjuade har såd-ana erfarenheter från tidigare. Av de elever som intervjuats är det ovanligt att de uppger att de umgås med andra elever från skolan på fritiden. Det är dessutom ovanligt att eleverna bor nära
Utredning av grundsärskolan och gymnaisesärskolans organisation − Sweco 19
skolorna vilket påverkar. En ökad integrering med grundskola och gymnasieskola skulle kunna medföra att eleverna kan ägna sig åt gemensamma aktiviteter på rasterna. Flera elever har ex-empelvis efterfrågat att kunna spela fotboll.
De pedagogiska konsekvenserna av att ha en mer integrerad skola är framförallt att elever som klarar det skulle kunna få större möjlighet att läsa kurser som särskolan annars inte kan er-bjuda. För elever på gymnasieskolan skulle även möjligheter att delta i kurser på gymnasiepro-gram som i nuläget inte erbjuds på gymnasiesärskolan. För pedagogerna skulle det också med-föra möjlighet till ett utöka kollegialt lärande som skulle kunna vara ett steg i att ytterligare höja kvaliteten i undervisningen och i tillämpning av digitala hjälpmedel och andra nya pedagogiska metoder. Flera föräldrar lyfter i intervjuerna att eleverna borde få läsa och lära sig mer än vad de gör även om de på det stora hela är nöjda med utbildningen.
På frågor om organisatoriska konsekvenser är det framförallt en oro för att särskolan skulle prio-riteras ned om rektorsansvaret ligger på en grundskolerektor eller gymnasierektors ansvar. Skä-let för detta är framförallt att rektorerna redan nu har ett brett ansvar och att de kanske inte skulle mäkta med ytterligare ansvar. Att rektorer i allmänhet inte har så mycket kompetens om särskolans specifika behov och de elevgrupper som ryms inom verksamheten är ytterligare en farhåga. En vanlig uppfattning är att det ska finnas en rektor i kommunen som ansvarar för verksamheten i särskolan oavsett om särskoleelever är integrerade i en grundskola eller gym-nasieskola eller inte.
SÄRSKOLORNAS KAPACITET
En grund för utredningen är att antalet elever i kommunens grundsärskola och gymnasie-särskola förväntas öka samtidigt som särskolorna på Tosterö och Campus redan i nuläget bör-jar bli trångbodda. Utifrån Swecos schablonberäkningar av skolornas kapacitet har en maxka-pacitet beräknats som enbart bygger på yta. Frågor om rumsindelning, kamaxka-pacitet vad gäller ven-tilation och lokalernas karaktär ur ett pedagogiskt perspektiv har inte studerats närmare. Oav-sett det har lokalerna på respektives skola en ytmässig maxkapacitet om 34 elever på Campus och 37 elever på Tosterö beräknat utifrån Swecos schablon för särskolan om 40 kvm lokalyta per elev. Detta mått tar inte hänsyn till att lokalerna är anpassade till den verksamhet som an-ordnas. Rimligen borde lokalerna på respektive skola kunna inrymma ytterligare tre till fyra ele-ver. Detta kan utöver lokalernas utformning dock variera utifrån elevernas funktionsnedsättning.
ANDRA MEDSKICK TILL BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
I följande punkter anges ytterligare ett antal aspekter som bedöms viktiga att ha med sig inför den kommande beslutsprocessen:
• En återkommande synpunkt i utredningen handlar om de många rektorsbyten som varit fallet de senaste åren. I resultat som framkommit är ledarskapet för kommunens särskolor viktigt att utveckla. Det handlar om att erbjuda en mer långsiktigt hållbar lös-ning som säkrar såväl kompetens som kontinuitet i ledarskapet. Såväl föräldrar som medarbetare och ledning har en näst intill enig uppfattning om att det bör vara en ge-mensam rektor för särskolan oavsett om eleverna finns mer integrerade med en grund- respektive gymnasieskola eller om de har sin verksamhet på två skolor som idag.
• Lokalerna på skolorna är inte fullt ut ändamålsenliga utifrån verksamheternas behov.
Båda skolorna har nivåskillnader som inte är optimalt för verksamheten. Lokalerna på framförallt Tosterö är inrymda i tidigare klassrum för grundskola och är inte fullt ut an-passade för elever som behöver exempelvis avskildhet. Man har som exempel behövt använda det upplevelserum som fanns tidigare för en specifik elev vilket påverkar möj-ligheter negativt för andra elever. Dock framförs av ett antal intervjuade, särskilt avse-ende elever på träningsskola att lokalen läge är väl anpassat utifrån dessa elevers be-hov.
• Att hålla ihop hela särskolan är ett önskemål som återkommer, även om det finns de som också ser ett skolbyte i årskurs 7 som positivt för eleverna. Högstadiets elever inom särskolan behöver flexibilitet för att säkerställa att de elever som klarar kurser inte-grerat med grundskolans högstadium bör få möjlighet att göra det. Att ha en större när-het till grundskola är önskvärt, men inte en integrerad verksamnär-het i någon av de befint-liga grundskolorna. Här krävs att man i så fall tänker in grundsärskolan som en del vid exempelvis planering av en nya grundskola.
• Elever på gymnasiesärskolan har sina lokaler i närhet till kommunens gymnasieskola och vuxenutbildning inklusive lärvux. Denna verksamhet har en bra placering rent geo-grafiskt. Lokalerna är dock inte fullt ut ändamålsenliga då verksamheten bedrivs i tre plan. En ökad integrering av gymnasiesärskolans elever skulle kunna ge positiva effek-ter när det gäller möjligheeffek-ter till ämnesintegrering och eller integrering av utbildning inom olika gymnasieprogram. Gymnasiesärskolan erbjuder i nuläget endast två pro-gram vilket såväl elever, föräldrar, medarbetare och övriga som intervjuats upplever som alltför begränsat. Genom att eleverna på gymnasienivå har nått större mognad finns även en mindre farhåga att det ska medföra situationer med mobbning och annan kränkande behandling än bland yngre elever på exempelvis högstadienivå. Detta skulle även kunna vara en möjlighet till ökad integrering i samhället som helhet och öka möj-ligheter till fler kompisar för eleverna. Utöver större möjlighet att tillgodosebehovet av elevhälsans resurser och andra övergripande insatser som kan erbjudas eleverna.
• Ett tydligt formspråk och tydlig arkitektur underlättar orientering i utbildningsmiljöer. En god ljudmiljö, visuell miljö, luftmiljö, innemiljö och utemiljö har betydelse för lärandet.
Även tillgång till varierande rumsfunktioner som fysiskt är utformade på olika sätt och som kan anpassas efter olika lärsituationer är av stor betydelse. En god lärmiljö handlar om mer än fysiskt väl anpassade lokaler. Integrationen av teknik i kombination med olika utrymmen för att studera, träffas och samarbeta utanför klassrummet kan bidra till att skolan eller ett campus kan ha en stärkande inverkan på lärandet oavsett elevernas individuella förutsättningar.
• I övrigt är det i enlighet med den statliga utredningen viktigt att arbetssätt som ger grund för val av rätt insatser och stöd till eleverna dokumenteras. Behov som säkerställer ut-formning av inkluderande lärmiljöer behöver kartlägga och säkerställas. Här kan SPSM riktlinjer vara ett bra stöd. För elevernas utveckling behöver det också säkerställas att kommunen kan erbjuda en garanti för tidiga insatser för elever som läser svenska, svenska som andra språk och matematik samt att flexibiliteten ökar så att eleverna kan erbjudas att läsa utifrån olika timplaner.
Utredning av grundsärskolan och gymnaisesärskolans organisation − Sweco 21
Bilaga 1 – Intervjuguider
Professionella aktörer Föräldrar Elever
Kan du beskriva din roll kopplat till kommunens grundsärskola, gymnasie-särskola och särskolefritids?
Kan du beskriva din koppling till Strängnäs kommuns grundsärskola respektive gymnasiesärskola?
Vad har du för erfarenhet av särskolan/fritids?
Hur länge har du gått på särskolan i Tosterö/Campus?
Eleverna har ju rätt att söka skola där föräldrar kan söka om att deras barn an-tingen placeras i särskola, placeras i och integreras i or-dinarie grundskola eller skola i annan kommun. Har du nå-gon uppfattning om hur detta påverkar barnen/eleverna?
När du sökt särskola för dit/dina barn vad har du då i första hand efterfrågat. Att ditt barn placerats i särskola skild från övriga grund-skola/gymnasieskola. Att ditt barn placeras i särskola som är integrerad med övrig grundskola/gymnasie-särskola, alternativt en särskola i annan kommun?
Om du hade möjlighet att välja skulle du då vilja gå på t.ex. när det gäller förmedling av kunskap, trygghet och lik-värdighet?
Hur trivs du på skolan?
Verksamheten är uppdelad på två skolor med stort fy-siskt avstånd sinsemellan.
Vad anser du om det? Har det någon betydelse för ele-verna? Hur tänker du kring vikten av närhet mellan skola och hem?
Verksamheten är uppdelad på två skolor med stort fy-siskt avstånd sinsemellan.
Vad anser du om det? Har det någon betydelse för ditt barn/eleverna i särskolan?
Om du fick välja, på vilken plats skulle du vilja ha din skola? Där den är idag, mer centralt i Strängnäs eller mer lantligt?
Samordning,
Har du någon uppfattning om lokalernas innemiljö respek-tive utemiljöer som du vill lyfta fram? Tosteröskolan (1-6) och Thomasskolan (7-9, samt gymnasiesärskolan)?
Har du någon uppfattning om lokalernas innemiljö respek-tive utemiljöer som du vill lyfta fram? Tosteröskolan (1-6) och Thomasskolan (7-9, samt gymnasiesärskolan)?
Vad tycker du om skolans lo-kaler? Innemiljö/utemiljö?
Om du skulle beskriva en op-timal placering av
Om du skulle beskriva en op-timal placering av
Tycker du att det skulle vara roligt att gå på en skola där det även finns elever i grund-skolan/gymnasieskolan?
Varför/varför inte?
GYSÄR. Inom särskolan er-bjuds två gymnasieprogram?
Vad har du för uppfattning om det?
GYSÄR. Här på skolan er-bjuds två gymnasieprogram?
Om du hade möjlighet skulle du då vilja gå på ett annat program eller är du nöjd med det som erbjuds?
Hur skulle särskolan ur ett ledningsperspektiv vara or-ganiserad? En rektor för re-spektive skola? En gemen-sam rektor för särskolan oav-sett fysisk placering
Hur skulle särskolan ur ett ledningsperspektiv vara något specifikt som du vill lyfta fram i utredningen?
Övriga kommentarer. Är det något specifikt som du vill lyfta fram i utredningen?
Övriga kommentarer
PROTOKOLLSUTDRAG
Barn- och utbildningsnämnden 2021-08-24
1/3
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
BUN § 114 Dnr BUN/2021:393-609
Grundskola i Strängnäs tätort, förberedande arbete
Beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att Barn- och utbildningsnämnden beslutar att
1. godkänna fortsatt utredning av en ny grundskola i Strängnäs tätort 2. utredningen ska inriktas mot en grundskola årskurs 4 till 9 enligt förslag i
bilagan Grundskola i Strängnäs tätort, förberedande arbete.
Yrkanden
Hanna Lindahl (C), Torbjörn Johansson (S) och Arne Stade (S) yrkar bifall till liggande förslag.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut.
Beskrivning av ärendet
Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2020-05-26 § 51 att uppdra till förvaltningen att påbörja planeringen för fler skolplatser i Finningeområdet.
Kommunens operativa planeringsgrupp (OPG) beslutade därefter att starta ett förberedande arbete vilket innebär att verksamhetens behov klargörs och förslag på inriktning utarbetas. I detta skede av lokalstyrningsprocessen ligger ansvaret på förvaltningen.
Befolkningsprognosen på delområden 2020–2024 (2020-07-02) visar en ökning i skolåldrarna 6–15 år med 229 elever fram till 2024. Det utökade behovet har stämts av med de elevtal som finns på de kommunala skolorna i Strängnäs tätort samt genom inhämtande av information från friskolorna i Strängnäs tätort om deras planer under de närmsta åren.
Den sammantagna bilden är att det totala antalet platser är tillräckligt för att kunna möta den ökade efterfrågan fram till 2023 därefter finns behov av en utökning av antalet platser.
Prognostiserad platsbrist 2024 endast med hänsyn till lokaler
Årskurser Lokalernas
kapacitet Behov Diff
Paviljong-platser Diff
F-3 874 750 124 -92 32
Åk 4–6 364 351 13 13
PROTOKOLLSUTDRAG
Barn- och utbildningsnämnden 2021-08-24
2/3
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Åk 7–9 324 373 -49 -49
Summa 1 562 1 474 88 -92 -4
En arbetsgrupp bestående av rektorer, verksamhetschef, skolintendent och utredare har arbetet utifrån direktiv antagna av kontorets ledningsgrupp. I uppdraget ingår prövning av befintliga skolorganisationer, standardskola och att utarbeta alternativa förslag på skolorganisationer.
Arbetsgruppen har diskuterat de befintliga skolorganisationernas för- och nackdelar. Arbetsgruppen förordar skolor som är organiserade i förskoleklass-årskurs 3 eller förskoleklass-årskurs 4–9, i övrigt är skillnaderna ur pedagogisk synpunkt inte
Arbetsgruppen har diskuterat de befintliga skolorganisationernas för- och nackdelar. Arbetsgruppen förordar skolor som är organiserade i förskoleklass-årskurs 3 eller förskoleklass-årskurs 4–9, i övrigt är skillnaderna ur pedagogisk synpunkt inte