I följande kapitel kommer resultatet att analyseras med hjälp av de fem teman som har beskrivits i den teoretiska referensramen.
_________________________________________________________________________
5.1 Implementering
Jonker (2018) menar på att företagares vilja att implementera Bitcoin som
betalningsalternativ influeras av konsumenters accepteringshastighet samt att den främsta anledningen för företag att acceptera Bitcoin som betalningsmedel är för att locka fler kunder.
R4 angav att den främsta anledningen till att de valde att implementera Bitcoin som
betalningsmedel var för att erbjuda deras kunder fler betalsätt. R2 uppgav att anledningen till implementeringen av Bitcoin som betalningsmedel var för att förhoppningsvis öka
försäljningen i företaget. Vidare visade Jonkers (2018) studie att den näst största anledningen till implementering berodde på efterfrågan från konsumenter. Både R5 och R1 uppgav att anledningen till införandet av Bitcoin som betalningsmedel var för att deras kunder efterfrågade det. Därefter uppgav även R5, R6 samt R3 att en av anledningarna till implementering var deras eget intresse för Bitcoin, vilket är den tredje största faktorn till implementering av Bitcoin (Jonker 2018). Ingen av respondenterna i denna studie angav transaktionskostnader som anledning till implementering, till skillnad från de resultat som Jonker (2018) fann. I denna studie angav däremot R5 att anledningen till införandet av Bitcoin även berodde på att möjliggöra fler anonyma transaktioner för konsumenterna, vilket skiljer sig från resultaten i Jonkers (2018) studie där ingen av respondenterna angav detta som en anledning till implementering.
Polasik et al. (2015) beskriver att växlingsföretag medverkar till att fler företag accepterar Bitcoin som betalningsmedel då dessa växlingsföretag tar på sig risken vad gäller
växelkurssvängningar. Hälften av respondenterna i denna studie använde sig av
växlingsföretag och hälften av respondenterna valde att behålla Bitcoins i företaget. Vilket tyder på att denna studies resultat varken kan bekräfta eller förkasta Polasik et al. (2015) studie. Användandet av växlingsföretag medverkar till en ökad acceptans av att använda Bitcoin som betalningsmedel (Polasik et al. 2015). Hälften av de medverkande
respondenterna använde sig av växlingsföretag för att ta emot Bitcoin. R1 uppgav att
anledningen till att de har valt att använda sig av ett växlingsföretag beror på att Skatteverket varit otydliga med hur inkommande Bitcoins ska beskattas.
I likhet med de resultat som Jonker (2018) redovisar uppgav inga av respondenterna i denna studie att växelkursrisk eller transaktionshastighet påverkat deras beslut att tillämpa Bitcoin som betalningsmedel. Vidare beskriver Jonker (2018) att den upplevda säkerheten kan påverka implementeringsbeslutet. Fem av respondenterna i denna studie angav att Bitcoin som betalningsmedel är säkert, R2 uppgav att Bitcoin är relativt säkert beroende på hur lång verifieringsprocess transaktionerna har.
Jonker (2018) anger att återförsäljares implementeringsvilja påverkas om
nettotransaktionsförmånerna är positiva. Luther (2016) anser att om blockkedjetekniken reducerar kostnaden för transaktioner kommer den att bli accepterad som betalningsmedel.
Fyra av respondenterna i studien uppgav att nettotransaktionsförmånerna med Bitcoin är positiva och att transaktionskostnaderna är lägre vid Bitcoin än andra traditionella
betalningsmedel. R3 och R5 svarade på liknande sätt som övriga respondenter, de uppgav
dock att transaktionskostnaderna varierar och var väldigt höga en period. Detta styrker de resonemang som Jonker (2018) och Luther (2016) beskrivit.
Rochet och Tirole (2002) hänvisar dock till att återförsäljare kan erbjuda betalningsmedel trots att nettotransaktionsförmånerna är negativa, detta för att inte tappa konkurrenskraft, förlora kunder eller för att dra till sig nya kunder. Detta nämnde R5 under intervjun, han menade på att transaktionskostnaderna har varit höga men att de har valt att erbjuda Bitcoin som betalningsmedel ändå på grund av konsumenternas efterfrågan.
5.2 Kostnad
Ett flertal studier beskriver att Bitcoin som betalningsmedel är billigare att erbjuda för företag i jämförelse med traditionella betalningsalternativ (Brito & Castillo 2016; Chowdhury &
Mendelson 2013; Luther 2016).
Detta var något som de medverkande respondenterna höll med om. Bitcoin beskrevs även vara ett billigare betalningsalternativ än de traditionella betalningsalternativen som finns att tillgå. R2 beskrev att Bitcoin är billigare för dem än det populära betalningsalternativet Klarna. R1 uppgav att det kan vara mer fördelaktigt att använda Bitcoin i förhållande till betalkort då betalkort innebär högre kostnader.
De flesta uppgav att de inte hade några kostnader för att ta emot Bitcoin som
betalningsmedel. Dock beskrev R2 att företaget hade en implementeringskostnad vid start samt en liten kostnad, en procent av transaktionen för att ta emot Bitcoin, vilket deras växlingsföretag tog ut i avgift. Tre av respondenterna uppgav att de använder sig av
växlingsföretag, dessa bör således drabbas av en viss indirekt kostnad för att ta emot Bitcoin som betalningsmedel. Kostnaden uppstår vid användande av en tredjepartslösning och gäller således inte för alla företag som väljer att ta emot Bitcoin som betalningsmedel. R3 tog bland annat upp att Bitcoin är ett billigare betalningsmedel då företaget inte behöver betala någon kortavgift eller månadskostnad för en kortterminal. Denna studies resultat går helt i linje med tidigare studiers beskrivning av Bitcoin som ett billigare betalningsalternativ.
Murphy et al. (2015) fann att de låga transaktionskostnaderna möjliggör att återförsäljare kan sänka sina priser. Av de medverkande respondenterna angav fyra av företagen att de erbjuder de konsumenter som betalar med Bitcoin rabatt. R5 preciserade att rabatten erbjuds på grund av att betalning med Bitcoin innebär en lägre kostnad för företaget än deras andra
betalningsalternativ. Företag 1 och Företag 6 erbjöd rabatt för att premiera sina stamkunder.
Bitcoin möjliggör även mikrobetalningar, det vill säga betalningar av mindre belopp då den är delbar till åttonde decimal. Att genomföra mikrobetalningar med Bitcoin kan vara fördelaktigt för konsumenter då transaktionskostnaderna är lägre än vid andra
betalningsalternativ (Brito & Castillo 2016). Ingen av respondenterna uppgav dock att deras genomsnittliga Bitcoin-transaktion var mindre än cirka femtio kronor. Det kan dock tänkas att några av de medverkande företagen hanterade transaktioner av mindre summor än andra beroende på dess verksamhet. Således bör det innebära en större skillnad för de företag som tar emot många transaktioner av mindre storlek än de företag som tar emot transaktioner i större volymer just gällande kostnaden per transaktion.
Murphy et al. (2015) beskriver att Bitcoins låga transaktionskostnader kan störas av det faktum att den är mycket volatil, vilket kan leda till att konsumenters köpvilja går ner då det
råder osäkerhet kring valutans värde i framtiden. Detta kan leda till att konsumenter väljer att behålla sina Bitcoins och inte vill betala med dem. R3 gav en bild som stämmer överens med Murphy et al. (2015). R3 menar på att Bitcoin som betalningsmedel inte är populärt för tillfället på grund av dess höga pris. Han beskriver hur en betalning han mottagit för några månader sedan är värd fyra gånger så mycket idag och att detta leder till att konsumenter förmodligen upplever att de inte bör använda Bitcoin som betalningsmedel.
Ju fler som använder sig av blockkedjan och vill betala för snabbare transaktioner, desto högre blir avgiften, då transaktionerna slåss om utrymme i blockkedjan.
Transaktionsavgifterna uppges vara väldigt låga enligt tidigare studier av bland annat Brito och Castillo (2016) och Murphy et al. (2015) men varierar kraftigt (Bitinfocharts 2018). Detta är något som R3, R5 och R6 tar upp under intervjuerna. De uppgav att
transaktionskostnaderna varierar och att de för en period sedan var extremt höga. R3 uppgav att detta beror på ett sabotage strax innan Bitcoin Cash uppstod. R5 uppgav att det finns andra kryptovalutor som har lägre transaktionskostnader och att det finns valutor som inte har några transaktionskostnader alls. Anledningen till att merparten av tidigare studier beskriver
Bitcoins transaktionskostnader som låga kan bero på att studierna är genomförda för 2–3 år sedan när transaktionskostnaderna var mycket lägre.
Det som respondenterna beskriver angående de skenande transaktionskostnaderna var något som skedde relativt nära i tid från denna studies början. Det kan också bero på att
transaktionskostnaderna är låga för företag men inte för konsumenter då den läggs på konsumenten vid en genomförd betalning. Det som Brito och Castillo (2016) beskriver angående att transaktionskostnaderna skulle minska vid fler användare stämmer inte överens med den bild som de medverkande i denna studie ger. Även de uppgifter som (Bitinfocharts 2018) redovisar kring transaktionskostnadsstatistiken för Bitcoin-transaktioner skiljer sig från Brito och Castillos (2016) uppfattning, där statistiken visar att transaktionskostnaden går upp i samband med att transaktionerna ökar. Det kan tänkas att ett av de större problemen som Bitcoin har är just att transaktionskostnaderna blir väldigt höga för konsumenten vid ett ökat användande.
5.3 Risk
Både R1 och R3 beskrev, att när nya valutor introduceras skiftar deras värde enormt mycket i början, innan valutan har etablerats och stabiliserats. R1 menade på att detta beror på att alla valutor kräver ett förtroende. Ju mer förtroende en valuta erhåller desto större blir efterfrågan.
De beskrev att anledningen till varför Bitcoin har fluktuerat mycket i värde beror på att det först skrevs väldigt gott om Bitcoin och dess egenskaper, vilket skapade en efterfrågan, som i sin tur ledde till att valutan steg i värde. Därefter skrev medier mindre bra om Bitcoin,
exempelvis att den håller på att krascha vilket ledde till att människor blev rädda och ville sälja, det ledde till att kursen föll. R1 beskrev att han tror att svängningarna succesivt kommer bli mindre. Brito och Castillo (2016) förklarar att de enorma fluktuationerna av Bitcoin kan bero på stress vid etablering av ny valuta och beskriver just det som R1 och R3 upplevt, samt att de stora fluktuationerna av Bitcoin beror på spekulation och en tro på fortsatt värdeökning.
R5 beskrev att de upplever en affärsrisk då det är oklart hur Bitcoin skall beskattas. Han betonade att det tog flera år innan de fick reda på hur de ska betala skatt på Bitcoins. Han beskrev att Skatteverket inte har några fasta riktlinjer och menade på att det finns en risk att de i efterhand kan bli drabbade av en straffavgift. Han förklarade även att det var svårt att vara bland de första företagen som accepterat Bitcoin som betalningsmedel. Företaget beskattar Bitcoin som en aktie och beskattar löpande intäkter som vanligt. Direktiven R6 fått
från Skatteverket var att bokföra dem på samma sätt som bokföring av utländsk valuta, vilket tydligt visar på hur olika direktiv respondenterna fått från samma myndighet. R3 var inne på samma spår som R5 och uppger att han efter flera samtal med Skatteverket fortfarande inte är helt säker på hur Bitcoin skall beskattas och redovisas. R1 beskrev även att Skatteverket har väldigt otydliga direktiv angående beskattning av Bitcoin. På grund av detta väljer företaget att växla betalningar i Bitcoin på en gång med hjälp av Bitpay. R1 uppgav att om
Skatteverket hade varit mer tydliga med hur redovisningen av Bitcoin skall ske inom företag hade de förmodligen valt att behålla Bitcoin i företaget och betalat ut löner samt betalat leverantörer med dem. R2 däremot upplevde inte något problem med beskattning, företaget växlar Bitcoin direkt till svenska kronor via Bitpay. Tidigare studier går i samma linje som respondenternas upplevelse och beskriver svårigheter med beskattning (Brito och Castillo 2016).
Murphy et al. (2015) beskriver att Bitcoins volatilitetsmönster tyder på att Bitcoin används som en spekulativ investering. Vilket är något som R1 höll med om. Han förklarade att det redan märks att hypen kring Bitcoin börjar lägga sig och att kunderna vågar börja betala i valutan igen. Vidare beskrev både han, R2 och R3 att de har upplevt att konsumenter inte vågat betala med Bitcoin på grund av dess enorma värdefluktuation. Därefter uppgav R3 att han snarare ser det som en chans att vara spekulativ i Bitcoin än att det är en risk.
Böhme et al. (2015) beskriver att alla som använder Bitcoin utsätts för marknadsrisk på grund av valutaväxlingen. Bitcoins värde fluktuerar enormt vilket kan bidra till en enorm risk för återförsäljare, då de kan sättas i en situation där de tar betalt för en vara i ett pris idag och imorgon är värdet på betalningen värt mindre än varans värde. Vissa studier beskriver att den största risken med Bitcoin är dess volatilitet (Turpin 2014). Brito och Castillo (2016) menar på att Bitcoins volatilitet hade varit ett större problem om den inte hade använts som
betalningslösning då priset går att räknas om samt beloppet växlas till annan valuta vid köp.
Tre av respondenterna använder sig av en tredjepartslösning för att växla Bitcoin till svenska kronor direkt vid betalningstillfället och skyddar sig på så sätt mot valutakursrisk.
Dessa tre respondenter beskrev dock att de skulle drabbas av en valutakursrisk om de inte använde sig av ett växlingsföretag. De andra tre respondenterna beskriver att det teoretiskt sett finns en valutakursrisk men att de själva inte upplever det som en stor risk för företaget.
De ansåg att de inte hade ett behov av att skydda sig mot den risken. Två av dessa respondenter uppger att de ser Bitcoins volatilitet som en möjlighet till spekulation och värdeökning till deras favör. Av de respondenter som inte använde sig av växlingsföretag svarade två att de skulle uppleva valutakursrisken som större om de hanterade transaktioner i Bitcoin dagligen i större volymer. En gemensam nämnare för respondenterna verkade vara att deras transaktionsvärde i Bitcoin inte är stort nog för att respondenterna ska anse det utgöra en risk för företagen.
5.4 Säkerhet
Ett flertal tidigare studier beskriver Bitcoinsystemet som säkert, så länge säkerheten kring de privata nycklarna hanteras på säkert sätt (Brito & Castillo 2016; Böhme et al. 2015; Dwyer 2015). Majoriteten av respondenterna beskrev att Bitcoin som betalningsmedel är väldigt säkert. Bland annat nämnde R1 och R3 att allt är “open-source” och att all information om transaktioner är offentlig, vilket bidrar till en ökad säkerhet. Vidare uppgav dem och R5 att säkerheten ligger på individen själv, att hantera nycklarna på ett säkert sätt. R5 förklarade att företaget har löst det genom att begränsa antalet personer i företaget som har tillgång till nycklarna och delat upp de inkommande betalningarna i Bitcoin på olika enheter. R2 beskrev
att en viktig säkerhetsaspekt att ta hänsyn till är längden på verifieringsprocessen vid
transaktioner. En kortare verifieringsprocess är mindre säker då det är väldigt få datorer och nätverk som hinner bekräfta att transaktionen är äkta.
Tidigare studier stödjer att Bitcoin är en säker betalningsmetod då systemet löser
säkerhetsproblemet med så kallad dubbelspendering när bedragare försöker lura återförsäljare (Brito & Castillo 2016; Dwyer 2015). R5 beskrev att Bitcoin är en mycket säkrare
betalningsmetod än betalkort, bland annat då dessa är lätta att förfalska. Vid bedrägeri blir företaget av med produkten, betalningen, samt måste erlägga straffavgifter. Då
Bitcoinsystemet inte stödjer återbetalningar förekommer inte detta säkerhetsproblem. Andra studier (Böhme et al. 2015) ser det som ett problem snarare än lösning att transaktioner inte går att ångra eller återbetala, detta är dock inget som de medverkande respondenterna i denna studie beskrev, alla var positivt inställda till att problemet med dubbelspendering lösts.
Ingen av respondenterna uppgav att de utsätts för en säkerhetsrisk eller risk för hacking. R1 beskrev att Bitcoin-plånböcker är omöjliga att hacka, vilket skiljer sig lite från tidigare studiers resultat. R3 är på R1 linje och förklarar att om nycklarna förvaras på ett säkert sätt finns ingen risk att Bitcoins blir stulna genom hacking. Han förvarar Bitcoin på en så kallad cold storage för att öka säkerheten. Två av respondenterna uppgav att det finns en viss teoretisk risk för att Bitcoin kan bli hackade men att företagen inte upplever en sådan säkerhetsrisk. Brito och Castillos (2016) studie beskriver Bitcoinsystemet som mer eller mindre ohackbart. Men trots avancerad teknologi som skyddar Bitcoin har en del
växlingsföretag och plånboksföretag utsatts för attacker (Murphy et al. 2015), detta var dock inte något som oroade de medverkande respondenterna i denna studie. Respondenterna var enhälliga i denna fråga trots att några av företagen mottog upp till 50 Bitcoin-transaktioner per dag och således en mycket större volym än andra som endast tagit emot några få betalningar.
5.5 Fördelar
I teoriavsnittet framgår det av flera studier och rapporter att det är fördelaktigt för konsumenter att företag erbjuder flera olika betalningsmedel. Att erbjuda flera olika
betalningsalternativ kan även leda till att företag får tillgång till nya kunder (Dibs 2016; Grant
& Hogan 2015). R2 uppgav att Bitcoin som betalningsalternativ mest används i
spekulationssyfte och att Bitcoininnehavare vill behålla sina Bitcoins. Detta leder till att införandet av Bitcoin som betalningsalternativ troligtvis inte har genererat fler kunder för företaget. En av anledningarna till att de valde att implementera Bitcoin var för att erbjuda deras kunder fler betalsätt. R3 beskrev att kunder har kontaktat dem enbart för att de tar emot Bitcoin som betalningsmedel. Även R6 beskriver en liknande bild, många konsumenter tog kontakt och ville prata om Bitcoin. R6 uppgav vidare att en av anledningarna till införandet av Bitcoin som betalningsmedel var i marknadsföringssyfte. R4 beskrev att en av fördelarna med att erbjuda Bitcoin som betalningsmedel är att erbjuda deras kunder fler
betalningsalternativ. Han hade dock svårt att uppskatta om det verkligen bidragit till fler kunder för företaget.
Konkurrens uppstår genom att företag skapar mervärde för konsumenter utan att det överstiger kostnader för företagen. En konkurrensfördel kan exempelvis skapas genom användandet av ny innovation (Porter 1985). R2 beskrev att företaget trodde att de skulle erhålla konkurrensfördelar i samband med att implementera Bitcoin som betalningsmedel.
Idag anser han inte att införandet gett någon konkurrensfördel. R5 beskriver att han tror att erbjuda Bitcoin som betalningsmedel delvis lockar till sig fler kunder då betalningssättet är
anonymt. R1 beskriver att de valde att implementera Bitcoin som betalningsmedel för att erbjuda fler betalningsmöjligheter snarare än att locka till sig fler kunder. R5 beskriver att fördelen med Bitcoin är att det är ett globalt betalningsmedel vilket underlättar
utlandsbetalningar då dessa uppgår till en mycket lägre kostnad än traditionella betalningsalternativ.
Att vara en first mover innebär att vara först på en marknad med en ny innovation eller att använda sig av en ny teknologi (Kerin et al. 1992). De medverkande respondenterna i denna studie kan tänkas erhålla ett first mover advantage då de är sex av endast femtiotre företag i Sverige som accepterar och använder sig av denna innovation. Genom att vara först på marknaden kan de tänkas ha fått en konkurrensfördel. Två av respondenterna beskriver att kunder har sökt upp dem enbart på grund av att de erbjuder Bitcoin som betalningsmedel.