Analys

Den  teoretiska  delen  av  arbetet  har  visat  på  vad  som  krävs  för  att  kunna  utföra   synkronisering  mellan  enheter  i  en  modern  miljö.  Det  visade  sig  att  tidigare  försök  till   synkronisering  mellan  ett  flertal  enheter  kräver  en  långsam  synkroniseringsprocess  med  ett   väl  utarbetat  synkroniseringsschema  för  att  kunna  anpassa  synkroniseringen  till  mobilernas   begränsade  resurser.  Dock  så  visade  också  vår  teoridel  på  en  större  problembild  än  den  vi   förutsåg  vid  arbetets  inledning.  Synkronisering  är  ett  avancerat  problem  som  många  på  den   mobila  sidan  arbetat  på  för  att  försöka  lösa.  SAMD  var  det  intressantaste  alternativet  vi   hittade  i  litteraturen  som  verkade  ha  samma  ambitioner  som  oss  när  det  gällde  att  kunna   fungera  över  multipla  plattformar  och  med  en  enkelt  implementation.  Övriga  lösningar  var   ofta  bundna  till  endast  vissa  databaser  eller  plattformar.  

Eftersom  vi  redan  innan  arbetet  hade  valt  vilka  tre  plattformar  vi  ville  fokusera  på  så  fick  vi  i   vår  teoridel  även  mer  information  vad  som  var  specifikt  för  just  dessa  plattformar.  Vi  kunde   sedan  använda  denna  information  i  vår  egen  implementation  av  synkroniseringen.    

Några  av  de  viktigaste  aspekterna  från  teoridelen  var  dessa:  

• Synkroniseringen  kräver  en  långsam  synkroniseringsprocess  

• Synkroniseringen  bör  ha  så  få  nätverksanrop  som  möjligt  då  dessa  är  kostsamma.  

• Synkroniseringen  bör  ha  ett  väldefinierat  synkroniseringsschema  för  att  spara  på  den   mobila  enhetens  resurser  i  bästa  möjliga  mån.  

Vår   empiri   underströk   också   dessa   punkter.   Intervjun   med   Fredrik   Ålund   gav   en   värdefull   inblick  i  hur  ett  etablerat  företag  arbetar  med  synkronisering  av  data  och  han  visade  på  att   vår  problemformulering  var  korrekt  och  relevant.  Detta  gjorde  den  andra  delen  av  empirin   enklare  då  vi  i  programmeringsskedet  visste  vilka  delar  vi  skulle  koncentrera  oss  på.    

CrossSync   blev   ett   intressant   experiment   där   vi   direkt   såg   relevansen   i   teoridelens   huvudpunkter.  Vi  valde  våra  datastrukturer  efter  det  som  var  mest  effektivt  för  mobilerna,   valde   HTTP-­‐protokollet   för   överföring   då   detta   bidrog   till   en   tillförlitlig   uppkoppling   mot   servern  och  jobbade  med  att  begränsa  nätverksanropen  så  mycket  som  möjligt.  

I  självaste  synkroniseringen  valde  vi  att  använda  tidsstämplar  för  att  markera  att  en  tabell   blivit  uppdaterad.  I  efterhand  kan  vi  dock  se  att  SAMD’s  implementation  av  MD-­‐5  hash  på   tabellerna   möjligtvis   hade   varit   mer   tillförlitligt   och   framförallt   inte   hade   satt   kravet   på   databasen  att  kräva  en  kolumn  för  tidsstämplar  i  varje  tabell.    

5.1  Diskussion  och  generalisering  

Vårt  arbete  har  genererat  en  mängd  data  som  vi  valt  att  tolka  på  ett  kvalitativt  vis.  Detta  har   inneburit  att  vi  inte  varit  fokuserade  på  att  få  ut  kvantitativa  mängder  av  data  utan  snarat  försökt   komma  fram  till  vår  slutsats  genom  att  analysera  och  tolka  den  information  vi  samlat  genom   intervjuer,  litteratur  och  designprocessen  av  CrossSync.  Här  nedan  redovisar  vi  de  resultat  vi  anser   oss  nått  med  denna  studie.  

5.2  Slutsats  

Det  finns  många  olika  sätt  att  implementera  synkronisering  på,  inte  minst  om  man  går  ner  på   kodnivå.  Hur  kod  ska  skrivas  för  att  lösa  problemet  är  väldigt  individuellt  och  varje  utvecklare   har  sitt  tillvägagångsätt  för  att  lösa  problem.  Därför  har  vi  inte  i  detalj  beskrivit  i  kod  hur  fullt   funktionell   synkronisering   implementeras.   Utan   snarare   i   ord   hur   en   fullt   funktionell   synkroniseringslösning  ska  fungera  och  se  ut.  I  denna  uppsats  har  vi  istället  kommit  fram  till   bra  riktlinjer  och  råd  för  hur  man  exempelvis  ska  skriva  sin  kod  att  exekvera  i  flera  trådar,  hur   man  ska  paketera  information  och  hantera  data  som  tas  bort  ur  databasen.  Nedan  följer  en   kort  redogörelse  för  de  slutsatser  vi  dragit  av  detta  arbete;  

Anrop  mot  server  bör  exekveras  i  en  egen  tråd  för  att  undvika  att  applikationen  låser  sig  om   svarstiderna  lär  långa.  Informationen  som  skickas  bör  paketeras  med  JSON  istället  för  XML   för  att  begränsa  datamängden  som  skickas  så  mycket  som  möjligt,  därtill  hör  också  att  man   endast   skickar   den   informationen   som   är   förändrad.   Detta   görs   bäst   genom   att   jämföra   tidstämplar  eller  genom  att  skapa  hashsummor  av  databasen  som  sedan  jämförs.  Skulle  en   databas   bli   enormt   stor   så   kan   flags-­‐metoden   spara   utrymme   eftersom   endast   ett   tecken  

krävs,  dock  kompromissar  det  betydligt  funktionaliteten  och  fungerar  således  bara  i  snabba   synkroniseringsmodeller.   Att   välja   Mimer   Mobile   framför   SQLite   skulle   i   vissa   fall   höja   prestandan  på  synkroniseringen  då  en  sådan  databas  aldrig  låser  och  många  kan  därför  läsa   och   skriva   data   samtidigt.   Medan   SQLite   kan   vara   bättre   då   långa   transaktioner   görs,   då   databasen   låser   sig   och   förhindrar   att   transaktionen   avbryts.   Därför   är   det   svårt   att   dra   någon  slutsats  över  vilken  som  presterar  bättre  än  den  andra  då  det  beror  på  vad  det  är  för   typ  av  data  man  vill  synkronisera.  

5.3  Reflektion  

Vi   märkte   tidigt   att   implementera   en   fullt   funktionell   långsam   synkroniseringsmodell   överhuvudtaget   är   mer   komplicerat   än   vi   förväntade   oss.   Därtill   skulle   vi   hela   tiden   ha   prestanda  i  åtanke.  Vi  har  hela  tiden  försökt  att  välja  det  mest  prestandamässigt  effektiva   alternativet  under  arbetets  gång  och  försökt  testa  det  i  den  mån  det  går.  Dock  är  det  flera   alternativ   vi   skulle   velat   testat   noggrannare   som   val   av   databas   tillexempel.   Vi   vet   hur   databaserna  fungerar  i  teorin  men  det  hade  varit  intressesant  att  implementera  en  Mimer   Mobile   databas   istället   för   att   empiriskt   testa   vilken   som   presterar   bäst.   Ytterligare   ett   exempel   på   något   vi   hade   planer   på   att   testa   men   inte   hann   med   var   att   ställa   SAMD-­‐

modellen  mot  vår  lösning  och  jämföra  vilken  som  presterar  bäst.  

I  vårt  exempel  har  vi  använt  oss  av  en  privat  server  med  en  medioker  uppkoppling.  Det  har   varit   intressant   att   implementera   denna   lösning   på   en   ”high-­‐end”   server   och   testköra   synkroniseringen  med  hög  belastning.  Vilket  vi,  i  brist  på  resurser  och  tid,  inte  heller  hann   med  att  testa.  

Vårt  eget  experiment  CrossSync  skulle  behövt  en  bredare  testning  och  jämförelse  mot  andra   alternativ   för   att   kunna   dra   tydliga   slutsatser   ifrån   och   kunna   framkalla   kvantitativ   data.  

Detta  experiment  bidrog  dock  till  att  svara  till  vårt  syfte  som  var  att  få  en  ökad  förståelse  för   synkroniseringsproblematiken.   Vi   kan   såhär   i   efterhand   se   att   vi   aldrig   hade   förstått   problemet   utan   att   själva   försöka   oss   på   en   implementation,   så   även   om   CrossSync   inte   bidrog   till   de   kvantitativa   data   vi   hade   hoppats   på   så   har   den   ökat   vår   förståelse   och   möjliggjort  en  underlättad  identifiering  av  problemets  alla  sidor.  

5.4  Förslag  på  vidare  forskning  

Under  denna  rubrik  så  placeras  flera  av  de  punkterna  vi  hade  ”Reflektion”  ovan.  De  vi  inte   hann  med  att  testa  mer  noggrant  är  naturligtvis  föremål  för  vidare  forskning.  Det  vill  säga   prova  andra  typer  av  databaser,  servrar  och  synkroniseringsmodeller.  

I   Sverige   har   vi   ett   annalkande   4G-­‐nät   i   utveckling.   När   det   är   färdigbyggt   och   finns   implementerat   i   mobiltelefoner   vore   det   intressant   att   testa   denna   synkroniseringsmodell   med  4G-­‐nätet  som  medium  för  kommunikationen.  Hastigheten  kommer  vara  avsevärt  högre  

än   dagens   3G-­‐nät,   och   kanske   svarstiderna   kortare.   De   båda   är   faktorer   som   i   hög   grad   påverkat  detta  arbete.  

Huvudsakligen  så  är  all  teknik  ständigt  i  utveckling  med  förbättrad  prestanda  som  främsta   resultat.   Vilket   innebär   att   man   alltid   kan   testa   nya   tekniker   för   att   se   hur   de   påverkar   effektiviteten  på  synkronisering.