Kramlor gjorda av smidesstål och andra tidigare stålsorter har med tiden korroderat och tappat sina egenskaper. Med nya legeringar i stål finns det idag kramlor som ska motstå korrosion bättre utan att det påverkar hållfastheten. Även om det vid restaurering av äldre murverk där man har använt sig av bly har visat sig att blyet inte har tappat sin funktion som fogmaterial så är det inte lämpligt att använda på grund utav dess miljö- och hälsoskadliga egenskaper. Appliceringen av kemankare är mycket smidigare än den av bly och därför medför användningen av kemankare en mindre risk för utsläpp av de skadliga ämnena i materialet.
Där en garantitid på 50 år ges för kemankare så har bly visats hålla sina tekniska egenskaper i flera hundra år, och dessutom har bly möjligheten till återvinning för fortsatt användning även efter byte av kramlor fodras.
För att undvika problem som orsakas av att olika ämnen interagerar med varandra på ett skadligt sätt så kan man försöka använda sig av så få olika ämnen som möjligt. Ett alternativ är då att istället för att kramla, mura med bindare som sitter fast förankrad i bakmuren och på så sätt binda ihop fasad och bakmur. Använder man sig utav endast sten och murbruk så slipper man de miljöskadliga aspekterna som både kemankare och bly för med sig. Dessutom så slipper man risken för att metallen ska korrodera och spränga sönder stenen. Väggen kommer också bli mer anpassningsbar till fukten då inga hål skapas där vattnet kan tränga in och samlas i stora mängder för att sedan utgöra en risk för frostsprängning när temperaturerna sjunker.
Vid renovering och restaurering av murverk med kramlingar är detta inte ett alternativ. Då konstruktionen redan är utformad som den är. En helhetsbild av konstruktionen i fråga är en bra utgångspunkt. Där det går att lokalisera speciellt utsatta områden i fråga om fukt, salt och andra skadliga betingelser. Kramlor i dessa utsatta områden bör ha en så god utformning så korrosiva ämnen inte kan samlas och utgöra skada. För fullgott skydd ska kramlan ha rostskyddande egenskaper. Rostfria stål har med sin passiviseringskikt detta inbyggt i sig och behöver då inte underhållas kontinuerligt som andra rostskyddande applikationer behöver. Andra mindre utsatta områden har smidesstål visats
35 klara, över förväntan, sitt ändamål. Här kan det av miljömässiga och byggnadshistoriskt värde vara lämpligt att återanvända de redan befintliga kramlorna.
Eftersom att det finns dåligt dokumenterat hur byggnader är uppförda rent byggnadstekniskt genom tiden så ligger det ett byggnadshistoriskt värde i att byggnader som restaureras använder sig av samma material och metoder som tidigare, så att byggnaden i sig fungerar som ett historiskt dokument. Däremot måste alltid en övervägning ske när det rör sig om material som vi nu har en annan kunskap om, och som i vissa fall då är skadliga för både miljö och hälsa. Ett alternativ är att låta några få delar ha kvar ursprungliga metoden och materialet för att det inte ska försvinna helt i historien.
Bly har som tidigare nämnts använts i flera hundra år. Man vet att det behåller sina egenskaper efter många år. Det har snarare varit brist på annat som har resulterat i att kramlorna har rostat och restaurering krävs. Om det är en tillräcklig anledning till att fortsätta använda bly trots deras miljö och hälsorisker är dock tveksamt, eftersom att det ändå måste göras om på grund utav att kramlorna och stenen inte är lika beständiga. Trots att det nu används andra material i kramlorna som kommer stå emot korrosion mycket bättre så kommer antagligen stenen ändå att utsättas för angrepp så som vittring eftersom att den är exponerad.
En aspekt att ta hänsyn till med kemankare är att det inte har funnits på marknaden i särskilt många år vilket innebär att man inte vet hur länge de kommer att hålla sina tekniska egenskaper. Vi har ställt frågan till både tillverkare och användare och ingen kan ge ett svar på beräknad livstid. Det innebär också att man inte vet hur den kommer bete sig när den väl tappar sina tekniska egenskaper utan man kan endast anta vad som kommer att hända.
4.2 Summerande slutsats
Materialet i kramlor har nästan helt uteslutande bytts ut från det traditionella smidesstålet mot det korrosionsbeständiga syrafasta stålet. Ett material som har minst lik bra hållfasthet som smidesstål men som klarar av korrosiva miljöer på ett mycket bättre sätt. På så vis kommer det med största sannolikhet behålla sina tekniska egenskaper under en längre tid då det inte angrips lika lätt av rost.
36
Det vi ser på äldre byggnader idag som har kramlade murverk är att de oftast har bly som fogmaterial, det som kan ses är också att det verkar vara kemankare som kommer ersätta blyet som fogmaterial. Trots att bly är ett mer beprövat material och man vet att det behåller sina tekniska egenskaper i flera hundra år så tror vi också att kemankare och liknande material är det som bör användas i framtiden. Med mer satsning på forskning kring de nya materialen och då framför allt i samverkan med äldre material och i gamla byggnader så kommer det kännas säkrare att använda dem.
4.3 Förslag till fortsatt forskning
Det finns lite skrivet i modern tid om hur olika material samspelar med varandra i byggnader, både nybyggnad och äldre byggnader som är i renoveringsbehov. När restaurering av äldre byggnader sker så byter man ibland ut beprövade material som har hållit i flera hundra år mot nya material som det inte finns någon speciellt utförlig dokumentation kring och som man inte har sett hur det reagerar med de material som redan finns i byggnaden.
En annan sak som vi märkt när vi har sökt information är att det finns väldigt lite faktiska siffror på hur fog beter sig och vad man kan förvänta sig av den i en byggnad. Det som skulle behöva göras försök på är frostbeständighet, temperaturrörelser och elasticitet. I dagsläget så kan man alltså inte räkna exakt på hur olika bruk och fogmaterial kan förväntas bete sig i olika förhållanden då ingen forskning har gjorts på det.
Till sist så skulle vi också gärna se att det läggs in mer undervisning kring äldre material i byggtekniska ingenjörsutbildningar där fokus ofta ligger mycket på material som är nya på marknaden. Vi upplever att det finns ett stort kunskapsglapp när det gäller äldre byggnader och deras material.
37
5 REFERENSER
2008/98/EG, A., u.d. u.o.:u.n.
Adamson, R., u.d. Nationalencyklopedin, järn. [Online]
Available at: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/järn [Använd 3 Maj 2017].
Adamson, R., u.d. Nationalencyklopedin, järn. [Online]
Available at: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/järn [Använd 8 Maj 2017].
AFS, 2014:23. u.o.:u.n.
Andersson, R. & Ferm, O., 1991. Kyrka och socken i medeltidens Sverige : en samling
uppsatser. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Balksten, K. & Mebus, U., 2015. Visby ringmur – kulturarv som rasar och
återuppbyggs. u.o.:Riksantikvarieämbetet.
Beijer, G., 1941. Svensk lantbrukslexikon. Stockholm: Esselte.
BSK, 2007. Boverkets handbok om stålkonstruktioner, BSK 07. 4 red. u.o.:Boverket. Burström, P. G., 2007. Byggnadsmaterial : uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. 2 red. Lund: Studentlitteratur.
Clarke, S. & Engelbach, R., 1990. Ancient egyptian construction and architecture. New York: Dover publications, inc.
Cornell, E., 1970. Byggnadstekniken : metoder och idéer genom tiderna. u.o.:Byggförbundet.
Dieter, A., 1991. Building in Egypt : pharaonic stone masonry. New York: Oxford University Press.
Edström, J.-O., u.d. Nationalencyklopedin, masugn. [Online]
Available at:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/masugn [Använd 25 April 2017].
Elding, L. I., 2017. Nationalencyklopedin. [Online]
Available at: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bly [Använd april 2017].
38
Ericsson, H., 2017. Projektledare [Intervju] (12 April 2017).
Hilti, u.d. Hilti. [Online]
Available at: https://www.hilti.se/expander-och-plugg/kemankare-f%C3%B6r-injektering/r3360273
[Använd april 2017].
Igetoft, L., 2001. Att konstruera för korrosiva miljöer : en handbok för konstruktörer av
atmosfärexponerade utrustningar. Västerås: u.n.
Johannesson, H., Widmark, H. & Johannesson, H., 2000. Höghållfasta rostfria stål :
konstruktion och materialval. Stockholm: Sveriges verkstadsindustrier :
Industrilitteratur.
Karlson, V. & Björk, C., 1988. Sekelskiftets byggteknik : om arkitekten Valfrid Karlson
: byggnadsverk och läroböcker. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Kjellin, E., 1928. Byggnadskonsten, dess teori, juridik och praktik. Stockholm: u.n. Liberg, A., 2017. Stenkonsult [Intervju] (7 april 2017).
Lidmar-Bergström, K., u.d. Nationalencyklopedin, vittring. [Online]
Available at:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vittring [Använd 25 April 2017].
Mattsson, E., u.d. Nationalencyklopedin, korrosion. [Online]
Available at:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/korrosion [Använd 25 April 2017].
Nationalencyklopedin, u.d. Nationalencyklopedin, klorider. [Online] Available at: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klorider [Använd 10 Maj 2017].
Nationalencyklopedin, u.d. Nationalencyklopedin, kolstål. [Online]
Available at:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kolst%C3%A5l [Använd 3 Maj 2017].
Nationalencyklopedin, u.d. Nationalencyklopedin, kvader. [Online] Available at: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvader [Använd 8 Maj 2017].
39
Naturvårdsverket, 2017. Fakta om bly. [Online]
Available at:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Bly-Pb/ [Använd April 2017].
Nohrstedt, L., 2016. Nya satsningen: Stål utan kol. Ny Teknik, 4 April. Outokumpu, 2009. Corrosion Handbook. 10 red. u.o.:Outokumpu Oyj.
Riksantikvarieämbetet, 2011. Tro och vetande om blymönja, Visby: Riksantikvarieämbetet.
Ross, P., 2017. Stenhuggare [Intervju] (30 Mars 2017).
Rothstein, E. v., 1890. Handledning i allmänna byggnadsläran med hufvudsakligt
afseende på husbyggnadskonsten samt kostnadsförslagers uppgörande. 3 red.
Stockholm: F. & G. Beijers förlag.
Sandström, R., u.d. Nationalencyklopedin, metallåtervinning. [Online]
Available at:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/metall%C3%A5t ervinning
[Använd 3 Maj 2017].
Sgu.se, u.d. Metall- och mineralåtervinning. [Online]
Available at:
https://www.sgu.se/mineralnaring/metall--och-mineralatervinning [Använd 24 April 2017].
SIS, S. S. I., 2003. Rostfria stål. Stockholm: SIS förl..
Sundnér, B., 1993. Natursten i byggnader. Teknik & historia. 1 red. Stockholm: Institutionen för konservering, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
Svensk Byggtjänst, 2011. Rätt murat och putsat. u.o.:Svensk byggtjänst.
Sveriges stenindustriförbund, 2005. En handbok om natursten. Johanneshov: Sveriges stenindustriförbund.
Ullman, E., 2003. Materiallära. 14 red. Stockholm: Liber.
Walterson, E., 1999. Krom, nickel och molybden i samhälle och miljö. Stockholm: Miljöforskargruppen.
40
Whålin, E., 1948. Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad. Allmän
byggnadsteknik. u.o.:u.n.
Widman, J., 2001. Stålet och miljön : om den svenska stålindustrins insatser för miljön
vad gäller stålets produktion, användning och återvinning. Stockholm: Jernkontoret.
Wåhlin, E., 1948. Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad. Allmän
byggnadsteknik, Bd 2. 1 red. Stockholm: Tidskr. Byggmästaren.
väst, S., 2015. Stenkonstervering väst. [Online]
Available at: http://www.stenkonserveringvast.se