I detta kapitel jämförs och analyseras de fält- och laboratorieundersökningar som utförts under pro- jektets gång. I kapitlet jämförs även resultaten med de tidigare undersökningarna som utförts i närlig- gande områden för att kunna stärka resultatens validitet. I kapitlet kommer även eventuella felkällor diskuteras.
5.1 Jämförelser med tidigare utförda undersökningar
Arjeplog
I Arjeplog kunde inga fältundersökningar genomföras på grund av de rådande geotekniska förutsättning- arna. Kuperad mark med stora höjdskillnader gör marken svårframkomlig, tjälen i marken bidrog till svå- righeter vid utförandet. Den information om området som framkommit vid en tidigare intervju med Jör- gen Oscarson för cirkelbanan kunde istället utvärderas. Endast en okulär besiktning av platsen var möjlig och bedömningen är att uppgifterna från intervjun stämmer väl överens med denna.
Arvidsjaur
Viktsondering kunde inte utföras i Arvidsjaur. Anledningen kan vara att ett tjällager påträffades i marken eller att ett hårt packat moränlager påträffats vid det djupet. Resultatet av det översta jordlagret stäm- mer överens med resultatet från den tidigare undersökningen som gjorts för Arvidsjaurs flygplats, se bilaga 5. Även övriga uppgifter i den tidigare rapporten stämmer överens med den undersökta platsen.
Älvsbyn
I Älvsbyn kunde de valda metoderna utföras till ett tillfredställande djup. Viktsondering utfördes till ett djup mellan 4 - 5 meter. Viktsonderingskurvorna ser relativt lika ut för de tre undersökningspunkterna fram till 2 meters djup. Efter 2 meters djup skiljer kurvorna sig, detta kan bero på att sten och grus påträffas eller på lokala skillnader i marken. För att kunna göra en noggrannare undersökning borde sondering gjorts på fler än tre platser, dock räckte inte tid eller resurser för detta samt att tjälen i östra delen av området inte hade släppt. Enligt tidigare utförd miljögeoteknisk utredning (Elert et al., 2013) ligger Nattberghedens plantskola på isälvsavlagringar som består mestadels av sand. Uppgifterna från den tidigare rapporten stämmer väl överens med de gjorda fältundersökningar och jordartsbestäm- ningen.
5.2 Grundläggningsförslag
Nedan kommer grundläggningsförslag för varje plats att diskuteras. Eftersom inga laster är kända för klimathallen så diskuteras grundläggningsförslag med avseende på områdenas egenskaper och är därför inget heltäckande, fullständigt beslutsunderlag för grundläggningen.
Arjeplog
För cirkelområdet återfinns berg ytligt med någon meter av överliggande moränlager. Eftersom berg är ett hållfast material och att inga differentialsättningar uppstår vid belastning är det därför fördelaktigt att schakta bort jordlagret och grundlägga på berget med till exempel pelarsulor. Eftersom höjdskillnader återfinns inom området kommer en del sprängningsarbeten behöva utföras. Delar av de bergmassor som sprängs kan sedan krossas och användas som utfyllningsmassor vid grundläggning.
Arvidsjaur
Det stora området består av en siltig morän med en mycket hög vattenkvot. Med dessa förutsättningar kommer tjälen att vara påtaglig under vinterhalvåret och kan skada en framtida konstruktion. För att inte komma i kontakt med tjäle så kan utgrävning av tjälfarligt material utföras för att sedan återfyllas med icke tjälfarligt material. Installation av kapillärbrytande lager samt dränering är också att rekom- mendera med isolering av sulan. Med tanke på markens egenskaper och hydrologiska förutsättningar är det inte säkert att bärigheten från pelarsulor/kombinerade pelarsulor är tillräcklig för en framtida kli- mathall. Det kan då vara nödvändigt att föra ner lasterna på djupet i jordlagret med pålar för att uppnå en tillräcklig bärighet.
Älvsbyn
I Nattberg består området av grusig sand med goda dränerande egenskaper där grundvattenytan inte återfanns vid provtillfället. Jorden i området uppskattades ha en medelhög hållfasthet vid viktsonde- ringsförsöket. Eftersom friktionsjorden har goda förutsättningar för grundläggning samt att de hydrolo- giska förutsättningarna för området är goda så kan pelare/väggsulor vara tillräcklig för att uppnå bärig- heten av en klimathall.
5.3 Potentiella felkällor
Viktsondering
Viktsondering är en relativt osäker sonderingsmetod som lämpar sig bäst i sten- och blockfattiga jordar. Metoden är känslig när sten och block påträffas och kan då ge en missvisande bild av jordlagerföljden samt den relativa fastheten. Då den använda utrustningen är en motordriven vikssond av äldre modell, spelar även den mänskliga faktorn in som en felkälla då de 100 kg som sonden belastas med appliceras manuellt. Eftersom inget mätinstrument finns med på viktsonden kan neddrivningsvinkeln variera/inte verka vinkelrät mot marken vilket kan bidra till missvisande resultat. Diverse felavläsningar kan även ge ett missvisande resultat. Sonderingsmetoden har även en praktisk begränsning på hur djupt sondering faktiskt kan utföras manuellt.
47
Jordartsklassificering
När jordprovet tas upp med spadborren kan själva borren komma att skrapas mot utsidan av jordhålet, detta gör att lite jord från ett annat djup kan komma med tillsammans med jordprovet. Detta borde dock endast ge försumbara fel. Under själva siktningsprocessen kan jordpartiklar fastna i sikten och ge ett bortfall av jord, men med ett tillräckligt stort prov är detta bortfall marginellt.
Kartmaterial och höjdskillnader
Höjdskillnaderna och areor för de undersökta områdena är uppmätta med Lantmäteriets kartmaterial från flyg- och satellitfoton. Kartorna är redovisade i referenssystemet SWEREF 99 TM (Swedish Reference Frame 1999, Transverse Mercator) för plan och RH2000 (Rikets Höjdsystem 2000) för höjd. Medelfelet är cirka 0,4 meter i SWEREF 99 och 0,1 meter för RH2000. Detta bidrar till ett litet fel för de stora ytorna som undersökts.
49