Resultatet visar att eleverna läser snabbare stående än sittande. Studien visar att kroppsställningen är av betydelse för avkodningshastigheten. Att så många som 69% läser snabbare stående, talar för att en stående position borde vara en självklar valmöjlighet för eleven under arbetspassen i skolan. Enligt de regler och rekommendationer som finns såsom arbetsmiljölagen, DYNSA angående de fysiska förutsättningarna och FN:s barnkonvention om barns rättigheter till delaktighet, borde elever likväl som kontorsarbetande, kunna välja arbetsställning och variera mellan exempelvis stående och sittande under dagen.
Resultatet visar att de elever som stod först, läste fler ord även när de sedan satt. Det gäller dock inte för flickor i årskurs 3. Antalet avkodade ord lästa stående var sammanlagt 12886 respektive sittande 12357. Skillnaden var således 529 ord. Skillnaden i ord är förhållandevis liten (4,3%) och vi vet inget om hur det skulle sett ut om eleverna istället läst 10 minuter om skillnaden ökat eller minskat. Ett arbetspass i skolan är vanligen 40-60 minuter. Antalet ord som skiljer är alltså förhållandevis få men då får man beakta att detta är ett första provtillfälle. Men ponera att antalet ord skulle öka på samma sätt med ett visst, eller samma antal som i studien, för varje gång eleverna läser stående. Då skulle processen bli ett vinnande koncept mot
automatiserad, mekanisk läsning som lämnar kraft över till förståelse. Att undersöka fenomenet i en longitudinell studie skulle kunna vara en intressant vidare forskningsmöjlighet. Med ett relationellt perspektiv och genom att möjliggöra att eleven blir delaktig i processen borde förutsättningar för framgång, i det här fallet gällande läsfärdighet bli avsevärt bättre.
Läsningen enligt de två olika perspektiven; ortografiska från helheten till delen, ett Top-down perspektiv (Goodman, 1986) och från delen till helheten Bottom- up perspektiv (Gough, 1986) visar hur undervisningen kan läggas upp på två olika sätt. Men en läsmetod kan inte bara appliceras och förutses fungera utan att se till den enskilda eleven, anser vi. Vi menar också att utifrån vår studie av eleverna samt den litteratur vi har som grund, så måste ett nytt perspektiv till, nämligen inside-out. De flesta elever tar sig igenom läsinlärningen utan problem och där spelar kanske omgivningen och andra förutsättningar mindre roll men för elever i lässvårigheter gäller det att som specialpedagog noggrant betrakta situationen och ta tillvara alla möjligheter. Det betyder att läsningen måste betraktas utifrån eleven och förgrena sig åt olika håll, likt en spindel. Det vill säga att se på hur elevens situation ser ut, möjliggöra att eleven blir delaktig och får berätta och önska förändringar. Hur sitter eleven? Vilken läsmetod passar eleven? Hur är undervisningsmiljön? Föreligger god ergonomi? Varieras arbetsställningar? Om vi ser till övrig litteratur och tidigare forskning som vi studerat så ser vi följande; Myhr (2015) påvisar att svenska skolbarn fått betydligt försämrad kroppskontroll och muskelstyrka på grund av en mer passiv livsstil. McPhillips och Sheeby hävdar att elever med kvarstående reflexer har en ökad risk att få lässvårigheter (McPhillips & Sheehy, 2004). Då menar vi att vårt resultat skulle kunna innebära att elever inte automatiserat fysiska förutsättningar i tillräcklig utsträckning för att simultankapaciteten ska räcka till för den uppmärksamhet som läsinlärning kräver. Om vi utgår ifrån Broadbents (1958) filterteori så skulle det i så fall kunna innebära att eleven får rikta sin uppmärksamhet till kroppslig kontroll istället för att avkoda ljud och ord.
Det var ingen egentlig skillnad mellan kön i huruvida eleven läste snabbare sittande eller stående vilket i så fall skulle kunna tyda på att hur man läser i viss kroppsställning, inte är könsbundet. Det var däremot något större skillnad mellan könen i snabbare läsning sittande. De som läste snabbare sittande var sammanlagt 37 elever. Och det är väl möjligen här som det skulle kunna finnas en intressant skillnad men antalet elever är så få (37) att det inte gå att dra egentliga slutsatser. Av de som läste snabbare sittande var 24 pojkar och 13 var flickor. Det betyder att det var betydligt fler pojkar än flickor som läste fler ord sittande, 65% respektive 35%. Kan det vara så att pojkar har bättre kroppskontroll i denna ålder och färre kvarstående reflexer?
Förhållandevis läser större andel av elever i årskurs 3 bättre stående än sittande än i årskurs 2. En aspekt kan vara förväntanseffekten. Eleverna i år tre tyckte kanske att det var roligt att stå upp, vilket gjorde att de skärpte sig och presterade bättre.
Flertalet av de lässvaga avkodade fler ord stående än sittande och här har vi en väldigt intressant grupp att studera vidare. I vår studie fanns bara 33 lässvaga elever vilket gör utfallet osäkert men det väcker en hel del funderingar. Har flera av de lässvag kvar reflexer som borde ha försvunnit och är deras motorik inte tillräckligt automatiserad för att sitta på en stol, vilket i så fall stämmer med den forskning som vi har studerat (McPhilips & Sheehy, 2004).
Avslutningsvis har vi insett vikten av automatiserade processer och avkodning som en del av dem.
6.1 Fortsatt forskning
Resultatet visar att elever läser snabbare då de står upp. Även om studien är liten så väcker den tankar och nya forskningsfrågor. Nya forskningsfrågor kan vara; Hur upplever eleven det att arbeta sittande/stående? Vad i kroppsställningen påverkar läsningen? Hur långt ifrån ögonen ska arbetsuppgiften vara och påverkas avkodningshastigheten av bordets lutning? Är det att hjärnan blir mer vaken och uppmärksam? Eller kan det vara att simultankapaciteten ger mer plats åt avkodningen då eleven slipper kompensera för kvarstående reflexer eller rörelser som inte är automatiserade? Hur ser undervisningen ut idag gällande arbetsställningar och ergonomi? Kan vi hjälpa elever med lässvårigheter genom kort daglig träning stående för att öka koncentrationen vid inlärning?
7. Referenslitteratur
Alatalo,Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i år 1-3. Akademisk avhandling i pedagogiskt arbete, vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborg.
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder 2. Stockholm: Liber
Arbetsmiljöverket (2015). Arbetsmiljölagen och dess förordning med
kommentarer. Stockholm. Tillgänglig på:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om- arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/ (2016-06-21)
Arbetsmiljöverket (2014). Arbete vid bildskärm (AFS 2014:2). Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:5) om arbete vid bildskärm. Stockholm. Tillgänglig
på: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-
inspektioner/publikationer/foreskrifter/arbete-vid-bildskarm-afs-19985- foreskrifter/ (2016-06-21)
Arbetsmiljöverket (2009). Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2). Stockho. Tillgänglig på; https://www.av.se,/arbetsmiljoarbete-och-
inspektioner/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens-utformning-afs-20092- foreskrifter/?hl=arbetsplatsens%20utformning (2016-06-21)
Arbetsmiljöverket (2012). Belastningsergonomi, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi (AFS 2012:2).
Stockholm. Tillgänglig på:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-
inspektioner/publikationer/foreskrifter/belastningsergonomi-afs-20122- foreskrifter/ (2016-06-21)
Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur
Bergström, M. (1995). Neuropedagogik - en skola för hela hjärnan. Stockholm: Wahlström och Widstrand.
Bosse, M.L. (2015) Learning to read and spell:How children acquire word
orthographic knowledge. Child Development Perspectives. Dec2015, Vol. 9
Broadbent, D.E. (1958). Perception and communication. London, UK: Pergamon press
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Malmö: Liber Charron, Sylvain och Koechlin, Etienne (2010). Divided Representation of
Concurrent Goals in the Human Frontal Lobes. Science 16 april 2010, vol
328. Doi: 10.1126/science.1183614.
Dahmström, Karin (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en
statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur
Dyslexiföreningen. Tillgänglig på;
http://www.dyslexiforeningen.se/?page_id=161 (2016-06-21)
Edling, Christofer och Hedström, Peter (2003). Kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Ehri, Linnea C. (2005). Development of sight word reading: Phases and findings. In Margaret J. Snowling & Charles Hulme (red), The science of
reading: A handbook, 135-154. Oxford, UK; Blackwell Publishing
Eliasson, RosMarie. (1997). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur
Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.) (2011). Många möjliga
metoder. Lund: Studentlitteratur
Fälth Linda och Svensson Idor (2011). The effecs of two training programs
regarding reading development among children with reading disabilities.
Psychology 2011. Vol 2, No 3, 173-180
Goodman, Kenneth S. (1986). What's whole in whole language? Portsmouth, N.H.: Heinemann
Gough, P. B. & Tunmer, W.E. (1986). “Decoding, Reading, and Reading Disability”. I: Remedial& Special Education, Jan/Feb 1986, Vol. 7. Issue 1, 6-10. Publisher: Sage publications Inc.
Hartman, Jan (2001). Grundad teori, Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur
Haug, Peter, Egelund, Niels & Persson, Bengt (2006). Inkluderande
Hermerén, Göran (red.) (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet
Holle, Britta (1991). Barns motoriska utveckling. Stockholm: Natur & kultur Häggström, Ingrid & Lundberg, Ingvar (1994). Språklekar efter
Bornholmsmodellen: en väg till skriftspråket. Handledning. Umeå: I.
Häggström
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2013). Dyslexi: från teori till praktik. 2, [uppdaterade och omarb.] utg. Stockholm: Natur & kultur
Imsen, Gunn (2000). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 3, [uppdaterade och utvidgade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Ingvar Martin (2008). En liten bok om dyslexi. 1. utg. Stockholm: Natur &
kultur
Iversen, Berg, Ellertsen och Tönnessen (2005). Motor Coordination
Difficulties in a Municipality Group and in a Clinical Sample of Poor Readers. Dyslexia, 11, 217-231.
Jacobson, C. & Lundberg, I. (1995). Läsutveckling och dyslexi. Frågor,
erfarenheter och resultat. Stockholm: Liber Utbildning
Jacobson, Christer (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? I: Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter nr 4/2006. Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift. Tillgänglig på:
http://www.dyslexiforeningen.se/egnafiler/jacobson_hemsidan.pdf (2016-06- 21)
Jacobson, Christer & Nordman, Egon (2008). Hur går det för lässvaga barn i
skolan - en tioårig uppföljningsstudie. I: Dyslexi–aktuellt om läs- och
skrivsvårigheter (4). Tillgänglig på:
http://www.dyslexiforeningen.se/egnafiler/jacobson_nordman_hemsidan.pdf
(2016-06-19)
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbete i
lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsförlaget
Kere, Juha & Finer, David (2008). Dyslexi stavfel i generna. Stockholm: Karolinska Institutet University Press
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Lotty, Nauclér, Kerstin & Rudberg, Lili-Ann. (1992). Läsning och
läsinlärning. Lund: Studentlitteratur
Leimar, U. (1974). Läsning på talets grund. Lund: Liber Läromedel Logan, G. D. (1992). Automaticity and reading: Perspectives from the
instance theory of automatization. Reading & Writing Quarterly:
Overcoming Learning Difficulties. Vol 13(2), Apr-Jun, 1997 pp. 123-146. Publisher: Taylor & Francis
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2007). God läsutveckling. Stockholm: Natur och kultur
Maltén Arne (2002). Hjärnan och pedagogiken - ett samspel. Lund: Studentlitteratur
Mathiassen, Svend Erik (2007). Ergonomi för ett gott arbete. 1. uppl. Stockholm: Prevent
McPhillips och Sheehy (2004) Prevalence of Persistent Primary Reflexes and
Motor Problems in Children with Reading Difficulties. Dyslexia 10, 316-318.
Myhr, Ulrika (2015). Sittande barn: trender, utmaningar och dynamiskt
sittande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Myrberg, Mats (red.) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att
motverka läs- och skrivsvårigheter [Elektronisk resurs]: rapport från "Konsensus-projektet" 5 september 2003. Stockholm: Lärarhögskolan,
Institutionen för individ, omvärld och lärande
Pasa, Laurence (2001) The influence of instructional supports and teaching
practices on first grade reading and writing, a comparative study in whole language and phonic classes. Toulouse France: L1-Educational Studies in
Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
Petterson, Carl-Erik (2015). Rydaholmsmetoden. Tillgänglig på
http://www.rydaholmsmetoden.se/ (2016-06-21)
Rosenqvist, J. (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I C. Nilholm & E. Björk-Åkesson (red.) Reflektioner kring specialpedagogik. Stockholm: Vetenskapsrådet
Samuels, S. J. (1979). The method of repeated reading. The reading teacher, vol 32, No 4, (jan 1979), p 403-408
Samuelsson, Stefan m.fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med
skriftspråket. 1 utg. Stockholm: Natur & kultur
SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering (2014). Dyslexi hos barn
och ungdomar.Tester och insatser En systematisk litteraturöversikt. (Rapport
225/2014). Stockholm: SBU
SFS. (2010). Skollagen 2010:800, tillgänglig på:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010- 800/?bet=2010:800 (2016-0621)
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzess
Smith, Frank (1997). Läsning. Stockholm: Liber AB
Socialstyrelsen (2015). Ordlista till metodguiden för socialt arbete. Tillgänglig på:
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide/ordlista
(2016-06.21)
Stanovich, K.,West, R., & Harrison, M (1995). Knowledge growth and
maintenance across the life span: The role of print exposure. Developmental
Psychology, 31:5
Suggate, Sebastian P (2016). A Meta-Analysis of the Long-Term Effects of
Phonemic Awareness, Phonics, Fluency, and Reading Comprehension Interventions. Journal of Learning Disabilities, January/February 2016 vol. 49 no. 1 77-96
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets
rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Wendick, Gunnel (2015). Wendickmodellen intensivläsning. Tillgänglig på
http://www.wendick.se (2016-02-11)
Wolff Ulrika (2010): RAFT- en interventionsstudie för 9-åringar med läs-
och skrivsvårigheter. DYSLEXI aktuellt om läs och skrivsvårigheter. Nr 4.
The International Dyslexia Association (2002). Tillgänglig på:
http://www.dyslexiforeningen.se/?page_id=161 (2016-06-21)
Toomingas, Allan, Mathiassen, Svend Erik & Wigaeus Tornqvist, Ewa (red.) (2008). Arbetslivsfysiologi. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Thurén, Torsten (2007). Vetenskap för nybörjare. Stockholm: Liber
Trageton, Arn (2007). Att skriva sig till läsning- IKT i förskoleklass och
skola. Stockholm: Liber AB
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm. Ti
http://www.epn.se/centrala-etikproevningsnaemnden/anslagstavla/god- forskningssed-vetenskapsraadets-rapportserie-12011/ (2016-06-21)
Bilagor
Missivbrev till vårdnadshavare och elever Hej!
Vi är två̊ grundskollärare som nu är inne på̊ vår sista termin på Specialpedagogprogrammet vid Linnéuniversitetet. I vårt examensarbete kommer vi under våren att utföra en studie som handlar om läsavkodning. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad i elevers avkodning beroende på om de sitter eller står när de läser. Vi har fördjupat oss i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet, men vill ha er tillåtelse att lyssna på när ert barn läser för att studera deras avkodning. Ditt/ert barn kommer att få läsa ord från en lista under en minut både stående och sittande.
Vi kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Det innebär att deltagandet är frivilligt och om ert barn skulle vilja så kan barnet när som helst avbryta deltagandet. Deltagandet kommer att vara helt anonymt och resultaten kommer att behandlas konfidentiellt, namn, klass eller skola kommer inte att framgå i studien eller examensarbetet. Resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål.
Om du inte vill att vi ska lyssna på ditt barns läsning så kontakta klassföreståndaren eller någon av oss på mail senast den 4 maj.
Om ni har några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss för mer information.
Vänliga hälsningar
Camilla Antonsson och Helen Steen
camilla.a.milton@hotmail.se
helste2@gmail.com Handledare
Christer Jacobson Linnéuniversitetet
Missivbrev till rektorer
Vi är två grundskollärare som nu är inne på vår sista termin på Specialpedagogprogrammet vid Linnéuniversitetet. I vårt examensarbete kommer vi under våren att utföra en studie som handlar om läsavkodning. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad i elevers avkodning beroende på om de sitter eller står när de läser. Vi har fördjupat oss i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet men vi vill ha er tillåtelse att utföra studien i årskurs 2 och 3 på er skola. Eleverna kommer att få läsa listor med ord. De kommer att få läsa en minut i stående och en minut i sittande position.
Vi kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det innebär att deltagandet är frivilligt och om eleven skulle vilja så kan eleven när som helst avbryta deltagandet. Deltagandet kommer att vara helt anonymt och resultaten kommer att behandlas konfidentiellt, namn, klass eller skola kommer inte att framgå i studien eller examensarbetet. Resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål.
Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss för mer information.
Vänliga hälsningar
Camilla Antonsson och Helen Steen
Camilla.a.milton@hotmail.se helste2@gmail.com
Handledare Christer Jacobson Linnéuniversitetet