Analys av den empiriska framställningen

Syftet med studien har varit att undersöka vilken innebörd förskollärare lägger i begreppet hållbar utveckling, och hur de beskriver sitt arbete med hållbar utveckling i förskolans verksamheten, Frågan om på vems initiativ arbetet med hållbar utveckling bedrivs har även ställts. För att närma mig svaret på studiens frågeställningarna har jag analyserat det

samanställda resultatet genom att använda mig av två analytiska redskap som formats utifrån två vetenskapliga teorier.

De tre dimensionerna, ekologisk, ekonomisk och social är ett av redskapen som jag använder

för analys Maria Hedefalk (2014) beskriver den ekologiska dimensionen som respekt för, och lärande om jordens växt- och djursamhälle. Den ekonomiska dimensionen handlar om ta hand om jordens resurser för att skapa förutsättningar för utveckling. Den sociala dimension

innebär interaktionen mellan människor och miljö samt jämlikhet mellan individer och förståelse för allas lika värde.

Det andra redskapet som jag använder för analys är Utbildning om, i och för hållbar

utveckling. Det är de arbetssätt som Hedefalk (2014) tar upp utifrån Daniella Tilbury studie

där hon studerat pedagoger sätt att bedriva miljöundervisning i förskolans verksamhet. Undervisning om miljön kan till exempel vara då barnen får lära sig om växter och djur. Undervisning i miljö kan innebär förskolans utomhusvistelser i närområdet eller i skog. Till och undervisning för miljö är då barnen aktivt gör något för miljön till exempel genom att plocka skräp eller källsortera. Undervisning för miljön motsvarar undervisning för hållbar utveckling mena Hedefalk (2014). Lärandet för hållbar utveckling skulle inte uppstå om lärandet endast var i och om naturen anser Björklund (2014). Det här redskapet hjälper mig att synliggöra hur förskollärarnas arbete med hållbar utveckling i förskolans verksamhet ser ut.

29 4.3.1 Del 1: Uppfattningar om hållbar utveckling som begrepp

Informanternas uppfattning är att hållbar utveckling utgår från den ekologiska dimensionen då de menar att det är en livsstil som handlar om hur man förhåller sig till natur och miljö. Synonymer till förhållningssätt är exempelvis inställning och attityd vilket gör att man kan tolka det som att en bra och positiv attityd till natur och miljö är en nödvändighet för att en människa ska kunna handla för en hållbar utveckling. Informanterna menar att det är något som sitter i ryggmärgen, vilken innebär att det kommer naturligt utan att behöva reflektera över det. Då pedagog 2 menar att hon är ”född” med det kan det tänkas att erfarenheter som ger förutsättningar till att få livsstilen och den positiva inställningen till natur och miljö är mycket betydelsefull redan i förskoleåldern.

Informanterna har uppfattningen om att undervisning i naturen är betydelsefullt för att få ett positivt förhållningsätt till natur och miljö, men även undervisning om naturen kan tänkas vara nödvändigt för att känslan av att det är roligt att vara i den ska uppstå. Informanterna belyser även den positiva inställningen som ett uppdrag i läroplanen. Att sprida en positiv tro på framtiden till barnen är viktigt. En medvetenhet om jordens utsatthet är de för små för, och den kunskapen kan de inte ta in då barn är mer lärande i nuet anser de. Den här typen av undervisning om, och för miljön är alltså inte aktuell i förskolans verksamhet men däremot en positiv undervisning om natur och miljö är välkommet.

Den sociala dimensionen synliggörs då de menar att hållbar utveckling även handlar om att ta hand om varandra, och även respektera alla andra människor på jorden. Den sociala

interaktionen sker då pedagogerna menar att de är förebilder och att ansvaret ligger på dem. De ska skapa ringar på vattnet till barnen genom att till exempel uppmärksamma barnen om det vardagliga samt lärandet i nuet, så som att släcka lyset och därmed spara el. Det bidrar till utökad kunskap för miljön. Den sociala dimensionen sker även mellan pedagogerna då de utbyter kunskap och inspiration med varandra. Kunskap om hållbar utveckling är en nödvändighet för att pedagogerna ska kunna bedriva miljöundervisning och också för att kunna ha det medvetna förhållningsättet som de talar om. Den ekonomiska dimensionen bli synlig genom den positiva framtidstron som uppmärksammas som ett uppdrag i läroplanen. En positiv tro på framtiden innebär att förskolan förmedla ett hopp och en tro på att barnen kan bidra till ett utvecklande och blomstrande samhälle vad gäller välfärden ur ett hållbart perspektiv.

30 Analysen av första utfallsrummet visar på att förskollärares innebörd av begreppet hållbar utveckling har alla förutsättningar till att inkludera samtliga dimensioner i förskolans verksamhet, och också undervisning både om, i och för miljöundervisning. I andra

utfallsrummet analyseras informanternas beskrivningar av arbetet med hållbar utveckling i den dagliga verksamheten.

4.3.2 Del 2: Hållbar utveckling i förskolans dagliga verksamhet

Informanternas uppfattning är att ett konkret arbete för hållbar utveckling är

utomhusvistelsen, där sker lärandet då pedagogerna pratar och uppmärksammar barnen om djur och växter. På så vis sker miljöundervisning i, och om miljön. Den ekologiska och

sociala dimensionen synliggörs även. Något som framkommer är att en av förskolorna arbetar

utifrån ett natur- och miljö fokus vilket bidrar till att de är ute mer än de andra verksamheterna i studien. Detta gör att det kan tänkas att det sker ett större kunskapsintag hos de barnen som går på förskolan med natur- och miljö fokus. Förskolan har bland annat djur och växtodlingar att ta hand om på gården. Fler pedagogledda aktiviteter verkar även prioriteras i

verksamheten. Undervisning sker därmed i miljö, och syftar till undervisning om och för miljön. Den här verksamheten är utmärkande även då hela verksamheten har målet att

genomsyra lärande för hållbar utveckling. Det är ett mål som samtliga förskolor verkar sträva efter då de talas om att ett Grön Flagg- certifikat skulle underlätta och bli något konkret i verksamheten. Ett gemensamt beslut och målinriktat arbete synliggörs dock endast på

förskolan med natur- och miljö fokus. Informanten från den verksamheten poängterar att alla inte behöver ha ett så stort fokus på natur och miljö men uppmärksammar just att alla

gemensamt borde sträva efter att genomsyra verksamheten med lärande för hållbar utveckling i alla ämnen då det är ett uppdrag för förskolans verksamhet.

En annan uppfattning som framkommer som ett konkret arbetet för hållbar utveckling i förskolans verksamhet är att barnen är delaktiga i sopsortering och återvinning som sker kontinuerligt och ger tillfälle att prata med barnen om dessa frågor och berätta varför det är så viktigt. Här sker undervisning för miljön och samtliga dimensioner blir synliga eftersom det görs för ekologin, social interaktion uppstår och återvinning betyder att ta vara på det som redan finns och det gynnar den ekonomiska mångfalden. Användandet av

förbrukningsmaterial verkar också vara något som informanterna vill utveckla och se mer av i förskolans verksamhet vilket är positiv i tanke på barnen lärande för hållbar utveckling.

31 Samtliga förskolor deltar i ”skräpplockardagarna” och uppfattningen är att det är årets

storsatsning för hållbar utveckling. Ett konkret arbete för miljön är tydligt här, faran är om arbetet stannar här eftersom det krävs kontinuerligt nya erfarenheter för att bygga upp ett förhållningsätt och en livsstil. Angående projekt- och temaarbete är informanternas uppfattningar att de tillsammans med barnen ska utforskar och lyssna in vad barnen är intresserade av och vill veta mer om och på så sätt formas ett temaarbete. Den sociala

dimensionen blir synligt i interaktionen mellan pedagog och barn och även den ekonomiska dimensionen då barnen blir lyssnade på och respekterade vilket skapar ett självförtroende som

säger att ”jag är viktig och kan göra skillnad” Det poängteras att det inte behöver vara ett temaarbete utan att se tillfällena i det vardagliga på förskolan. Detta kan betyda att lärandet för hållbar utveckling helt kan utebli under en långt period om barnen intresserar sig för något ”annat”, vilket inte är bra för att gynna barnen i lärandet för hållbar utveckling.

32