7. Analys
7.4. Analys av de enskilda hjältedikterna
7.4.1. Helgakviða Hundingsbana I (Helge Hundingsbane I)
I denna första utvalda text bland Codex Regius hjältedikter återfinns det första omnämnandet av skog i samband med ett utbyte av förolämpningar mellan Helge Hundingsbanes bror Sinfjötle134 och en man vid namn Gudmund, en av deras fiender (och den som i den utvalda strofen pratar).135 127 Lönnroth (2016), s. 235, 251 128 Lönnroth (2016), s. 322, 324 129 Lönnroth (2016), s. 332 130 Lönnroth (2016), s. 338 131 Lönnroth (2016), s. 386 132 Lönnroth (2016), s. 395-407 133 Lönnroth (2016), s. 441-448 134 Lönnroth (2016), s. 237 135 Lönnroth (2016), s. 243, 245
32 (Strof 41):
”Som Siggeirs styvson hemma i stacken var du van att höra vargtjut i skogen; du drabbades av alla möjliga olyckor när din broders bröst du skar upp; namnkunnig blev du av nidingsverk.”136
Här kan uppmärksammas två potentiella aspekter. Den ena är det sedan tidigare (i
analysdelen) förekommande sammankopplandet mellan skog och varg. Gällande den andra aspekten så är den att skogen kan ses som hemvist för brottslingar/utstötta. Av strofen hämtar jag två skäl som, tillsammans med tidigare upptagna sekundärkällor, ligger bakom min tolkning. Den första aspekten är att Gudmund tycks mena att den person han tilltalar bor/har bott i skogen eller i närheten till denna. Alternativt att personen regelbundet vistas i skogen (eftersom denne sägs vara ”van att höra/vargtjut i skogen”).137 Den andra aspekten återfinns i den andra hälften av denna strof i det som närmast kan ses som en beskyllning från Gudmund gällande mord på en bror (det framkommer tydligare i en tidigare strof).138 Utifrån dessa båda skäl och med hjälp av den tidigare använda informationen från sekundärkällorna beträffande utstöttas/kriminellas koppling till skogen,139 så väljer jag att här uthämta en aspekt hörande till kategorin ”Tillflyktsort/skydd”. Sammanfattningsvis så hämtas från denna strof en aspekt till kategorin ”Icke-gudar” och en aspekt till ”Tillflyktsort/skydd”.
Den andra utvalda strofen från texten om Helge Hundingsbane handlar om att Helges fiende Hödbrodd skickar ut budbärare för att samla ihop sin armé.140
136 Lönnroth (2016), s. 245 137 Lönnroth (2016), s. 245 138 Lönnroth (2016), s. 244 139 Se kapitel 5 i uppsatsen, s. 11 140 Lönnroth (2016), s. 248
33 (Strof 51):
”Må travarna löpa
till kungsvapnens tingsplats sänd Sporvitne
till Sparinsheden, Melne och Mylne till Mörkskogen; låt ingen krigare sitta kvar hemma, om han kan svinga ett svärd i strid.”141
Denna strof är problematisk när det kommer till att fånga in en tydlig aspekt. Som vi ser av strofen är det frågan om att budbärare skall färdas till skogen (enligt Lönnroth så avser namnen i strofen hästar142). Det framkommer dock inte huruvida det är i skogen som det manskap/allierade de skall hämta finns, eller om det är på en plats där bortom, där skogen utgör en väg för att ta sig till denna (vilket skulle motivera att placera fallet i kategorin ”Passage”). Mot bakgrund av detta osäkerhetsmoment har jag valt att inte hämta något från den här strofen.
7.4.2. Helgakviða Hjörvarðssonar (Helge Hjörvardsson)
(Strof 29):
”Tre gånger nio kom, anförda av en kvinna med ljus hy och hjälm. När hästarna riste på huvudet föll dagg i djupa dalar, hagel i höga skogar; sådant gör grödan god,
men för mig var det sorgligt att se.”143
141 Lönnroth (2016), s. 248
142 Lönnroth (2016), s. 248
34 Härifrån hämtas en aspekt, hörande till kategorin ”Fruktbarhet/livgivande”. Det eftersom att följden av att sällskapet passerar bland annat är ”hagel i höga skogar”144, vilket direkt efteråt kopplas till fruktbarhet: ”sådant gör grödan god”.145 Nästa skogsomnämnande i Helgakviða Hjörvarðssonar ses i berättandet om vad som hände Helges bror Hedin när denne var på färd:
Hedin var hemma hos sin far, kung Hjörvard, i Norge. På julafton for han ensam hem från skogen och mötte då en trollpacka som red på en varg och hade ormar som tömmar. Hon ville slå följe med Hedin men han sade nej. Hon sade: Detta skall du få umgälla vid bragebägaren.146
I citatet från texten kan uppmärksammas tre aspekter hörande till kategorin ”Icke-gudar”. De ses i beaktande av vad det är som Hedin möter. Det är inte klart i citatet huruvida detta möte äger rum inne i skogen eller utanför, men jag väljer dock här att ta fasta på att skogen nämns i samband med det här mötet. Som vi kan observera här så ses det återvändande nämnandet av varg och skog i samma sammanhang. I omämnandet ses att troll och ormar samtidigt tas upp. Men då dessa tre aspekter alla tillhör samma kategori så hämtas enbart en aspekt till kategorin ”Icke-gudar” härifrån.
Vidare gällande Hedins färd så kan inte detta skogsomnämnande ses som tillhörande kategorin ”Passage”. Det eftersom det av citatet ovan tycks som om Hedin kommer från skogen där han befunnit sig, och inte att han färdats genom den från någon annanstans. Då det dock inte framkommer vad denne gjort i skogen så kan vi inte få fram något annat ur detta omnämnande. Hade det framkommit att Hedin exempelvis varit i skogen på jakt så kunde ett fall ha identifierats till kategorin ”Resurs”. Således blir följden att från detta omnämnande hämtas enbart en aspekt, hörande till ”Icke-gudar”.
7.4.3. Sigrdrífumál (Segerdrivas lärdom)
I Sigrdrífumál återfinns ett omnämnande av skog. Det i den strof där valkyrian Segerdriva berättar hur Sigurd skall göra för att få kunskap i läkekonst.147
144 Lönnroth (2016), s. 259
145 Lönnroth (2016), s. 259
146 Lönnroth (2016), s. 260
35 (Strof 12):
”Lär dig grenrunor om du vill vara läkare och se skillnad på sår. Skär dem i bark och i skogens trän,
där grenarna pekar mot öst.”148
Ifrån denna strof kan en aspekt hämtas, tillhörande kategorin ”Resurs”. Motiveringen ses i strofen av att det är skogen som erbjuder kunskap om läkekonst genom sina träd (som man skall rista runor och så vidare på). Resursen här är således kunskap om läkekonst.
7.4.4. Brot af Sigurðarkviðu (Rest av ett Sigurdskväde)
Brot af Sigurðarkviðu innehåller ett omnämnande av skog. Detta i slutet av texten, där man bland annat tar upp olika syner på vart Sigurd dödades.149: ”Tyska män påstår dock att de dräpte honom ute i skogen”.150 Jag argumenterar här för att detta är en aspekt hörande till kategorin ”Tillflyktsort/skydd”. Ett eventuellt styrkande av denna tolkning står alldeles i slutet på samma stycke i texten:
Men alla är överens om att de svek honom trots att de svurit honom trohet, och att de överföll honom när han låg ner och var oförberedd.151
Detta stycke kan naturligt sägas innehålla en värdering av de som dödat Sigurd (av det negativa slaget). Att sedan skogen skulle vara ”brottsplatsen” för dödandet i en av
versionerna, medföljer naturligt tolkningen att skogen i sammanhanget kan kopplas till den negativa handlingen och de som utförde den. Om man vidare tar det tidigare upptagna från sekundärkällorna med i åtanke, gällande ”fredlösa”,152 så ter sig tolkningen gällande denna text inte långsökt i sammanhanget. En andra aspekt som hämtas från detta omnämnande hör till kategorin ”Död”. Detta eftersom att Sigurd i versionen ovan sägs ha dödats i skogen. Härifrån hämtas således två aspekter. En hörande till kategorin ”Död” och en hörande till ”Tillflyktsort/skydd”. 148 Lönnroth (2016), s. 325 149 Lönnroth (2016), s. 337 150 Lönnroth (2016), s. 337 151 Lönnroth (2016), s. 337 152 Se kapitel 5 i uppsatsen, s. 11
36
7.4.5. Guðrúnarkviða I (Första kvädet om Gudrun)
Det första till synes skogsrelaterade som här kan uppmärksammas är i strof 19 i Gudruns liknelse av sig själv med ”ett ynka löv/i videsnåret,/när min vän är död.”153 Detta
omnämnande är osäkert, huruvida det avser en skog eller ej. Med hjälp av Cleasby och Vigfussons ordbok identifierade jag motsvarigheten till Lönnroths ordval i den fornisländska motsvarigheten. Det är där ordet ”jölstrum”.154 Singularordet är i ordboken ”jölstr”
(maskulin155) och betyder enligt Cleasby och Vigfusson ”willow”.156 En snabb sökning på det engelska ordet ger bland annat den svenska översättningen ”videträ”.157 Således vet vi att ”jölstrum” avser videträd. Här kommer dock problematiken. Ändelsen –um åsyftar
pluralformen av ordet,158 vilket innebär att vi enbart vet att texten avser fler än ett videträd, dock inte att det skulle gälla en hel skog av dem. Således har jag valt att inte ta med detta omnämnande.
Det andra omnämnandet i Guðrúnarkviða I ses i slutet av texten, som bland annat berättar vad som blev av Gudrun efter att ha lämnat sin make Sigurds döda kropp159:
Gudrun gick därifrån bort till skog och ödemark. Hon for ända till Danmark och var där hos Tora Håkonsdotter i tre och ett halvt år.160
Ifrån detta utdrag ur texten kan hämtas två potentiella aspekter, hörande till kategorin ”Tillflyktsort/skydd” respektive ”Kaos”. Motiveringen bakom de första aspekten förstås om man tittar på sammanhanget som den förekommer i. I texten möter vi en djupt sorgetyngd och olycklig Gudrun till följd av Sigurds död.161 När hon väl lämnar hans kropp162 så styr hon (utifrån citatet) stegen mot skogen och, som man skulle man kunna tolka det, tog där sig en tillflyktsort för att sörja och undfly världen. Gällande den andra aspekten så tar den fasta på
153 Lönnroth (2016), s. 343
154 Guðni Jónsson: http://heimskringla.no/wiki/Gu%C3%B0r%C3%BAnarkvi%C3%B0a_in_fyrsta (besökt 2018-05-22); Cleasby och Vigfusson:
http://web.ff.cuni.cz/cgi-bin/uaa_slovnik/gmc_search_v3?cmd=formquery2&query=j%26ouml;lstr+%40source:cv&startrow=1 (besökt 2018-05-27)
155 Cleasby och Vigfusson:
http://web.ff.cuni.cz/cgi-bin/uaa_slovnik/gmc_search_v3?cmd=formquery2&query=j%26ouml;lstr+%40source:cv&startrow=1 (besökt 2018-05-27)
156 Cleasby och Vigfusson:
http://web.ff.cuni.cz/cgi-bin/uaa_slovnik/gmc_search_v3?cmd=formquery2&query=j%26ouml;lstr+%40source:cv&startrow=1 (besökt 2018-05-27) 157https://sv.bab.la/lexikon/engelsk-svensk/willow (besökt 2018-05-22) 158 Barnes (2008), s. 29f 159 Lönnroth (2016), s. 338, 341, 345 160 Lönnroth (2016), s. 345 161 Lönnroth (2016), s. 338-345 162 Lönnroth (2016), s. 338, 345
37 att skogen nämns tillsammans med ”ödemark”163, vilket, utifrån tidigare forskning, torde kunna förstås som att skogen kopplas till det vilda/främmande.164 Det faller utifrån sekundärkällornas resonemang således i kategorin ”Kaos”.
En tänkbar aspekt som valts bort gäller tolkningen av Gudruns fortsatta färd till Danmark som sammanhörande till skogen, där den senare agerar väg till Danmark. Jag har avstått från en sådan tolkning med hänvisning till att det i texten inte framkommer huruvida hon fortsatte till Danmark från skogen eller inte. Det nämns enbart i citatet att hon beger sig ”till skog och ödemark”165, men inte huruvida hon färdades genom skogen för att ta sig till Danmark eller inte. Sammanfattningsvis har jag från Guðrúnarkviða I hämtat två aspekter. En i
”Tillflyktsort/skydd”, en i ”Kaos”.
7.4.6. Oddrúnargrátr (Oddruns klagan)
Skogsomnämnandet i Oddrúnargrátr ses i Oddruns berättande om när hon och hennes älskare Gunnar blev påkomna av hennes bror Atles utskickade män.166
(Strof 25): ”Atle sände sina ombud långt in i Mörkskog att leta efter mig. De fann oss snart där de inte bort finna oss, liggande under
samma lakan.”167
Här kan uppmärksammas två aspekter, hörande till kategorin ”Fruktbarhet/livgivande” respektive ”Tillflyktsort/skydd”. Dent första ligger i vad den akt involverande Gudrun och hennes älskare (”liggande under/samma lakan”168) naturligt torde syfta på. Kopplingen till skogen ses i att akten äger rum inne i skogen, eftersom det av strofen framgår att det är där som de blir påkomna. Ifrån detta kan en andra aspekt skymtas. Det är i att de älskande skulle kunna ses som att ha tagit sin tillflykt till skogen för att undvika upptäckt. Denna tolkning 163 Lönnroth (2016), s. 345 164 Se kapitel 5 i uppsatsen, s. 9f 165 Lönnroth (2016), s. 345 166 Lönnroth (2016), s. 386, 391f 167 Lönnroth (2016), s. 392 168 Lönnroth (2016), s. 392
38 vilar på dels den aktuella strofen, dels på slutet av strofen som direkt föregår den, där
relationen mellan Gudrun och Gunnar av henne beskrivs som ”hemlig kärlek”.169
7.4.7. Atlakviða (Atlekvädet)
I Atlakviða förekommer det tre omnämnanden om skog. Det första rör bud som skickas från hunnernas härskare Atle till goternas ledare Gunnar.170
(Strof 3):
”Hit har Atle sänt mig som ombud till häst genom den mäktiga Mörkskogens fasor för att bjuda dig, Gunnar, och din bror Högne som hjälmprydda hjältar gästa hans borg.”171
I denna strof hämtas två aspekter, en hörande till kategorin ”Passage” och en till ”Kaos”. Den första utifrån att budbäraren från Atle färdas från Atles- till Gunnars rike. För att kunna göra det har då Mörkskogen behövt passeras. I sammanhanget kommenterar Lönnroth att
Mörkskogen avser ”gränsskog mellan hunner och burgunder”172, vilket styrker tolkningen. Att det skulle vara den enda vägen skulle kunna ses eftersom att samtliga resor mellan Atles och Gunnars riken i Atlakviða går genom Mörkskogen.173 Detta trots att Mörkskogen tycks vara en farlig och respektingivande plats. Ytterligare en aspekt som motiverar valet av kategori här ses i Heides beskrivande av de specifika vägarna mellan platser/världar i fornnordisk
mytologi som varande olika de världar/platser de leder till.174
Beträffande beskrivningen av Mörskogen i strofen med ord som ”Mäktig” och ”fasor”175 så har jag som tidigare tagits upp i uppsatsen gjort ett urval i de huvudsakliga kategorierna att bygga undersökningen på. En av dessa möjliga aspekter som valts bort av avgränsande motiv är betraktandet av fysiska platser i termer av ”kraft” (exempelvis överjordisk sådan). Det 169 Lönnroth (2016), s. 392 170 Lönnroth (2016), s. 395f, 401 171 Lönnroth (2016), s. 396 172 Lönnroth (2016), s. 396 173 Lönnroth (2016), s. 396, 399 174 Heide (2014), s. 120 175 Lönnroth (2016), s. 396
39 förklarar varför jag inte väljer att ta med ”Mäktig” i kategoriseringen. När det kommer till beskrivandet av Mörkskogen som farlig (”fasor” 176) så ligger denna i linje med det system från tidigare forskning som jag tagit upp i kapitel fem av uppsatsen: att skogen kopplas till kaos och varelser som är gudarnas fiender.177 På samma sätt i strofen kan skogen, som togs upp i slutet av föregående stycke, ses som stående i opposition till de riken som finns på respektive sida om den. Det då den tycks mer osäker att befinna sig i (i kontrast till de riken man kommer till om man passerar den). Det motiverar att jag här hämtar en aspekt till kategorin ”Kaos”.
Nästa strof i Atlakviða där skog nämns är i beskrivandet av vad Atle enligt budbäraren erbjuder Gunnar.
(Strof 5):
”Han skänker er som gåva den vida Gnitaheden, snidade kastspjut, kostbara fartyg, dyrbara smycken och Dnjeprs hamnar, den mäktiga skog
som Mörkskogen kallas.”178
Från denna strof har jag valt att hämta en aspekt till kategorin ”Resurs”. Denna tolkning utgår ifrån att skogen i strofen förefaller av allt att döma vara en resurs som kan ges bort, likt vapen och värdesaker. Slutsatsen är inte överilad om man beaktar tidigare omnämnanden i denna uppsats, där skogen varit en källa till resurser (såsom jaktmarker). Det kan således ha varit de resurser som skogen erbjuder som avsågs vara värdet i att lämna bort den. Hur det än förhåller sig så används den uppenbarligen som en form av förhandlingsresurs i denna strof, vilket i sig själv räcker för att motivera ett medtagande.
När det kommer till den sista ”skogsstrofen” i Atlakviða så beskriver den Gunnar och dennes följes färd från Gunnars rike till Atles.
176 Lönnroth (2016), s. 396
177 Se kapitel 5 i uppsatsen, s. 9f
40 (Strof 13):
”Över fjällen for de på betslade fålar modigt igenom
den okända Mörkskogen; hunnermarken bävade där de hårdföra red sina spöskygga ök över gröna ängar”.179
I denna strof ser vi två aspekter hörande till samma två kategorier som återfanns i den första strofen i Atlakviða. Vi ser dels att Mörkskogen är att betrakta som en väg mellan de båda rikena, vilket hör kategorin ”Passage” till. Dels så är Mörkskogen en farlig plats, som utifrån diskussionen i den första strofen i texten placerar den i kategorin ”Kaos”. Dock, så räknas aspekter hörande till samma kategori enbart en gång per text. Ifrån den här sista strofen hämtas således inget.
7.4.8. Hamðismál (Hamdesmål)
Det sista omnämnandet av skog ses i Hamðismál, i Gudruns beskrivande av sin sorgesamma tillvaro efter att personer som hon hållit kära dödats.180
(Strof 5):
”Ensam har jag blivit som aspen i skogen, berövad mina fränder som furan sina kvistar, utan livslust
som en skog utan löv, sedan den härjats av hårda stormar.”181
179 Lönnroth (2016), s. 399
180 Lönnroth (2016), s. 442f
41 I strofen kan hämtas en aspekt, hörande till kategorin ”Död”. Detta eftersom Gudrun direkt kopplar sin egen vilja att sluta leva (som strofen kan tolkas som) med ett tillstånd i skogen som naturligt kopplas till död (”skog utan löv”182).
7.4.9. Sammanställning
Ifrån Codex Regius hjältedikter har 15 aspekter kunnat hämtas, vilkas fördelning framkommer av tabellen:
Tabell 3: Antalet aspekter per kategori i Codex Regius hjältedikter
Kategori Antal Död 2 Icke-gudar 2 Tillflyktsort/skydd 4 Fruktbarhet/livgivande 2 Resurs 2 Kaos 2 Passage 1 Summa 15