2.6 Utvärdering av beteendeförändrande insatser
2.6.3 Analys för de olika nivåerna i Beteendeförändringstrappan
För att utvärdera hur långt målgruppen har kommit upp för denna trappan behöver det göras analyser vid olika moment innan, under och efter implementeringen av beteendeinsatsen (Dahlman & Andersson, 2018). Detta görs genom en analys vid varje trappsteg plus att nivå 1-2 behandlar bakgrundsfaktorerna. Denna analysmetod består av att effekten av en insats mäts på olika nivåer och att metoden innehåller olika analysnivåer som har olika syften. Fördelarna med denna analysmetod är att den först visar de framstegen som projektet når upp till även ifall slutmålet inte är uppnått. För det andra skapar denna metod en förståelse över projekts utfall och påverkan. För denna analysmetod finns det 12 stycken analysnivåer som delas upp i fyra huvudkategorier, som är bakgrundsfaktorer, beteendeinsatser,
beteendepotential och effekt. I tabellen nedan visas analysnivåerna och en beskrivning av varje nivå:
Bakgrundsfaktorer Nivå 1 Yttre faktorer
Nivå 2 Personrelaterade faktorer Beteendeinsatser Nivå 3 Beteendeinsatser
Nivå 4 Kännedom om insatser Nivå 5 Deltagande i insatser Nivå 6 Nöjdhet med insatser Beteendepotential Nivå 7 Vilja att ändra beteende
Nivå 8 Förändring av beteende Nivå 9 Nöjdhet med förändringen Effekt Nivå 10 Långsiktigt attityd
Nivå 11 Långsiktig beteende Nivå 12 Materiella systemeffekter
Tabell 5: Analysmodell - kopplat till Beteendeföräningstrappan - med analysnivåerna för utvärdering av beteendeinsatser (Dahlman & Andersson, 2018) .
De två första nivåerna berör bakgrundsfaktorer som kan påverka beteendeförändringen och är de grundförutsättningar för målgruppen som berör både yttre och individuella faktorer (Dahlman & Andersson, 2018). Vid bestämmandet av rimliga indikatorer är det viktigt att ha med bakgrundsfaktorerna i beräkningen. De yttre bakgrundsfaktorerna tillhör den första analysnivån vid utredning av beteendeförändrande projekt och handlar om de yttre, strukturella förutsättningar som ligger utanför individen. De individuella bakgrundsfaktorerna handlar därmed om de individuella förutsättningar/faktorer som vanor, motivationer, attityd och liknande. När en beteendeinsats ska införas behöver bakgrundsfaktorerna studeras i den miljön som projektet ska genomföras. Målgruppen behöver identifieras och en undersökning görs på de faktorer som kan påverka individens beteenden. Detta behövs även för att ge svar på varför projektet uppnår sina mål eller inte. Att undersöka bakgrundsfaktorerna är en betydelsefull del för om detta inte görs finns det risk att fel insats/strategi väljs och resultatet kan få oönskade effekter.
Analysnivå 3 till 6 lyfter den aktuella insatsen och projektets förändring av målgruppens beteendeförutsättning. Därmed undersök här vilka aktiviteter/insatser som genomförs för att uppnå beteendeförändring, om målgruppen är medveten om att insatserna existerar, nyttar målgruppen insatserna och är målgruppen nöjd med insatserna. I kategorin beteendepotential undersöker projektet förändring av målgruppens attityd till beteendet. Här undersöks ifall målgruppen avser att förändra sitt beteende, ifall målgruppen har testat ändra sitt beteende och ifall målgruppen är nöjd med sitt förändrade beteende. De slutliga tre analysnivåerna visar projektets långsiktiga resultat och effekter. Det visar om målgruppen har ändrat sin attityd till det önskade beteende, ifall de har ändrat sitt beteende och ifall beteendeförändring har haft önskade systemeffekter.
När ett projekt ska utvärderas ska analysnivåerna ha mål och indikatorer. Dock kan antalet analysnivåer minskas beroende på projektets storlek och utformning. Specifika mål utformas i överenskommelse med projektets syfte på var och en av de valda analysnivåerna. Målen bör vara mätbara, realistiska och tidsspecifika och därefter definieras vilka indikatorer som är lämpliga att använda för att se ifall målen uppfylls. Bakgrundsfaktorerna (analysnivå nr 1-2) ligger till grund för att sätta rimliga mål (för analysnivå nr 3-12) och indikatorer för varje analysnivå. Dessa faktorer kan även påverka resultatet och kan berätta varför projektet uppnår sina mål eller inte. Det ska även nämnas att bakgrundsfaktorerna har ingen egen målsättning. En viktig faktor att ta med när projekt, med mål av att skapa beteendeförändringar, ska utvärderas, är att det ofta kan kräva lång tid innan de önskvärda effekterna syns (Dahlman & Andersson 2018.) Detsamma gäller för spridningseffekter, dvs att det kan ta tid innan en persons beteende och inställning sprider sig till omgivningen. Av denna anledning behöver projektet även utvärderas längre fram i tiden. Med denna kunskap kan utvärderingen planeras korrekt genom att det finns både tid och budget till att utvärdera insatsen vid olika tillfällen samt visa projektets bidrag till beetendeförändring.
Kapitelsammanfattning:
Den grundläggande modellen för att utvärdera ett projekt avsedd för att förändra ett miljörelaterat beteende börjar med att först beskriva projektets uppdrag, syfte och mål. Målgruppen och bakgrundsfaktorer behöver upplysas och därefter kan insatser och tjänster
erbjudas. Under projektets gång pågår även utvärderingsprocessen. För utvärdering av beteendeinsatser kopplat till hållbar konsumtion är det viktigt med uppföljning och utvärdering både efter och under projektets gång. Anledningen till detta är att det är svårt och komplex att mäta beteendeförändringen samt att individen går igenom olika förändringsfaser som tar tid. Ibland kan det kräva lång tid innan de önskvärda effekterna syns och detsamma gäller för spridningseffekter. Sista stegen i processen handlar om att man lära sig från utvärderingen. En utvärderingsmetod för att undersöka målgruppens väg mot beteendeförändring kan göras genom beteendeförändringstrappan, med tillhörande analysmetod. Genom att analysera trappstegen och bakgrundsfaktorerna kan detta visa de framstegen som projektet når upp till (även ifall slutmålet inte är uppnått) samt skapar en förståelse över projekts utfall och påverkan.