Eftersom Finansinspektionen har i uppgift att kontrollera finansmarknaden måste de hela tiden vara medvetna om vilka risker som finns på marknaden och vilka åtgärder som kan komma att behöva göras. Några av de rekommendationer vi har behandlat tidigare har rekommenderats från Finansinspektionen, vilket visar på en oro för en bostadsbubbla från deras sida. Samtidigt kan det i deras rapport utläsas att det inte finns några starka skäl att oroa sig över en bostadsbubbla. Det finns dock en risk att för starka åtgärder från
Finansinspektionen kan göra att en bostadsbubbla spricker, om till exempel bolånetaket sänks för mycket. Om en bubbla skulle spricka tror Finansinspektionen (2010:b) att hushållen kommer att drabbas hårdast medan bankerna skulle klara sig förhållandevis bra. Som tidigare påtalat var situationen annorlunda under Subprimekrisen då både banker och hushållen gjorde stora förluster. Följaktligen kan situationen i Sverige bli värre än vad Finansinspektionen har räknat med om både banker och hushåll drabbas.
Utifrån Finansinspektionens rapport går det inte att spåra alltför stora analyser om huruvida en bostadsbubbla är inkommande. Eftersom Finansinspektionen har i uppgift att granska de svenska bankerna så fokuseras en stor del av rapporten på att se hur bankerna har agerat den senaste tiden, där det tydliggörs att banker har blivit mer restriktiva i utlåningen. Denna trend är nödvändig i dagens läge då Subprimekrisen fortfarande ligger som ett orosmoln. Vi ser en stor skillnad mellan Finansinspektionens rapport och de andra rapporter som granskats, genom att Finansinspektionen ser lätt på stora räntehöjningar och en överexponerad bostadsmarknad. Detta menar vi är krasst och Finansinspektionen borde göra extensiva analyser i området och inte basera sin rapport på att bankerna klarar stresstesten. Samtidigt måste det inses att Finansinspektionen fokuserar på de områden som de har kunskap i.
SLUTSATS
Att utvärdera huruvida en bostadsbubbla sprider sig över Sverige kräver många olika modeller och uträkningar. Genom att greppa de viktigaste delarna från olika svenska organ med god insikt i den svenska fastighetsmarknaden, kan vi urskilja att risken är låg för en ny bostadsbubbla. Vi är medvetna om att huspriserna har ökat markant och att skuldsättningsgraden slår nya toppnivåer, dock finns det underliggande faktorer som gör att Sverige inte behöver vara rädda för en bostadsbubbla. Vi syftar på den bostadsbrist som finns i storstadsregionerna där fastighetspriserna har ökat mest, samtidigt som de disponibla inkomsterna har ökat.
Eftersom det fortfarande finns en liten risk för en bostadsbubbla tror vi att viktiga svenska organ såsom Riksbanken och Finansinspektionen måste vara medvetna om denna risk och motverka den proaktivt. Finansinspektionen har gjort ett gott arbete genom att införa ett bolånetak samtidigt som Riksbanken har börjat höja räntan. Det är viktigt att räntehöjningen och bolånetaket sker i lagom takt, för att inte skapa stora förändringar på den osäkra fastighetsmarknaden.
Tidigare finanskriser skiljer sig på så sätt att regelverken har varit bristfälliga men att dagens kontroller är bättre. Det finns dock många likheter med tidigare finanskriser som väcker en oro. Det handlar om skuldsättningsgraden, låga lånekostnader och ökade fastighetspriser som delvis var orsaken till fastighetskrisen 1990 och Subprimekrisen. Det finns även en oro att spekulationen har trissat upp fastighetsmarknaden i Sverige, precis som spekulation skapade världens första finanskris i Tulpanmanin och världens största finanskris i den stora depressionen.
En annan viktig orsak till varför risken är låg för en bostadsbubbla är att det finns en diskussion i det svenska samhället om det är en bubbla eller inte. Beteendet hos både banker och hushåll har ändrats det senaste året, till viss del beroende på debatten i media. Bubblor har genom alla tider varit väldigt svåra att förutse och eftersom medvetenheten och beredskapen är stor i Sverige torde inte en bubbla vara aktuell.
REFERENSER
Allen, F., & Rogoff, K. (2011). Tillgångspriser, finansiell stabilitet och penningpolitik.
Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden. Stockholm: Sveriges
Riksbank
Andersson, T., Claussen, C. A., Lagerwall, B., & Torstensson, P. (2011). Verktyg och institutioner för att påverka bostadspriser och hushållens skuldsättning. Riksbankens
utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden. Stockholm: Sveriges Riksbank
Andersson, T., & Lindh, S. (2011). Bolåntagare på obestånd – en jämförelse mellan USA och Sverige. Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden.
Stockholm: Sveriges Riksbank BKN. (2011:a). Hushållens skuldsättning i spåren av
finanskrisen, en internationell jämförelse - Marknadsrapport. Karlskrona: BKN
BKN. (2011:b) Om BKN. Hämtad 2011-04-17 från http://www.bkn.se/Om-bkn/ BKN. (2011:c) Så styrs BKN. Hämtad 2011-04-17 från http://www.bkn.se/Om-bkn/Sa-
styrs-BKN/
Bäckström, U. (1999). Riksbanken och det finansiella systemet. Hämtad 2011-02-27 från http://www.riksbank.se/upload/1773/990225.pdf
Chorafas, D. N. (2009). Financial boom and gloom (1 a uppl.). Hampshire: Palgrave Macmillan
Claussen, C. A., Jonsson, M., & Lagerwall, B. (2011). En makroekonomisk analys av bostadspriserna i Sverige. Riksbankens utredning om risker på den svenska
bostadsmarknaden. Stockholm: Sveriges Riksbank
Colquitt, J. (2007). Credit risk management (3 e uppl.). New York: McGraw-Hill
Dagens Nyheter. (2011). Bolånare tvingas sälja först. Hämtad 2011-05-11 från http://www.dn.se/ekonomi/bolanare-tvingas-salja-forst
Davis, E. P., Fic, T. M., & Karim, D. (2011). Dynamiken på bostads- marknaden och systemriskförebyggande verktyg. Riksbankens utredning om risker på den svenska
bostadsmarknaden. Stockholm: Sveriges Riksbank
Durbin, M. (2005). All About Derivatives – The easy way to get started. (1 a uppl.). New York:
McGraw-Hill
Economist. (2007). The match king. Economist, 385 (8560), 115-116 Eklund, K. (2010). Vår ekonomi (12 e uppl.). Stockholm: Nordstedts
Ekman, B. (2003). Bank, kund och samhälle i globaliseringens tid: en antologi tillägnad Göran Collert. (1 a uppl.). Stockholm: Ekerlid
Englund, P. (2003). Tystnadens historia och andra essäer (1 a uppl.). Stockholm: Atlantis
Englund, P. (2011). Svenska huspriser i ett internationellt perspektiv. Riksbankens utredning
om risker på den svenska bostadsmarknaden. Stockholm: Sveriges Riksbank
Finansinspektionen. (2010:a). Bolånetak på 85 procent från 1 oktober. Hämtad 2011-04-24 från http://www.fi.se/Press/Pressmeddelanden/Listan/Bolanetak-pa-85-procent-fran- 1-oktober/
Finansinspektionen. (2010:b). Risker i det finansiella systemet. Hämtad 2011-03-27 från
http://www.fi.se/upload/43_Utredningar/20_Rapporter/2010/riskrapp_hela_last. pdf
Finansinspektionen. (2011:a). Om Finansinspektionen. Hämtad 2011-05-07 från http://www.fi.se/Om-FI/
Finansinspektionen. (2011:b). Effekter av bolånetaket. Hämtad 2011-04-25 från
http://www.fi.se/upload/43_Utredningar/20_Rapporter/2011/effekt_bol%C3% A5netak_delstudie.pdf
Finocchiaro, D., Nilsson, C., Nyberg, D., & Soultanaeva, A. (2011). Hushållens
skuldsättning, bostadspriserna och makroekonomin: en genomgång av litteraturen.
Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden. Stockholm: Sveriges
Riksbank
Frisell, L., & Häggström, J. (2011). Öppen utfrågning om kredit- och bostadsmarknaden. SVT Forum
Galbraith, J.K. (1997). Den stora börskraschen (1 a uppl.). Stockholm: Ordfront förlag
Garber, P. M. (1989). Tulipmania. The journal of political economy, 97 (3), 535-561
Garber, P. M. (2000). Famous first bubbles – The fundamentals of early manias. Cambridge: MIT Press
Handelsbanken. (2011). Boränteprognosen 10 mars 2011. Stockholm: Svenska Handelsbanken Heikensten, L. (2001). Stabiliseringspolitiska erfarenheter och utmaningar. Hämtad 2011-03-03
från http://www.riksbank.se/upload/5821/011004.pdf HUD. (2011). HUD History. Hämtad 2011-03-19 från
http://portal.hud.gov:80/hudportal/HUD?src=/about/hud_history
Hultén, P., Hultman, J., & Eriksson, L. T. (2007). Kritiskt Tänkande (1 a uppl.). Malmö: Liber
Häggström, J. (2011). Öppen utfrågning om kredit- och bostadsmarknaden. SVT Forum Kindleberger, C. P. (1973). The world in depression 1929-1939 (1a uppl.). London: Lane
Kindleberger, C. P. (1996). Manias, panics and crashes (3e uppl.). New York: John Wiley &
Sons
Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer & begrepp (1 a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB
Janzén, H., Jönsson, K., & Nordberg, A. (2011). Husprisfall – konsekvenser för finansiell stabilitet. Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden. Stockholm: Sveriges Riksbank
Johansson, J., Lagerwall, B., & Lundvall, H. B. (2011). Större andel rörliga bolån – hur påverkas penningpolitikens genomslag?. Riksbankens utredning om risker på den svenska
bostadsmarknaden. Stockholm: Sveriges Riksbank
Jönsson, K., Nordberg, A., & Wallin-Fredholm, M. (2011). Hushållens skuldsättning – konsekvenser för bankernas kreditförluster och finansiell stabilitet. Riksbankens
utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden. Stockholm: Sveriges Riksbank
Lowenstein, R. (2010). The end of Wall Street (1 a uppl.). New York: The Penguin Press
Lybeck, J. A. (2009). Finanskrisen (1 a uppl.). Stockholm: SNS Förlag
Lönnerblad, M. (2004). Från folkhem till fattigstuga (1 a uppl.). Stockholm:
Bankrättsföreningen
Magnusson, L. (2010). Sveriges ekonomiska historia (4 e uppl.). Stockholm: Nordstedt
Mitlid, K., & Vesterlund, M. (2001). Räntestyrning i penningpolitiken – hur går det till. Hämtad 2011-04-03 från
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV /pv01_1_artikel2.pdf
Nordberg, A., & Soultanaeva, A. (2011). Riksbankens bevakning av den svenska
bostadsmarknaden – utökad statistikinsamling. Riksbankens utredning om risker på den
svenska bostadsmarknaden. Stockholm: Sveriges Riksbank
Nordea. (2010). Årsredovisning 2010. Stockholm: Nordea Bank AB
Nordea. (2011). Det kan vara lönsamt att binda boräntan. Hämtad 2011-05-02 från
http://www.nordea.se/Privat/Boende/Det+kan+vara+lönsamt+att+binda+borän tan/1470972.html
Partnoy, F. (2009). The match king: Ivar Kreuger and the financial scandal of the century (1 a uppl.).
London: Profile
Persson, G. (1997). Den som är satt i skuld är icke fri: min berättelse om hur Sverige återfick sunda
Regeringskansliet. (2009). Frågor och svar om ägarlägenheter. Hämtad 2011-04-05 från http://www.sweden.gov.se/sb/d/11132
Riksgälden. (2011). Den svenska statsskulden. The Swedish central government debt, 843, 1-8 SCB. (2010:a). Fastighetspriser och lagfarter. Hämtad 2011-04-04 från
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____74160.aspx SCB. (2010:b). Inflation i Sverige 1831-2010. Hämtad 2011-04-07 från
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____33831.aspx SCB. (2011). Nationalräkenskaper. Hämtad 2011-02-14 från
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____22918.aspx
Schön, L. (2007). En modern svensk ekonomisk historia (2 a uppl.). Stockholm: SNS Förlag
SEB. (2011:a). Bankföreningen rekommenderar amortering på bolån. Hämtad 2011-03-29 från http://newsroom.sebgroup.com/sv/Inlagg/2010/Bankforeningen-
rekommenderar-amortering-pa-bolan/
SEB. (2011:b). Konjunktur- och räntekurvan pekar uppåt. Hämtad 2011-05-02 från http://www.seb.se/pow/content/pdf/boranterad.pdf
Shiller, R. J. (2008). The Subprime Solution (1 a uppl.). Princeton: Princeton University Press
Svenska Bankföreningen. (2010:a). Principer för bolån för att uppnå ett gott konsumentskydd. Hämtad 31 mars från
http://www.swedishbankers.se/web/bfmm.nsf/lupGraphics/Principer för bolån slutlig.pdf/$file/Principer för bolån slutlig.pdf
Svenska Bankföreningen. (2011:a). Den svenska finansmarknaden. Hämtad 2011-03-20 från http://www.swedishbankers.se/web/bf.nsf/$all/25BBAF308202245CC125761800 442481
Svenska Bankföreningen. (2011:b). Styrelsen. Hämtad 2011-03-31 från
http://www.swedishbankers.se/web/bf.nsf/$all/53B290C5F19746A8C12575CF0 0446754?open
Sveriges Riksbank. (1993). Pressmeddelande nr 5. Hämtad 2011-03-23 från
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Pressmedde landen/930115.pdf
Sveriges Riksbank. (2011:a). Reporäntan, tabell. Hämtad 2011-02-14 från http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8912
Sveriges Riksbank. (2011:b). Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP. Hämtad 2011-03- 31 från http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=29548
Sveriges Riksbank. (2011:c). Riksbankens uppgifter. Hämtad 2011-05-04 från http://www.riksbank.se/templates/SectionStart.aspx?id=8716 Sveriges Riksbank. (2011:d). Riksbankens utredning om risker på den svenska
bostadsmarknaden. Hämtad 2011-04-06 från
http://www.riksbank.se/upload/Rapporter/2011/RUTH/RUTH.pdf Swedbank. (2011). Mot högre räntor med en förberedd ekonomi. Hämtad 2011-05-02 från
http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff /documents/article/cid_203601.pdf
Thurén, T. (2005). Källkritik (2 a uppl.). Stockholm: Liber
Wallison, P. J., & Ely, B. (2000). Nationalizing Mortgage Risk – The growth of Fannie Mae and
Freddie Mac (2 a uppl.). Washington D.C.: AEI Press
Wetterberg, G. (2009). Pengarna och makten: Riksbankens historia (1 a uppl.). Stockholm:
BILAGA
Bilaga 1
Den ekonometriska modellen tar upp tre olika variabler; hushållens reala disponibla inkomst, realvärdet på hushållens finansiella tillgångar, och realräntan efter skatteavdrag. I modellen bestäms (p) som det långsiktiga jämviktspriset av nivån på hushållens reala disponibla inkomst (di), hushållens finansiella förmögenhet (df), realräntan efter skatteavdrag (rr) och tidsperioden (t).
p*t =−16,4+1,23dit−1 −0,06rrt−1 +0,15dft−1
Variabler i den ekonometriska modellen
Faktiska bostadspriser och bostadspriserna enligt modellen