Analys med hjälp av analysmodellen del 2

Analysen genomförs med användning av analysmodellen del två för att undersöka om Sverige har genomgått en europeisering och hur Sverige anpassat sig efter den

europeiseringspåverkan som analysmodellen del ett visar.

1 Europeiseringsprocess

Inom EG-rätten är en stor del av den tvingande lagstiftningen relaterad till den inre marknaden. En av grundstenarna inom EU är förverkligandet av fri handel mellan

medlemsländerna och att de fyra friheterna efterlevs. Varor, kapital, människor och tjänster skall florera fritt mellan medlemsländerna utan att några nationella hinder sätter stopp för detta, om de inte innebär exempelvis en fara för allmän ordning eller moral. Sverige har hävdat att den restriktiva alkoholpolitiken krävs för att bevara den svenska folkhälsan utan att vunnit särdeles stort gehör.

Det går dock inte att bortse från att svenska politiker har påverkats av EU och den inre marknaden även när det kommer till alkoholpolitiska frågor. Den inre marknaden med kraven på fri rörlighet av varor mellan medlemsländerna har givetvis förändrat förutsättningarna för svensk alkoholpolitik. Sverige har varit tvunget att utöka införselkvoterna för alkoholhaltiga drycker i och med medlemskapet i EU. Svenska myndigheter har inte själva full kontroll över införselkvoterna, utan den makten är numera delad med EU. Direkta lagförändringar skedde även i och med medlemskapet i EU, Systembolagets monopol när det kom till import, export och produktion ansågs inte vara kompatibelt med EU: s lagstiftning och avskaffades således.

Sverige tvingades även att ändra sin lagstiftning gällande alkoholreklam. Efter EU inträdet är det numera tillåtet att bland annat göra reklam för starköl och vin.

En annan aspekt av EU är den så kallade konsensuspolitiken där medlemsländerna försöker föra en politik där alla medlemsstaterna skall komma överens. Ett land ger eftergifter i en fråga, för att på så sätt få stöd i en fråga som av det medlemslandet anses viktig. Det kan tänkas att ett sådant här förfarande har en potential att påverka Sveriges alkoholpolitik, men det förekommer inga övertygande bevis för att så har varit fallet. Sverige har försökt att hålla fast vid sin traditionella alkoholpolitik. Den restriktiva alkoholpolitiken har också för svensk del alltid varit en hjärtefråga. Alkoholpolitiken är en så känslig och viktig fråga att det är tänkbart att yttre påverkan inte ännu har haft någon omfattande effekt. En av anledningarna till det är den särskilda historiska aspekten i svensk alkoholpolitik samt dess restriktiva natur.

Första steget av analysmodellen visar att Sverige till viss del har genomgått en europeiseringsprocess så till vida att de formella tillvägagångssätten, som att en del lagstiftning i svensk alkoholpolitik har förändrats i och med inverkan från EU, då svensk lagstiftning skall vara kompatibel med EG-rätten. Däremot har det inte framkommit att svenska politiker i och med EU-medlemskapet har förändrat sin attityd när det kommer till svensk alkoholpolitiks utformning.

Svenska politiker har emellertid inte längre full kontroll över den svenska alkoholpolitiken.

Den inre marknaden och dess krav på fri rörlighet för varor har indirekt ett starkt inflytande över förutsättningarna för svensk alkoholpolitik.

2 Kompatibilitet mellan konsekvensen av Europeiseringen och nationella strukturer Sveriges alkoholpolitik skilde sig vid inträdet markant från den generella alkoholpolitiken inom EU. Sveriges alkoholpolitik präglades starkt av protektionistiska åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen samt för att reglera tillgången av alkohol på marknaden, var

försäljningen reglerad inom ett statligt monopol. Det svenska Systembolaget hade ett monopol på vidareförsäljning av alkohol vid EU-inträdet vilket starkt skiljde sig från övriga EU-medlemmar.

Sveriges införselkvoter var vid EU inträdet 1 liter starksprit, 3 liter vin och 5 liter öl, vilket endast var en bråkdel av den tillåtna införselkvoten, i förhållande till de tidigare

medlemsländerna och tillåtna kvoter. Införselkvoterna är en av de delar av svensk alkoholpolitik som stod i starkast kontrast gentemot EU:s. Alkohol har i Sverige inte betraktats som av vissa medlemsländer i EU, som en ordinär handelsvara vilket inte bör beläggas med några särskilda skatter ur folkhälsosynpunkt. Sveriges alkoholskatt var vid medlemskapet i EU betydligt högre än de flesta andra EU-ländernas och då särskilt de

angränsade medlemsländerna. Danmarks alkoholskatt för spritdrycker var endast en tredjedel av Sveriges. Sveriges prispolitik i form av höga spritskatter för att på så sätt minska

alkoholkonsumtionen stod även det i strid mot den generella alkoholpolitiken inom EU.

Sverige har en relativt unik spritkultur som både i nutid och historiskt sett skiljer sig avsevärt jämfört med kontinentala Europas. Tillgängligheten för alkoholdrycker som överskrider 3,5 % är kraftigt begränsad i form av att Systembolaget har monopol som återförsäljare till

privatpersoner i Sverige (med undantag för restauranger och liknande med giltigt tillstånd) och har begränsade öppettider

Andra steget av modellen visar att den svenska alkoholpolitiken inte var kompatibel med EG: s lagstiftning och då framförallt lagstiftningen relaterad till den inre marknaden.

Systembolagets monopol på import och export var inte förenligt med EG-rätten, inte heller den svenska alkoholreklamlagstiftningen stämde överens med den som var rådande inom EU.

Till sist var Sveriges införselkvoter inte heller förenliga med EU: s och har successivt utökats, för att i dagsläget stämma överens med övriga medlemsländers. Systembolagets monopol på vidareförsäljning av alkohol till privatpersoner på den svenska marknaden har däremot inte förändrats nämnvärt efter inträdet i EU.

En faktor som direkt påverkade svensk alkohollagstiftning var att införselkvoterna av alkoholdrycker för privatpersoner kraftigt utökades. Successivt har Sverige tvingats att höja införselkvoterna tills de uppfyllde EU standarderna. Det är ett exempel på en direkt

lagändring i och med medlemskapet i EU. Lagändringen för även med sig att andra delar av svensk alkoholpolitik förändras. Ett av de grundläggande elementen är som tidigare

konstaterats prispolitiken. De ökade införselkvoterna har dock skapat svårigheter att använda sig av detta tillvägagångssätt för att minska alkoholkonsumtionen. För att fortsätta att

kontrollera försäljningen av alkoholhaltiga drycker, har den svenska staten genomfört ett antal skattesänkningar för både vin, öl och sprit. Som ett försök i att bibehålla försäljningen av alkohol inom Systembolaget och minska privata inköp samt smuggling av alkohol från ett annat EU-land. Det kontinentala drickandet har även gjort ett intåg i många svenskars alkoholvanor. Det har på senare år blivit mer socialt accepterat att till exempel dricka en flaska vin till maten mitt i veckan. Det här är ett exempel på hur svenskarnas dryckesvanor förändras och dessutom till viss del likriktas efter europeiskt mönster. En faktor som kan bidra till att alkoholkonsumtionen samt det kontinentala drickandet ökar är lägre priser. Då det har påvisats ett tydligt samband mellan ökad alkoholkonsumtion och lägre priser.

Sveriges reklamlagstiftning för alkoholhaltiga drycker reviderades efter EU inträdet. Innan medlemskapet var det inte tillåtet att göra reklam för alkoholhaltiga drycker över 3,5 % men ett resultat av medlemskapet är att det numera är tillåtet med alkoholreklam även för starkare drycker.

3 Inhemska aktörer.

Svenska myndigheter har implementerat de delar av EU: s regelverk som de inte har erhållit undantag från. Ett exempel på hur Sverige försvarade Systembolagets monopol är det tidigare presenterade Franzén-målet i EG domstolen. Sverige har däremot försökt att få förbehåll och lyckats när det kommer till Systembolagets monopol. Undantagen för införselkvoterna har däremot successivt avvecklats.

Svenska folket är en av de aktörer som reagerat mot de förändringar och ändrade förutsättningar som medlemskapet i EU innebär rent alkoholpolitiskt. När det gäller införselkvoterna mellan medlemsländerna och den förändring som det innebär har svenska folket visat sig villigt att i alla fall utnyttja möjligheten till privatimport. Detta visar

undersökningar om omfattningen av privatimporten samt även Systembolagets minskade försäljning, särskilt i de områden som av geografiska orsaker är särskilt fördelaktiga att privatimportera till. Svenska folket har däremot visat en viss motvilja till att avskaffa Systembolagets monopol, som ensam återförsäljare till privatpersoner på den svenska marknaden. Undersökningar om svenska folket vill att vin skall säljas i livsmedelaffärer har mötts av viss skepsis, endast 44 % av svenska folket ställer sig bakom detta. Däremot vill inte svenska folket se ökade alkoholskatter vilket kraftigt markeras i en undersökning där endast 8 % är positiva till en ökad alkoholskatt.

Tredje steget av analysmodellen visar att svenska myndigheter har anpassat sig efter EU i den mån de har varit direkt tvingade. I annat fall så har Sverige generellt sett försökt att i så stor omfattning som möjligt bibehållit den traditionella svenska alkoholpolitiken.

Svenska folket visar sig villigt att anpassa sig till de förändringar som europeiseringen har medfört, i alla fall när det kommer till de ökade införselkvoterna och därmed också de lägre spritpriser som det medför.

4 Nationell strukturutveckling.

Sveriges alkoholpolitik har förändrats i och med EU inträdet, men Sverige har även utarbetat nationella lösningar inom den ram det har varit möjligt. Sverige behåller än så länge sitt monopol på vidareförsäljning av alkoholhaltiga drycker, de grundläggande principerna i svensk alkoholpolitik kvarstår oberoende av medlemskapet i EU. De svenska alkoholpolitiska

övergripande målen är fortfarande desamma som innan EU. Det har dock tillkommit vissa komplikationer i dess praktiska genomförande framförallt angående prispolitiken och dess framtida effektivitet och tillämpning är osäker. Den grundläggande metoden för att reglera alkoholkonsumtionen har som sagt varit att påverka alkoholpriset i form av alkoholskatten, vilket i och med EU medlemskapet har försvårats efter inträdet till den interna marknaden.

Sverige har anpassat sig genom att följa de inom EU: s införselkvoterna av alkoholdrycker.

Ett av målen i svensk alkoholpolitik har varit att konsumtionen av starksprit skall minskas till förmån för konsumtion av svagare alkoholhaltiga drycker som öl och vin. Därför har det i Sverige använts en hög skatt på spritdrycker som har hög alkoholhalt. Sverige har sedan medlemskapet i EU sänkt alkoholskatten både på starkare och svagare alkoholhaltiga drycker, skattesänkningen har genomförts som ett resultat av ökade införselkvoter och medföljande ökande privatimport.

En förändring är att Systembolagets monopol på import och export ansågs strida mot den fria konkurrensen mellan medlemsstaterna och Systembolagets monopol avskaffades i och med att Sverige gick med i EU. Sverige kan inte heller använda sig av punktbeskattning för att på så sätt öka priset på alkoholbaserade drycker. Den svenska lagstiftningen tillåter numera reklam för drycker med en alkoholhalt som överstiger 3,5%.

Fjärde steget av analysmodellen visar att Sverige har genomfört de förändringar som de har blivit ålagda att utföra av EU. Systembolaget har däremot fortfarande en i EU något unik position i form av sitt monopol som återförsäljare av alkoholhaltiga drycker över 3,5 % på den svenska marknaden. Svensk alkoholpolitik kvarstår fortfarande efter samma principer som innan inträdet i EU med undantag för de tvingande förändringarna. Sverige har valt att utveckla en egen alkoholpolitisk lösning med undantag för de begränsningar som EU ger i och med den strikta lagstiftningen som bland annat den inre marknaden innebär.

Systembolaget har förlorat en stor del av sin försäljning till privatimport och då särskilt i södra Sverige. Det importeras även en stor del av starkare spritdrycker vilket kan ställa ett av svensk alkoholpolitiks mål inför en stor utmaning, att förmå det svenska folket till att

konsumera svagare alkoholhaltiga drycker.