ANALYS

I detta kapitel sammanställer vi teori, information från årsredovisningarna och vår intervju med Bo Nordlund samt vår information från tidskriften Balans.

Har företagets soliditet ökat i och med införandet av IAS 40

Vår hypotes angående ökningen av soliditeten visade sig stämma. Vi undersökte fyra årsredovisningar från slumpmässigt utvalda bolag som innehar

förvaltningsfastigheter. Det vi kunde utläsa var att ju större bolag desto större ökning av soliditeten. Vi såg även att det egna kapitalet ökade markant. Soliditeten innebär hur god företagets betalningsförmåga är. Detta visar då vid en hög soliditet en tryggare betalningsförmåga. Detta kan ge starkare incitament för finansiärer att

investera. Det bör beaktas att soliditeten ska ha legat på en jämn nivå i minst två år för att ses som balanserad, vilket kan vara svårt att avgöra för just de bolagen med

förvaltningsfastigheter som vi har undersökt. Vi vet inte än om det är en stabil soliditet.

Hur ser Revisorskåren på IAS 40

Vi har valt att titta på hur Revisorskåren ser på dem nya redovisningsstandarders. Vår intervju med Bo Nordlund resulterade i en omfattande information om och i kring IAS 40 och dess för och nackdelar. Regelverket fokuserar på de investerare som tillför riskkapital, vilket innebär att investerarna får ett bättre investeringsunderlag. I en artikel ur (Balans nr 6/7 2006) skriver några revisorer om underlättandet för investerare genom att jämföra bolagen om de har en homogen resultatredovisning. I dagsläget använder sig många bolag av en hybrid av funktions- och

kostnadsslagsindelad redovisning, vilket gör det svårare för investerarna att kunna jämföra de olika bolagen.

Man har även uppmärksammat att de flesta av bolagen väljer att lägga posten ”Värdeförändring fastigheter” inom rörelseresultatet medan några av de andra bolagen har valt att placera posten i efter finansiella poster. Eftersom syftet med förvaltningsfastigheter är att förvalta och utveckla fastigheter så borde de åtgärder som man tillför fastigheterna ingå i rörelsen. Medan de som har valt att lägga posten i efter finansiella poster anser att det är yttre faktorer som påverkar värdeförändringen. Innan vi tog del av årsredovisningarna trodde vi att det som påverkade

värdeförändringarna mest var just de yttre faktorerna som bolagen inte kan råda över som förklaras i tidskriften Balans (6/7 2006). Men det visade sig att det var precis tvärtom. Av de fyra bolagen som vi studerat visade det att tre av dem redovisar värdeförändringen inom rörelseresultatet.

Något som just Erik Persson och Bo Nordlund anser är viktigt, är frågan om

säkerheten vid värdering till verkligt värde. Problematiken ligger i att man aldrig kan få ett exakt värde på en fastighet. Oftast anges en spann på exempelvis +/- 10 % i årsredovisningen som Bo Nordlund förklarade i intervjun. Detta ska man ha klart för sig att det bara är en indikation, värdet kan bli betydligt högre eller lägre. Det bör också kontrolleras vem som utför värderingen och om värderaren har något eget intresse i sin bedömning. Något som är av intresse är huruvida fastigheterna är besiktade inför värderingen. Detta borde vara självklart men är tyvärr inte det i praktiken.

Hur säker blir värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter?

Fastighetsvärdet ökade efter införandet av de nya reglerna speciellt på de fastigheter som har en anskaffningstidpunkt som ligger långt bak i tiden. Då detta

anskaffningsvärde är helt irrelevant nu så blev det en stor skillnad när man värderade till verkligt värdet. Detta tog även Bo Nordlund upp i vår intervju med honom. I samband med införandet av verkligt värde togs avskrivningarna bort i

resultaträkningen. De ersattes av värdeförändringen av förvaltningsfastigheterna. Denna post kan nu både vara positiv eller negativ, vilket vid en positiv värdering ger högre resultat. Tidigare när avskrivningsposten existerade var detta endast en

minuspost. Detta gillas inte av ledningen på grund av att det är ett fenomen de inte kan påverka. Exempelvis kan det gälla inflation och räntor. Detta för oss in på redovisningsprinciperna. Innan införandet av IAS 40 tillämpades

försiktighetsprincipen men nu kan vi se en tendens till att företagen lämnar denna princip. Detta på grund av att man nu värderar till verkligt värdet. Anledningen till att vi valt att ta upp intressentmodellen är att vissa delar av modellen spelar en viktig roll för fastighetsbolagen. Vi kan då nämna aktieägare och kreditgivare. Dock anser vi inte att läsaren får en full förståelse för hur samhällets olika delar hänger samman om vi endast tar upp de delar som i detta sammanhang är viktigast. De olika delarna i intressentmodellen är av stort värde för bolagen eftersom det är exempelvis aktieägare och kreditgivare som tillför riskkapital. Utan dem vore det en katastrof för bolagen. Detta hänger också samman med att det krävs en aktuell och rättvis värdering av respektive fastighet.

Har måttet avkastning på eget kapital ökat?

Vi har även studerat bolagens avkastning på eget kapital. Samtliga bolag redovisar en ökning på detta nyckeltal. Förändringen i kapitalstrukturen kan ge indikationer för framtida investerare.

Ökningen av det egna kapitalet kan delvis bero på att aktieägare tillskjuter nytt kapital och nyemissioner. Det vi har sett är en ökade utdelning per aktie hos bolagen. Detta kan vara en anledning till den ökade avkastningen.

Hur ser värdeförändringarna ut efter införandet av IAS 40?

Vi har sett att värdeförändringarna är en pluspost hos alla de bolag vi har studerat. Dock ska det tilläggas att vi nu har ett mycket bra klimat på bostadsmarknaden i Sverige. Detta kan givetvis förändras beroende på ränteläget och tillgång och efterfrågan av fastigheter. Beroende på om bolagen har fastigheter som är värderade till ett gammalt anskaffningsvärde så blir förändringen större i redovisningen vid införandet av IAS 40. I tabellen kan man se att det skiljer sig väldigt mycket.

Exempelvis Hufvudstaden har en värdeökning på nästan 300 % mellan åren 2004 och 2005 då införandet av IAS 40 skedde. Detta beror sannolikt på att de haft äldre anskaffningsvärde på sina fastigheter. Om vi då jämför med Klövern som har en ökning på 44 % respektive 79 % för motsvarande period, så kan detta kan då bero på att Klövern har fastigheter som är relativt nyinköpta och då värderades till dåvarande anskaffningsvärde. Detta tar även Bo Nordlund upp både i sin artikel i tidskriften