5.1 Inledning
I detta avsnitt har resultaten från den empiriska undersökningen analyseras. Analysen av undersökningen har baserats på hur företag redovisar sina aktuariella vinster och förluster samt på en jämförelse mellan hur företag i olika branscher redovisar sina aktuariella vinster och förluster. Den tar också upp om årets resultat kan ha någon påverkan till varför företag väljer att använda sig av en speciell redovisningsmetod när det kommer till redovisningen av aktuariella vinster och förluster.
Empiriundersökningen visar att det är 48 företag inom Large Cap som redovisar aktuariella vinster och förluster vilket gav ett bortfall på 8 stycken företag. Den metod som enligt undersökningen är vanligast att företagen använder sig av är korridorregeln som 56 procent av alla företag använde sig av.
Innan rekommendationen IAS 19 implementerades i Sverige redovisade företagen i Large Cap pensionerna under rubriken avsättningar i balansräkningen. Detta sätt att redovisa skapade en stor jämförbarhet men saknade en mer ingående information om hur pensionsskulderna såg ut.
5.2 Branschanalys
En del av studiens syfte är att se om redovisningen av aktuariella vinster och förluster skiljer sig åt mellan olika branscher. I empiriundersökningen delades alla företag inom Large Cap in i nio olika branscher för att se om det fanns några skillnader och likheter mellan hur de redovisar sina aktuariella vinster och förluster.
Den metod som flest företag inom alla branscher väljer att använda sig av är korridorregeln. Majoriteten av alla företag som använder sig av korridorregeln verkar inom branscherna, sällanköpsvaror och tjänster, hälsovård, finans och fastighet samt inom branschen informationsteknik. Även om korridorregeln är vanligast är det inga företag inom branschen energi som använder sig av den metoden. Den metod som minst antal företag väljer att
35
Analys
att använda sig av, är metoden där de aktuariella vinsterna och förlusterna redovisas direkt mot resultaträkningen. I branscherna industrivaror och tjänster, material, finans och fastighet, informationsteknik ligger metoden att redovisa de aktuariella vinsterna och förlusterna mot resultaträkningen i minoritet. Metoden om att redovisa via resultaträkningen är vanlig i energibranschen enligt denna undersökning då hälften av alla företag använder sig av denna modell.
Metoden om att redovisa aktuariella vinster och förluster mot det egna kapitalet används av nästan hälften av alla företag inom branscherna energi, material och informationsteknik. Ingen av företagen inom Sällanköpsvaror och tjänster använde sig dock av denna metod. Inom branscherna dagligvaror och telekomoperatörer finns det ingen metod som har en majoritet eller minoritet utan alla tre metoderna är lika vanliga.
5.2.1 Chi-två test
Ett Chi-två test har utförts för att se om det föreligger ett samband mellan olika branscher och deras val av redovisningsmetod av aktuariella vinster och förluster från år 2008.
Hypotesprövning:
H0: Det finns inte ett samband mellan branscher och val av redovisningsmetod av aktuariella vinster och förluster.
H1: Det finns ett samband mellan branscher och val av redovisningsmetod av aktuariella vinster och förluster.
36
Bransch Eget
kapital
Resultaträkning Korridorregeln Totalt
Energi 1 1 0 2 Material 3 1 1 5 Industrivaror 3 1 11 15 Sällanköpsvaror 0 1 2 3 Dagligvaror 1 1 1 3 Hälsovård 1 1 2 4
Finans och fastighet 2 1 8 11
Informationsteknik 1 0 1 2
Telekomoperatör 1 1 1 3
Totalt 13 8 27 48
Tabell 8: Chi-två test
χ2
i detta test blev 13,46. Den kritiska punkten är 28,87 då signifikansnivån är på 5 % och frihetsgraderna 18. Chi-två värdet överstiger inte den kritiska punkten vilket gör att H0 ska accepteras och H1 förkastas. Detta chi-två test visar alltså att det inte finns något samband mellan branscher och val av redovisningsmetod av aktuariella vinster och förluster enligt denna undersökning endast representerar dessa företag i detta nu. Detta test är inte representativt för hela populationen. För en utförligare beskrivning av uträkningen se bilaga 3.
5.3 Analys av årets resultat
Resultaten från empiriundersökningen visar att de olika metoderna att redovisa aktuariella vinster och förluster är utspridda på olika årsresultat och att det inte finns någon metod som är vanligare vid ett högt eller lågt resultat. Undersökningen visar att det är många företag som har ett resultat mellan en krona upp till tre miljoner kronor och att det är flest företag som väljer att använda sig av korridorregeln. Korridorregeln är också vanligast för de företag som har ett reslutat på över nio miljoner per år samt för de företag som har ett negativt årsresultat. Metoden att redovisa mot det egna kapitalet är vanligast bland företagen som har ett lägre årsresultat. Att redovisa aktuariella vinster och förluster mot resultaträkningen är vanligast bland de företag som har ett års resultat på en krona upp till tre miljoner kronor. Metoden att redovisa mot resultaträkningen har även företag som har ett årsresultat på 6 miljoner och
37
Analys
uppåt. Detta resultat är dock lite missvisande då det är fler företag som redovisar enligt korridorregeln än de andra två metoderna.
Om diagram 12 skulle göras till antal företag i procent istället för antal företag, blir resultatet lite annorlunda (se diagram 13 i bilaga 2). Detta gör att metoden att redovisa enligt resultaträkningen är vanligast hos de företag som har ett högt årsresultat. Redovisningsmetoden att redovisa aktuariella vinster och förluster mot det egna kapitalet är då vanligast hos de företag som har ett lågt årsresultat. Företagens val av redovisningsmetod är som sagt utspritt och över olika resultat.
Medeltalen för företagens årsresultat visar att korridorregeln är den redovisningsmetod som är vanligast bland företagen med ett högt årsresultat. Att redovisa aktuariella vinster och förluster i resultaträkningen är vanligast bland de företag som har ett lågt årsresultat i genomsnitt.
5.4 Analys av diskonteringsräntan
IAS 19 har som sagt tre rekommendationer om hur aktuariella vinster och förluster ska redovisas. För att kunna räkna ut eventuella vinster eller förluster krävs en diskonteringsränta. Empiriundersökningen av diskonteringsräntan kom fram till att redovisningsmetoden enligt korridorregeln är den metod som använder sig av gen högsta genomsnittliga diskonteringsräntan. Den redovisningsmetodmetod som använder sig av den lägsta genomsnittliga diskonteringsräntan är den metod där företagen redovisar aktuariella vinster och förluster i resultaträkningen.
En jämförelse mellan de tre metoderna visar att diskonteringsräntan inte skiljer sig så mycket ifrån varandra. Medianen är en aning lägre än medeltalet för varje metod vilket visar på att några företag har en avvikande hög diskonteringsränta som drar upp medeltalet. Det kan också betyda att många företag använder sig av en diskonteringsränta som ligger precis under medianen vilket gör att mediantalet ger en mer rättvisande bild av hur stor diskonteringsräntan är i genomsnitt.
Tabell 7 visas den högsta och den lägsta diskonteringsräntan inom varje redovisningsmetod. Ett företag som redovisar enligt korridorregeln har en väldigt hög diskonteringsränta, den
38 ligger på 6,9 procent. Detta är en stor skillnad om man ser till företaget som använder sig av redovisningsmetoden att redovisa via resultaträkningen, där är den högsta diskonteringsräntan 5,6 procent. Företaget som har den högsta diskonteringsräntan och redovisar aktuariella vinster och förluster mot det egna kapitalet har en ränta på 5,7 procent. Detta kan visa på attde företag som har en lite högre diskonteringsränta väljer att redovisa enligt korridormetoden. Den lägsta diskonteringsräntan har redovisningsmetoden eget kapital som har en ränta på tre procent. Skillnaden upp till korridorregeln som har den största lägsta räntan på 3,5 procent är inte stor vilket kan påvisa att även om korridorregeln har den högsta diskonteringsräntan så skiljer det sig inte så mycket från de andra metoderna då den lägsta räntan nästan är lika låg som räntan de andra metoderna använder sig av.
39
Tolkning