Analys av insamlade data

Vid utförandet av nulägesanalys och borrtest skapades en stor mängd data att analysera. Med stora mängder data är det behövligt att metodiskt och målmedvetet studera den tillgängliga informationen. Att använda visuella statistiska medel är ofta ett bra sätt att tydligt sammanfatta mycket information. I det här avsnittet beskrivs hur data som insamlats från nulägesanalysen och borrtesterna har studerats och varför.

För att göra nulägesanalysen mer överskådlig sammanställdes den insamlade informationen i olika diagram, grafer och cirkeldiagram. Detta för att tydligare åskådliggöra läget utan att behöva läsa igenom de omfattande dokumenten, men också för att enklare jämföra, analysera och dra slutsatser kring den nuvarande situationen.

Inledningsvis studerades hur många av varje fabrikat som används på DM för att få en bild av hur fördelningen ser ut. Ur tabellen skapades ett pajdiagram som visuellt demonstrerade fördelningen av fabrikat på DM. Hur löstoppsborrarna var fördelade över de olika avdelningarna på DM undersöktes också, genom att i Excel sammanställa antalet borrar per avdelning och skapa ett pajdiagram med informationen. Det var nyttigt att undersöka dessa två faktorer eftersom det kan säga en del om hur stort arbete som skulle komma med en eventuell standardisering. Om majoriteten av löstoppsborrarna finns på en avdelningar kan det innebära en helt annan angripsplan än om de är jämnt fördelade över avdelningarna. Det kan också vara intressant att veta utifrån felrapporter. En avdelning kanske har mycket problem med sina borrar trots att de bara har några få, eller så har de mycket problem för att de har fler borrar jämfört med andra avdelningar. Av samma anledning är det intressant att se vilket eller vilka fabrikat som dominerar utbudet på DM. Kostnaderna för både borrkropp och borrkrona undersöktes för varje borr. I Scanias databaser fanns nästan alla priser tillgängliga. Dessa redovisades sedan i en graf för att tydligt visa hur kostnaderna ser ut över DM och även för att få ett grepp om hur stora de är.

Beträffande prestandan hos DMs befintliga borrar undersöktes de dokumenterade livslängderna. Det var ej möjligt att hitta livslängd för alla borrar, men statistik för majoriteten fanns tillgänglig.

Livslängderna användes sedan kombinerat med hur många millimeter de borrar för att få en tydlig bild av hur långt en borr faktiskt gick. Till exempel skulle en borr kunna ha en livslängd på 10 motorblock medan en annan har 100. Instinktivt verkar den andra borren då bättre, men den första borren kanske gör hål genom hela blocket och borrar därför mycket längre sett till millimeter än den andra. Därför skapades en graf som visar hur variation i borrade millimeter ser ut över DM.

Statistik rörande felrapporteringar fanns tillgängligt. Den statistiken användes främst för att se om det var någon specifik borr som ofta orsakade problem. En analys av vilka fabrikat och avdelningar som har flest rapporterade fel gjordes också genom att i Excel analysera data. Excelarket programmerades så det automatiskt räknade på de nämnda faktorerna. Utöver det utlästes vilka problem som DMs löstoppsborrar orsakat. Även där användes programmering i Excel för att automatiskt räkna på förekomster.

En stor del av data från borrtesterna utgjordes av axialkraftsmätningarna. För varje hål gjordes en mätning av axialkraften vilket resulterade i en graf per hål. För att analysera krafterna och framförallt deras utveckling togs två mätpunkter för varje graf ut manuellt. I Figur 21 visas en graf för ett hål. I grafen kan man se två pikar som är åtskilda av en puckel. Detta utseende var karakteristiskt för hålen som alla hade liknande utseende. Denna graf visar amplituden och stämmer därför inte överens med riktningen på kraften över hela grafen. Den första piken visar kraft vid ingrepp och den andra piken visar kraft vid utgång. Puckeln är kraften vid kontinuerlig borrning. Mätningarna visar inte absolutvärde så det går ej att säga exakt vilka krafter som verkar. Det fungerar eftersom kraftmätningen används för att jämföra borrarna gentemot varandra. I grafen finns två vertikala streck som skär kraftkurvan. Strecken representerar var mätvärdena togs för varje kurva. Det övre strecket gav ingreppskraften och det undre strecket gav maxpunkten för axialkraft under borrning.

Figur 21 - Karaktäristisk kurva vid en borrning som visar kraft över tid. Det övre strecket visar var mätvärden togs för ingreppskraft och det undre strecket visar var mätvärde för den maximala kraften vid borrning togs Mätvärdena fördes in i en tabell som sedan användes för att skapa nya grafer som visade hur axialkraften vid ingrepp och borrning utvecklades med tiden. Varje borr fick en egen graf som sedan jämfördes mot de andra. Dessa värden användes även för att uppskatta ett medelvärde på axialkraften för respektive borr.

Vid analys av bilderna som fotograferades kontrollerades borrkronan ur olika vyer och jämfördes med bilder från föregående stopp. Intressanta förändringar från varje borrcykel noterades för varje borr och sammanställdes i en tabell. Tabellen användes dädanefter i analysen för att jämföra de olika borrarna sinsemellan. Bilderna i Figur 22 visar exempel på fotografier som tagits på borrkronan innan teststart med fokus på skäreggen som sedan jämfördes med bilder från nästkommande borrcykel.

Figur 22 - Typiska vyer vid fotografering av borrkronorna

Som tidigare nämnt i 3.2.2 Utförande samlades spånor in efter de temporära stoppen då borrens förslitning skulle kontrolleras. Spånorna sammanställdes i en spånkarta med spånor från alla borrcykler, se Figur 23 för ett exempel på spånkartan. Syftet med spånkartan var att visa hur spånans utseende förändrades med antalet borrade hål och hur de skiljer sig sinsemellan. De spånor som syns på Figur 23 är långa ingångsspånor samt de mest förekommande mindre spånorna. De är grupperade efter borr samt körningsintervall, på vänster sida visas de första spånorna för respektive borr på varje rad och den högra sidan visar se sista spånorna.

Figur 23 - Exempel på spånkarta

4 Resultat

I detta kapitel redogörs för resultaten av nulägesanalysen och borrtesterna. Gällande nuläget presenteras den sammanställda data tillsammans med observationer kring den. Det avsnittet berör främst statistik kring DMs befintliga verktyg och deras kostnader samt hur de presterar. Utifrån borrtesterna kommer data kring axialkrafter, diametermätningar, studier av förslitningar och spånor visas. Resultaten kommer även att kommenteras med hänsyn till observationer av data som presenterats. Axlarna på de flesta grafer och diagram är borttagna med anledning av sekretess. De är även menade att ge en visuell jämförelse och därför är inte exakta värden nödvändiga.