Nedan visas en sammanställning av vårt empiriska material. Siffrorna i matrisen betyder antal årsredovisningar. Därefter analyserar vi våra undersökningsfrågor i förhållande till resultatet, var och en för sig. 98/99 Ja Nej 2000 Ja Nej 2007 Ja Nej
1.Framgår det att organisationen har 90-konto? 2 7 4 5 6 3
2.Redovisas andelen ändamålsenliga kostnader i %? 2 7 4 5 6 3
3.Finns diagram/grafer i årsredovisningen? 1 8 2 8 6 3
4.Är resultaträkningen funktionsindelad eller kostnadsslagindelad? f=7 k=2 f=7 k=2 f=8 k=1 5.Uppger de att årsredovisningen är upprättad enligt FRII:s mall? 0 9 2 7 7 2
6.Definieras vad kostnadsbenämningarna innebär? 1 8 4 5 7 2
7.Specificeras kostnaderna? 7 2 7 2 8 1
1. I vår första fråga visar det sig att sex av nio insamlingsorganisationer uppger att de har ett 90- konto i sin årsredovisning för 2007. Utvecklingen pekar på att organisationerna blir mer benägna att ta med denna information då det endast var två av nio som uppgav detta 1998/1999. Ur ett agentperspektiv tyder detta på att insamlingsorganisationerna är mer måna om att visa för givaren hur kontraktet har uppfyllts då de är kontrollerade och godkända av SFI.
2. Sex av nio insamlingsorganisationer presenterar 2007 hur stor del av de insamlade medlen som gått till ändamålet. Denna siffra har ökat från två av nio 1998/1999. Med tanke på den informationsassymetri som råder mellan givare och mottagarorganisation tycker vi att siffran är förvånansvärt låg. Detta eftersom det borde ligga i organisationens intresse att visa att de uppfyller givarnas krav. Det faktum att inte alla som faktiskt uppger prodentsatsen, upplyser om att det är enligt SFI:s beräkning utgör en ”brist” från organisationernas sida. Om de hade tydliggjort att procentsatsen är framräknad av SFI hade de kunnat visa på en godkänd och
kontrollerad siffra. De som gör detta stärker återkopplingen till givaren. Det kan också vara så att siffran inte är den siffra som SFI kontrollerar, utan ett egenhändigt framräknat nyckeltal. Däri kan ju organisationen ha lagt vilka kostnader som helst, att betrakta som ändamålsenliga. Detta
51 faktum gör att vi anser att insamlingsorganisationerna på denna punkt, kan bli mycket bättre.
3. Det är tydligt att användandet av grafer och diagram har blivit vanligare på senare år. Sex av nio insamlingsorganisationer har i sin årsredovisning från 2007 med grafer av något slag, till skillnad från 1999 då endast en av nio använde sig av grafer för att illustrera hur de insamlade medlen fördelats. Grafer förekommer främst i form av cirkeldiagram. Eftersom FRII i sin mall ger förslag till användandet av grafer m.m. för att på ett tydligt sätt åskådliggöra användningen av medlen för läsaren ser vi denna utveckling som normativ. Användandet av grafer i större
utsträckning bidrar till att förstärka åskådliggörandet av kontraktet vilket innebär att
organisationerna idag är tydliga med att visa hur de olika kostnadsposterna är fördelade, därmed utgör graferna även en kontrollfunktion ur ett agentperspektiv.
4. Den funktionsindelade resultaträkningen användes under de tre undersökta åren för sju av nio insamlingsorganisationer. Plan Sverige hade kostnadsslagindelad resultaträkning fram till och med 2000 medan de 2007 hade övergått till en funktionsindelad uppställning. Svenska Kyrkan håller sig till den kostnadsslagindelade uppställningen över alla de undersökt a åren. Att Plan Sverige har bytt uppställningsform efter lagförändringen tyder på en regulativ påverkan, vilket även bekräftas via telefon av en representant för Plan Sverige. Att majoriteten av
insamlingsorganisationerna redan innan mallen med de styrande riktlinjernas uppkomst, visar på en praxis inom branschen, då den funktionsindelade uppställning kan ha ansetts lämpligare med tanke på den ideella verksamhetens art. Detta kan i sin tur ha påverkat FRII:s styrande riktlinjer till att anta funktionsindelning som norm. Ur givarens, principalens, perspektiv är den
funktionsindelade resultaträkningen att föredra då det är enklare att se vilken funktion kostnaderna har fyllt. Därför åskådliggör insamlingsorganisationerna även här till givarna att kontraktet är uppfyllt.
5. Då FRII:s styrande riktlinjer inte upprättades förrän efter 1998/1999 kan organisationerna följaktligen inte ha använt sig av den förrän senare. Idag uppger sju av nio
insamlingsorganisationer att de använder sig av FRII:s mall. Därmed slipper de förklara valet av benämningar om dessa avviker från ÅRL. Om de övriga två insamlingsorganisationerna redovisar enligt FRII eller inte, har vi inte tagit hänsyn till, utan det är enbart de som uppger att de gör detta som är intressanta utifrån denna frågställning.
52 6. Idag definierar sju av nio insamlingsorganisationer sina kostnadsbegrepp. Läkare utan gränser har använt sig av definitioner under alla tre år. Svenska Kyrkan däremot har inga definitioner alls men detta hänger ihop med att de har en kostnadsslagindelad resultaträkning och därmed inte använder sig av begrepp såsom ändamålskostnader. WWF definierar inte heller sina begrepp men å andra sidan har de otroligt detaljerade specifikationer vilket gör att definitioner inte är
nödvändiga. I övrigt har fyra av nio organisationer börjat med definitioner 2000. Eftersom insamlingsorganisationerna har gått från att inte definiera till att definiera i större utsträckning i samband med lagförändringen visar det på en regulativ påverkan. Ökningen av definitioner beror på att insamlingsorganisationerna började följa FRII:s styrande riktlinjer och därefter anammade begreppen ändamålskostnader, insamlingskostnader och administrationskostnader. Detta har vi även fått bekräftat från insamlingsorganisationerna, via telefonkontakt. Vi betraktar FRII:s styrande riktlinjer som en regulativ påverkan eftersom de i detta fall är en direkt effekt av lagändringen. De resterande tre insamlingsorganisationerna har först 2007 definierat sina kostnadsbegrepp. Dessa är Rädda Barnen, SOS Barnbyar och UNICEF. Efter att ha ringt upp dessa fick vi informationen om att samtliga har infört definitioner i årsredovisningen år 2001 eller 2002. Anledningen till detta uppgavs vara att årsredovisningen började upprättas enligt FRII:s styrande riktlinjer. Även i dessa fall beror alltså förändringen på den regulativa påverkan.
Idag specificerar åtta av nio undersökta insamlingsorganisationer sina kostnader mer eller mindre utförligt i resultaträkningen. Sju av dessa har specificerat fördelningen av kostnaderna under alla tre år. Plan Sverige specificerade inte tillfredsställande under de två första undersökningsåren vilket kan bero på att de då använde sig av en kostnadsslagindelad resultaträkning. Posterna som anges i den är inte nedbrutna och det framgår inte vad som egentligen ingår i varje post. År 2007 har de börjat specificera mer, till följd av den funktionsindelade resultaträkningen, men de lyckas ändå inte förmedla hur mycket pengar går till varje del inom kostnadsposterna Av de sju som har specificerat kontinuerligt, har tre, Rädda Barnen, SOS Barnbyar och Barncancerfonden, dock minskat ifråga om specifikationens omfattning, d.v.s. att de specificerar mindre år 2007 än tidigare. De övriga fyra specificerar på samma nivå som tidigare. Detta betyder alltså att ingen insamlingsorganisation specificerar mer än tidigare, när det gäller hur de insamlade medlen har använts. Vilket innebär att om lagförändringen har haft någon påverkan på specifikationer av kostnader i resultaträkningarna, är det till givarnas, principalernas, nackdel eftersom tre har blivit otydligare och att ingen har blivit tydligare i sina specifikationer. Det som FRII dock har påverkat är utseendet, användandet av noter har ökat markant.
53