Analys inspirerad av Wilsons modell

Det här avsnittet innehåller en analys inspirerad av Wilsons modell. Vi kommer att redovisa och analysera de individuella behoven som vi identifierat i vårt

intervjumaterial. Vi kommer även att redovisa och analysera vilka faktorer som styr deltagarnas prestationsnivå och vilka faktorer som påverkar de olika miljöerna deltagarna rör sig i. Vi har valt bort att analysera deltagarnas arbetsroll eftersom vårt material inte tillåter det. Vi kan helt enkelt inte finna uttalanden som kan utgöra en grund för en sådan analys. Vi kommer att ge exempel på personer i undersökningen dit de olika individuella behoven kan härledas. När det gäller roll och miljö kan en del punkter härledas till deltagare men inte alla. De punkter som saknar hänvisning är reflektioner vi själva har gjort utifrån läsning av olika statliga dokument, publikationer som rör utbytesstudier och en analys av undersökningsdeltagarnas situation.

5.6.1 Individ

Avsnittet är en analys av de tre behov som någon eller några av studenterna har upplevt. Behoven har väckt ett informationssökningsbeteende och undersökningen visar att studenternas behov har blivit uppfyllda. Alltså, de har funnit tillräckligt med information för att känna sig nöjda. Vi börjar med fysiologiskt behov. Fysiologiskt behov

• Sjukvård (Gina)

Med sjukvård menar vi att Gina hade ett behov att få kontakt med sjukvården i Borås. Hennes behov uppfylldes och vi tolkar det som en positiv faktor för hennes tillvaro. Om hon inte funnit den sjukvård hon behövde skulle detta eventuellt ha försvårat hennes tillvaro.

• Mataffärer och matställen (Alex, Bea)

Alex och Bea är de två studenter som tydligt uttryckt ett informationsbehov angående mataffärer och matställen under intervjuerna. Deras behov uppfylldes och det tolkar vi även här som en positiv faktor.

• En plats att bo på och ve ta hur man får tag i boende (Alla i gruppen)

Detta är ett grundläggande behov hos alla i gruppen eftersom de alla behöver ett ställe att bo på i Borås. Detta är ett behov som uppkommer innan de kommer till Sverige. Behovet har blivit uppfyllt eftersom alla funnit ett boende och vi anser att detta är en definitiv trygghetsfaktor som skulle få mycket dåliga påföljder om det inte uppfylldes.

• Uttagsautomater och giltiga resecheckar (Alex, Filip)

Detta anser vi vara ett fysiologiskt behov eftersom en individ inte klarar sig utan pengar i samhället. Skulle studenterna sakna kunskapen om uttagsautomater och resecheckars giltighet, eller om betalkort och valutor, så kan det ställa till väldiga problem för individerna. De måste ha tillgång till kontanter för att kunna köpa det nödvändigaste som mat, busskort med mera.

• Kommunikationer, dels från flygplatser och inom Borås (Alex, Bea, Cilla) Att kunna ta sig till Borås vid anländandet och att ta sig runt inom staden är ett grundläggande behov. Att förflytta sig från flygplatsen till Borås är en kunskap studenterna eftersöker redan i hemlandet, under planeringen för avfärden. Ett behov angående information om stadstrafiken inom Borås väcks i början av vistelsen om studenten upplever ett behov vill säga. En del kan föredra att förflytta sig på andra sätt än med buss. Undersökningen visar att studenterna som upplevde ett behov har fått det uppfyllt. Det blir då en positiv faktor för deras tillvaro.

Känslomässigt behov

• Vänner (Alla i gruppen)

• Kontakter bland personal inom högskolan (Alla grupper)

• Mentalt stöd från familj (Alla i gruppen)

• Sociala aktiviteter på fritiden (Erik, Gina, Helen)

Dessa fyra punkter är alla behov av mänsklig kontakt som individerna behöver för att må bra och lyckas med sina studier och allt annat som de företar sig. Internationella studenter har, liksom alla andra människor, behov av uppmärksamhet för sin person och sina prestationer, att känna stöd och uppmuntran från människor, att ha värdefulla saker att göra på fritiden och att ha vänner. Vi anser dock att behoven är olika starka beroende på individens personlighet. En del gillar ensamhet, andra sällskap. Vi anser också att det är individens eget ansvar att uppfylla sina behov genom att söka upp människor att umgås med och att göra saker med på fritiden och att finna kontakter inom högskolan. Dock kan det vara en hjälp för studenten om de presenteras för personal på högskolan. Det mentala stödet från familj är svårare att påverka, det beror på hur familjen är till sättet. Behovet av mänsklig kontakt finns alltid med studenterna, i hemlandet och i Sverige. Vi anser att behovet av vänner växer i Sverige eftersom studenterna lever skilda från sin familj. De vänner de får i Sverige blir som en familj istället. Kognitiva behov

• Studentens ämnesområde (Bea, Helen)

• Informationssökning, informationssystem och informationskällor (Danielle)

• Utbildnings- och lärandesystem (Bea, Danielle, Filip)

• Kultur och samhälle (Cilla)

• Fritidsaktiviteter (Bea, Cilla, Danielle)

Det kognitiva behovet handlar om behov av olika kunskaper. Vi har identifierat fem behov av olika kunskaper som rör utbildningen, informationssökning och om kultur och fritid. Som vi nämnt tidigare beror det på individen hur viktigt det är om behoven uppfylls eller inte. Det är det som avgör om behoven blir en positiv eller negativ faktor som påverkar studenternas tillvaro. Behov av kunskap handlar även om vad studenten är intresserad av och vad som betyder något. Till exempel är det endast en student som uttryckligen är intresserad av svensk kultur.

Om individens behov uppfylls så anser vi att en trygghet skapas. Detta blir då en positiv faktor som påverkar den internationelle studentens situation. Om behov inte uppfylls kan det skapa en negativ faktor men det beror naturligtvis på hur viktigt behovet är för individen. Vad som upplevs mycket negativt för en student kan vara en bagatell för en annan. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att det inte är säkert att studenten kan identifiera olika behov även om det finns där. Det är dessa tre behov som väcker ett informationssökningsbeteende. För att nå information kan individen uppleva hinder, barriärer, av personlig, mellanmänsklig och miljömässig karaktär. Dessa hinder uppstår eftersom negativa faktorer påverkar studentens tillvaro. Dock är det personligt vad studenten tycker är en negativ faktor. Barriärerna kan vara, som vi nämnt i kapitel 5.5, språk och kommunikation, utbildnings- och lärandesystem information och

informationssystem och kultur.

5.6.2 Roll

Faktorer som påverkar prestationsnivån

• Ambitionsnivå

• Individuella förutsättningar

• Stöd från familj, vänner och personal på högskolan (Alla i gruppen)

•

Vi har identifierat fyra faktorer som påverkar prestationsnivån hos individen i vårt intervjumaterial. Prestationsnivån påverkar den roll en student har mot andra som vistats på högskolan, boendet och i samhället. Det handlar om studentens egna förutsättningar, ambitionsnivå och krav på sig själv för att prestera bra som påverkar samarbeten och relationer studenten har till andra studenten, lärare och handledare. Det är upp till studenten själv att förändra det om man vill. Dessutom påverkas

prestations snivån av om det finns stöd av familj, vänner och personal på högskolan eller brist på stöd samt krav från omgivningen. Stöd kan hjälpa eller stjälpa studenten

beroende på hur stödet är och mottas. Vi anser att brist på stöd är en negativ faktor som påverkar studentens tillvaro. Återigen så beror det på individen själv hur stor påverkan blir, om det blir en positiv eller negativ faktor.

5.6.3 Miljö

Faktorer som påverkar arbetsmiljön

• Att det finns trivsamma miljöer (Erik)

• Olika typer av studieplatser (Alla i gruppen)

Vi har funnit två faktorer som påverkar arbetsmiljön och det handlar om att det finns tillgång till miljöer studenten trivs i samt att det finns tillgång till olika typer av

studieplatser. En student har en stor möjlighet att välja sin egen studieplats beroende på studentens egen smak. En del vill ha tystnad, andra folk omkring sig. De är inte bundna till ett kontor som i arbetslivet. Alla i gruppen ger intrycket av att vara nöjda med de studieplaster som finns och att de trivs i dem. Att de är nöjda blir en positiv faktor för

studenternas tillvaro. Skulle det saknas platser skulle det blir en negativ faktor men det finns ingen tendens på det i undersökningen.

Faktorer som påverkar fysiska miljöer

• Hitta på biblioteket, till olika medier, typer av studieplatser, datorer och platser där personal befinner sig (Alla i gruppen)

• Hitta på högskolan, till olika studieplatser, utbildningsinstitutioner, lärares arbetsrum, International Office, skolhälsovård, studentkår, vaktmästeri, IT-avdelning och studievägledare (Alla i gruppen)

• Hitta till platser i samhället, exempelvis mataffärer, andra typer av affärer, tåg- och busstation, Turistbyrån, sjukvård och apotek, bank, bostadskontor,

postkontor samt platser för fritidsaktiviteter (Alla i gruppen)

Angående faktorer som påverkar fysiska miljöer tycker vi den främsta är navigation på biblioteket, högskolan och samhället och hur lätt eller svårt det är att hitta för studenten. Alla har ett behov av att kunna navigera bra för att kunna finna information, personer, lokaler och platser. Hur lätt eller svårt det är att hitta blir den påverkande faktorn. Upplevs det lätt, är det en positiv faktor och upplevs det tvärtom är det en negativ faktor.

Faktorer som påverkar den politisk-ekonomiska miljön

• Politiska mål med studier utomlands i Sverige och i studenternas hemland

• Hur mycket pengar som satsas i Sverige och i studenternas hemland på att studenter ska kunna studera utomlands (Erik)

• Den svenska statens stöd till internationella studenter

• Ekonomsikt stöd från familj och samhälle (Alla i gruppen)

• Deltidsjobb för studenten i Sverige (Alex, Filip)

Vi har funnit fem faktorer som påverkar den politisk-ekonomiska miljön efter analys av vårt material. Det handlar om vad som påverkar utbildning i Sverige och i studenternas hemland när det gäller politik, ekonomisk satsningar och stöd i allmänhet. Det handlar också om ekonomiskt stöd från stat till student och från familj till student samt om studenter behöver arbeta deltid i Sverige för att klara sin ekonomi. Alla studenterna är i behov av att det satsas på internationella studier annars skulle de inte kunna fara

utomlands överhuvudtaget. Eftersom de lyckats komma till Sverige som

utbytesstudenter så uppfylls behoven av deras hemländer och Sverige. Freemovers har ett behov att det finns lärosäten utomlands som tar emot dem och detta behov har också blivit uppfyllt. Dock skiljer sig behoven när det gäller personlig ekonomi.

Utbytesstudenter har ett stipendium från hemlärosätet att klara sig på medan freemovers får ordna sin försörjning själva. Det finns två freemovers i gruppen och båda måste jobba deltid. Då går tiden för studier till ett arbete istället vilket blir en påverkande faktor. Den svenska statens stöd för studenter är bland annat att det är gratis för internationella studenter att studera i Sverige vilket måste betyda att fler studenter får möjlighet att komma till Sverige. Skulle det inte göras satsningar på utbildning skulle en negativ faktor bildas på länders kompetenser och kulturella kunskaper skulle minska eftersom färre kulturmöten skulle förekomma mellan länder.

Faktorer som påverkar den socio- kulturella miljön

• Om familjens tillgångar är en avgörande faktor för att studenten ska kunna studera eller inte

• Studiekultur i familj och samhälle (Alex, Filip)

• Om samhället uppmuntrar till högre studier (Helen)

• Hur studenten upplever svensk kultur och samhälle (Alla i gruppen)

• Hur studenten upplever högskolans kultur och undervisning (Bea, Filip) Vi har funnit sex påverkade faktorer på den sociokulturella miljön. Det handlar till en del om upplevelse av svensk kultur och högskolans kultur samt om studiekultur.

Familjen är en stor del av den socio –kulturella miljön studenten befinner sig i. Återigen handlar det om det mentala stöd en familj kan ge en studerande. Dessutom påverkar det studenten om familjen betalar för utbildningen, särskilt om det är enda möjligheten för studenten att överhuvudtaget kunna studera. Familjens syn på högre studier är en faktor som påverkar om studenten väljer högre utbildning eller om man väljer att studera överhuvudtaget. Alex och Filips familjer tycker utbildning är mycket viktigt och att det är delvis därför de valt att studera vidare. När det gäller samhällets uppmuntran kan man se det i om lärare uppmuntrar till att studera vidare och hur studiekulturen är i deras hemland. Helen upplevde att hennes hemland uppmuntrade till högre studier.

Upplevelse av svensk kultur beror på studentens förväntningar och attityder samt vilja och behov av att anpassa sig. Alla studenter möter svensk kultur och samhälle och upplevelsen av dessa avgör om studenten om kultur och samhälle blir en positiv eller negativ faktor för studenten tillvaro. Detsamma gäller för högskolans kultur och undervisning. Studenterna i undersökningen har inget stort intresse av den kultur de befinner sig i och de flesta tycker inte det är viktigt att ta del av kulturen. Påverkan på deras tillvaro blir då varken positiv eller negativ eftersom det inte betyder något från början.

Faktorer som påverkar studenten negativt kan mynna ut i barriärer som påverkar studenternas tillvaro och deras informationssökning i synnerhet.