Analys kopplat till The Managerial Grid

Figur 2.0 The Managerial Grid

Mäns och kvinnors uppfattningar om respektive köns ledarskap

Källa: Egen illustration utformad av författarna med inspiration och tolkning av Blake och Moutons Tvådimensionella ledarstilsmodellen (Lindmark och Önnevik 2011. s. 300).

Både de kvinnliga och manliga ledarna värderar lika om hur stor betydelse det har att en ledare innehar både den relationsorienterade samt den uppgiftsorienterade aspekten, vilket det integrerade chefskapet representerar. Manliga och kvinnliga ledare har liknande uppfattningar om att det motsatta könet har fler tendenser av en viss orientering. Däremot skiljer det sig i självuppfattningarna om hur de ser till sitt egna köns ledarstil och hur de värderar ledarstilens lämplighet som en integrerad ledare. Det som diagrammet tillför är att visa hur uppfattningarna om det integrerade chefskapet går isär. Det cirkelmarkerade området vid 9.1 i

figur 2.0 representerar kvinnors uppfattningar om manligt ledarskap. Mäns uppfattningar om kvinnors ledarskap illustreras med ett cirkelmarkerat område vid 1.9 i figur 2.0. Det markerade området som sträcker sig från 9.1 mot 9.9 i figur 2.0 representerar mäns uppfattningar om manligt ledarskap. Kvinnors uppfattningar om kvinnligt ledarskap illustreras med hjälp av det markerade området som sträcker sig från 1.9, med en tydlig linje men som sedan övergår till en streckad linje, mot 9.9 i figur 2.0.

Det finns en samstämmighet med både manliga och kvinnliga ledares uppfattningar om att de manliga ledarna innehar fler egenskaper inom det uppgiftsorienterade ledarskapet. Av de fem faktorer, avseende relationsorientering utrycks det att kvinnor har uppfattningar om att män inte ses som lämpade som en relationsorienterad ledare under fyra faktorer. Detta skapar ett intryck av att kvinnor uppfattar de manliga ledarna enbart kunna inneha ett högt uppgiftsorienterat ledarskap, vilket det auktoritära chefskapet representerar. Samtidigt har män uppfattningar om att manliga ledares lämplighet som relationsorienterad ledare enbart utmärks under tre faktorer varav två, harmonisk och stödjande, delvis kan uppfattas att män ses som lämpliga relationsorienterade ledare. Detta ger ett intryck av att män ser de manliga ledare som bättre lämpliga inom det uppgiftsorienterade ledarskapet och kan antas att i en organisation som grundas på ett uppgiftsorienterat ledarskap, eftersträvas det manliga ledarskapet mer än det kvinnliga. I en sådan organisation uppstår det hinder för kvinnor att avancera i sin karriär.

Manliga ledarna uppfattas ha ett högt självförtroende som uttrycks i att de har mod att åta sig uppgifter som de inte klarar av fullt ut. Av den anledningen kan det tolkas som att män har självuppfattningar om att de har en mer benägenhet att nå det optimala ledarskapet. Dessa självuppfattningar om manliga ledarnas större förmåga att nå idealet, illustreras i figuren med en stark linje som sträcker sig från det auktoritära chefskapet mot det integrerade chefskapet. Att däremot detta markerade område inte når det integrerade chefskapet fullt ut förklaras med att manliga ledare inte uppfattas inneha alla egenskaper som utgör exempel på ett högt relationsorienterat ledarskap. Det kan ses som att mäns strategi att övervärdera sig själva främjar föreställningar om att män ses som lämpliga ledare på toppositioner.

Män uppfattar de kvinnliga ledarna inneha en hög grad av relationsorientering med hänsyn till att det kvinnliga ledarskapet karaktäriseras av alla de faktorerna som representerar den relationsorienterade ledaren. Dessa uppfattningar illustreras med det cirkelmarkerade området vid 1.9 i figur 2.0, och visar att kvinnliga ledare uppfattas ha ett eftergivet ledarskap. Däremot är det tre av fem faktorer inom uppgiftsorienteringen, bestämd & direkt, till en viss del faktorn auktoritär samt flexibel, som de manliga ledarna uppfattar att det kvinnliga ledarskapet inte lämpar sig. Detta kan då tolkas som att män inte uppfattar det kvinnliga ledarskapet kunna beskrivas som ett optimalt ledarskap, vilket kan ge intryck av att kvinnors relationsorienterade ledarskapsstil uppfattas vara bättre lämpade på positioner som utmärks av ett högt fokus på medarbetarna och deras välmående, likt mellanledspositioner. Mäns uppfattningar om det kvinnliga ledarskapet inte lämpas inom det uppgiftsorienterade ledarskapet kan även antas skapa problem för en kvinna som vill bli ledare i en mansdominerad organisation genom att hon inte får samma respekt av kollegor och medarbetare som en manlig ledare.

I likhet med mäns uppfattningar om att kvinnligt ledarskap inte representerar ett uppgiftsorienterat ledarskap, visar de kvinnliga respondenterna ha liknande uppfattningar. Kvinnor uppfattar de kvinnliga ledarskapet inte inneha egenskaperna, auktoritär samt bestämd & direkt, och egenskapen flexibel enbart till en viss del, för att kvinnliga ledare ska beskrivas som lämpliga inom det uppgiftsorienterade ledarskapet. Detta illustreras med det

markerade området som sträcker sig från det eftergivna ledarskapet mot det integrerade chefskapet. Detta representerar kvinnors uppfattning om det kvinnliga ledarskapets förmåga att nå det optimala ledarskapet inte nås fullt ut. En annan viktig uppfattning är att de kvinnliga ledarna inte riktigt uppfattas vara självsäkra i sina roller som ledare och att detta kan påverka vidare uppfattningar om kvinnors förmåga att ses som en optimal ledare. Detta kan ge intryck av att kvinnor uppfattar de kvinnliga ledarna ha benägenhet att nå det optimala ledarskapet dock är det inte lika starkt uttalat som mäns självuppfattningar, vilket det streckade linjerna utgör ett exempel på. Detta kan då vidare tolkas som att kvinnor skapar hinder för dem själva att uppnå en karriär.