I denna del görs en analys på resultatet i relation till de olika teoretiska perspektiven som presenterades under rubriken Teoretiska utgångspunkter (se 2.1). Det presenteras också en avslutande slutsats.
6.1 Kvinnan i kyrkan under de valda tidsperioderna
Utifrån det samlade empiriska materialet går det att dra slutsatsen att könet inte var lika avgörande i ett kyrkligt sammanhang som klasstillhörighet var. Dock är det tydligt att se skillnader på kvinnans möjligheter mellan de valda tidsperioderna i församlingen. I den tidiga kyrkans gemenskap hade kvinnor möjligheter i den faktiska församlingen. Möjligheterna var inte enorma, eller möjliga att jämföra med dagens möjligheter, men kvinnan fick ta plats i gemenskapen. Under medeltiden krävdes det att kvinnan tog ett aktivt val, och i vissa fall tog avstånd från gemenskapen, för att faktiskt få möjligheten att ta plats. För det första fanns det ett val för kvinnan mellan kyrkan och äktenskapet under medeltiden. Majoriteten av kvinnor under medeltiden valde som sifforna visar äktenskapet. Det går också att se att nunnekloster inte var ett alternativ för alla, då det förekom en typ av hemgift som fattiga familjer möjligen inte hade råd att betala.
Alternativ som anakoret och begin var relativt billiga alternativ, men krävde dock välgörenhet från olika aktörer och individer. Sådan välgörenhet kom ofta från kontakter som fattiga kvinnor förmodligen saknade. Beginer och anakoreter var dock ett relativt fritt område för kvinnor att röra sig självständigt inom. Åtminstone fram tills en av påvarna valde att strama åt dessa möjligheter.
I den tidiga kyrkan kan man se att man i många fall inte tillskrev individer till olika
könsidentiteter, utan snarare satte etikett på egenskaper. En person blev manlig eller kvinnlig utifrån sina handlingar och känslor, men också utifrån sin kunskap och intelligens. Det fanns även ett alternativ som innebar ett asketiskt liv, men även där går det att se att precis som på medeltiden förekom klasskillnader. Kvinnor i högre klasser var generellt fler i
klostertraditionen.
Under kyrkans första 500 år formades den fortfarande, och under de första 300 åren som undersökts i denna studie lades mer fokus på kristologin än på praktiken i kyrkan. Kyrkan ville helt enkelt fokusera på vad de trodde på, inte hur de trodde. Detta kan mycket väl vara en anledning till att kvinnor fick möjligheten att ta större plats i församlingen, speciellt eftersom många av de första gudstjänsterna hölls i kvinnans domän. Dessutom var det oftast viktigt att dela nattvard, alltså måltiden, som också var någonting som kvinnan ansvarade för.
6.2 Kvinnan i äktenskapet under de valda tidsperioderna
Även om det går att se att kvinnor hade större plats i kristna äktenskap under den tidiga kyrkan, är det ganska enkelt att generalisera kvinnans möjligheter som hustru var sparsamma oavsett tidsperiod. Men även här går det att se klasskillnader som påverkande i kvinnans möjligheter och alternativ. Klasskillnaderna var särskilt viktiga under medeltiden där det var avgörande för kvinnan att passa in i den feodalstrukturen som styrde Europa.
29 Det går även att se att kvinnors rättigheter och möjligheter togs på större allvar i den tidiga kyrkan. Även om åldern var ungefärligt densamma (ca 18 år), var detta relativt sent för kvinnor under ca 200-talet att gifta sig. Om detta var på grund av att den tidiga kyrkan ansåg äktenskapet som ett sekundärt problem eller om det var för att de faktiskt såg till kvinnans behov är inte relevant för att besvara frågeställningen.
De äktenskap som presenterades i olika traditioner – alltså judiska, hellenistiska, romerska och kristna – behövdes inte bara för att jämföra olika äktenskap, utan också för att förstå vilken samtid icke-kristna kvinnor befann sig, och varför det innebar att kvinnor sökte sig till kyrkan. Det ger också en förståelse för hur pass stora möjligheter kyrkan faktiskt gav kvinnor i jämförelse med samhället under de första 300 åren av kristendomen.
Äktenskapet i sin tur ledde ofta till att kvinnorna blev änkor, en titel som gav långt fler
möjligheter. På grund av de krig som härjade i Europa var detta därför ofta en verklighet. Men även där var det avgörande för änkans möjligheter vad hennes make hade haft för tillgångar.
Hon kunde ärva honom, men fanns det ingenting att ärva väntade ett liv i ensamhet och fattigdom.
Kvinnan under medeltiden hade inte bara mindre möjligheter äktenskapet, utan också i samhället. Precis som studien visar hade kvinnor minst lika hårt arbete som män, medan de rent juridiskt hade färre rättigheter och möjligheter.
Vad detta beror på kan man spekulera i när det kommer till den tydliga strukturen i ett feodalsamhälle. Denna samhällsstruktur som var central och övergripande under medeltiden speglade den himmelska maktstrukturen. Att sätta sig emot sin ”lott” i livet under medeltiden kunde alltså vara att ifrågasätta kyrkan och Gud själv. Därför kan man enkelt anta att
människor rättade sig efter sin klasstillhörighet för att inte röra till den himmelska maktordningen.
6.3 Analys utifrån de historiska teoretiska perspektiven
Precis som Dahlgren och Florén skriver så är historia studien om människor i det förflutna, inte det förflutna som sådant. Det går alltså inte att se till dåtiden utan att studera
människorna. För det är människorna som skapar historia.
Williams är också tydlig med att man måste förstå samtiden för att förstå strukturer i sitt eget sammanhang. Det går därför inte att dra slutsatser utifrån ett modernt perspektiv, utan man måste förstå helheten. Därför var det också viktigt för studien att ge en övergripande bakgrund, men också påvisa andra äktenskap som var vanliga under de första 300 åren i kristendomen.
Tidigare historieforskning har, enligt Williams, hävdat att den tidiga kyrkan hade en
fullständig enhet. Detta har tidigare kritiserats, och denna studie är en del i den kritiken då det framkommer att denna splittring inom kyrkan var en av många anledningar till att kvinnors möjligheter var så pass stora som de faktiskt var.
Williams talar mycket om att finna sin egen kristna identitet genom historieforskning. Det finns alltså ett osynligt band som sträcker sig från kristna idag hela vägen till den tidiga kyrkans kristna. Det finns alltså ett osynligt band mellan kristna i den tidiga kyrkan och kristna idag. Genom dopet blir vi ett.
30 6.4 Analys utifrån de feministiska teoretiska perspektiven
Lynn Huffer argumenterar som tidigare nämnt att klasskillnader har varit avgörande för kvinnors möjligheter. Precis som hon påstår går det att se att kvinnor i högre klasser har haft möjligheter i större utsträckning. Som jag tidigare har nämnt, och kommer fortsätta poängtera, är hur kvinnans roll avgörs av hennes klasstillhörighet – inte hennes könsidentitet.
Pamela Dickey Young skriver om Eleonor McLaughlin som undersökt vanliga kvinnors religiösa liv, inte kvinnor som uppnått martyrskap genom att besitta manliga egenskaper eller agera manligt, enligt den tidiga kyrkans tradition. Detta har också påvisats i studien. Det manliga och kvinnliga är inte kopplat till kön, utan till egenskaper – främst i den tidiga kyrkan. Genom att bete sig som män kunde kvinnor utöka sina möjligheter, men möjligheterna grundade sig först och främst i klasstillhörigheten.
Precis som Clare Dury skriver har det inte funnits en enda linje som kyrkan följer när det kommer till inställning om kvinnors plats i kyrka. Det går speciellt att se en bruten linje i den tidiga kyrkan, där man sällan var överens om någonting – för att inte nämna kvinnofrågan.
Det går att se motsättningar tidigt om huruvida kvinnor hade rätt till ledarpositioner. Till en början går det inte att se uppenbara motsättningar mot kvinnligt ledarskap i den tidigaste kyrkan. Dock går det att se lite senare, i samband med att kyrkan fick en fastare etablering i samhället. Då motsatte sig män kvinnliga ledarpositioner i församling. Frågan är dock om kyrkan speglade samhället eller om samhället kom att spegla kyrkan? Inställningen har inte bara förändrats över tid, utan den har varit tillräckligt motstridig för att det ska kunna vara svårt att generalisera den.
Pamela Dickey Young menade även att kyrkan på medeltiden gav kvinnor stora möjligheter och dessa möjligheter gav kvinnor plats i samhället. Kvinnor i medeltida religiösa grupper, som anakoret eller nunna, togs på allvar av samhället. Det är också någonting som
framkommer i denna studie. Kvinnor kunde vara med och påverka samhället, men också påverka teologin vilket i sin tur kunde påverka den kristna kyrkan långsiktigt.
6.5 Slutsats
Jag anser att min kvalitativa, induktiva undersökning har besvarat min frågeställning: Hur såg utvecklingen ut för kvinnors möjligheter i kyrka och äktenskap under de valda tidsperioderna?
Mitt syfte var även att jämföra både de valda tidsperioderna, men även de olika alternativen.
Det går att se att kvinnors möjligheter inte varit särskilt stora i moderna ögon, men utvecklingen har gått ”bakåt”. Kvinnor hade större möjligheter i både äktenskap och församling i den tidiga kyrkan. Anledningen till detta är ingenting som eftersöks i frågeställningen och är därför inte relevant för slutsatsen.
Det går dock att se att kvinnor hade stora möjligheter även i den medeltida kyrkan och att den allmänna uppfattningen om kvinnors förtryck av kyrkan möjligen inte är så pass riktig som många antar.
Men det går också att dra ytterligare en slutsats; kvinnans samhällsposition påverkade hennes möjligheter i kyrka och församling under de valda tidsperioderna. Kvinnor hade, beroende på
31 klasstillhörighet, olika möjligheter och därför är det svårt att generalisera kvinnors
möjligheter så som det är gjort i undersökningens frågeställning.
Någonting som är tydligt i min undersökning är att det endast går att tala om praktiken av äktenskapet och inte om känslorna. Eftersom många äktenskap, främst under medeltiden, skedde som en överenskommelse mellan de patriarkala familjemakterna går det att anta att det inte alltid fanns känslor mellan brudparet från början. Det är dock svårt att generalisera hur äktenskap såg ut på en känslomässig nivå. Det är också svårt att dra slutsatser huruvida brudens åsikter och känslor i frågan togs under beaktande. Därför är det svårt att avgöra hur kvinnas möjligheter faktiskt såg ut i medeltida äktenskap. I den tidiga kyrkan var man inte lika intresserad av äktenskap och vissa rådde till och med emot det. Därför går det också att dra en slutsats att kvinnan var friare i sina beslut och val.
32