Analys

Efter genomförda intervjuer har materialet bearbetats och transkriberats för att kunna analyseras i arbetet. Därefter har de transkriberade intervjuerna lästs igenom noggrant. De tio intervjuerna granskades först individuellt utifrån de teman som fanns i intervjuguiden. Därefter granskades det samlade transkriberade materialet för att finna mönster och skillnader i de intervjuade kuratorernas beskrivningar. De teman (kontakt med eleverna, genus, orsaksfaktorer, metoder, samverkan, ökning av psykisk ohälsa och optimalt kurativt arbete) som ingick i intervjuguiden har tjänat som hjälp vid sortering av intervjumaterialet. Med tematisering menas att teman och rubriker angivits i det material som framkommit genom intervjuerna. Tematiseringen innebär även att det tas fram gemensamma mönster i det insamlade materialet, för att hitta likheter och skillnader i intervjumaterialet (och väga samman dessa.) Detta arbetssätt är till hjälp då det empiriska materialet ska läggas samman med de övriga texterna i arbetet. Denna metod kan generellt upplevas som tidskrävande (Öberg 2011:66).

Intervjuerna i detta arbete har varit cirka 30 minuter långa. Efter avslutad intervju har genomgång av det inspelade materialet gjorts och analyser genomförts med utgångspunkt i arbetets syfte och aktuella frågeställningar. Frågeställningarna i arbetet har använts som teman och rubriker i avsikt att skapa en tydlig struktur och överblick i det som framkommit vid intervjuerna. Detta har också medgivit en bra struktur då undersökningsmaterialet förts in i det samlade arbetet för att där ligga till grund för vidare analys utifrån aktuellt syfte, frågeställningar, tidigare forskning samt teori.

4.3.1 I rollen som forskare

En viktig utgångspunkt i en undersökning är forskarens egen integritet. I detta avseende måste frågor om den egna moraliska integriteten och hur den egna känsligheten ser ut i moralitets frågor beaktas. Kunskap blir tillgodosedd genom oss själva. Två huvudsakliga ståndpunkter är viktiga att beakta i rollen som forskare. Det är för det första vår kunskap gällande värdefrågor, etiska riktlinjer och etiska teorier och slutligen integriteten hos oss som forskare. Dessa två utgångspunkter samverkar med varandra och är viktiga att ta hänsyn till vid genomförandet av detta arbetes intervjuer eftersom etiska samt vetenskapliga faktorer kan komma att vägas emot varandra. Det som framkommer i intervjuarna har en avgörande betydelse för resultatet av denna studie, men den egna integriteten, kunskaper samt erfarenheter interagerar också i processen (Kvale och Brinkmann, 2009: 90-91). Med detta menas att det är en balansgång i att dels genomföra en bra forskning med ett djup och samtidigt ta de etiska principerna i beaktning. Svårigheten i detta kan till exempelvis vara då rollen som forskare bygger på att definiera och diskutera en problematik som finns i samhället, det kan då vara svårt att i denna process inte råka påverka informanterna. Även om alla de etiska kraven tas i beaktning förekommer det alltid att någon informant upplever forskningen och forskaren på ett annat sätt än vad forskaren själv känner. Detta kan i forskningen vara en svårighet och balansgång. I studien har en neutralitet förordats i arbetet med informanterna, detta för att den egna integriteten och kunskaper inte ska påverka forskningen eller de etiska riktlinjerna och principerna. I den aktuella forskningen är det väsentligt att genomföra en validering och analysera de olika

genomförandemetoder som undersökningen är grundad på. För att kunna bli tillgodosedd med ett lämpligt förhållningssätt till forskningen och uppnå en tillförlitlig vetenskaplig kvalitet måste hänsynstagande till de olika etiska kraven göras (Kvale och Brinkmann, 2009: 90-91). Detta har bland annat beaktats i arbetet genom att hänsyn till de etiska aspekterna har tagits i beaktning vid utformandet av de frågor som ställts till informanterna. Vid utformningen av frågor i intervjuguiden har jag låtit de vara formulerade på sådant vis att de indirekt kan ge informanten en anonymitet i sina svar, men även att svaren som de ger skapar ett djup. Balansgången med att få ett djup i informanternas svar och att samtidigt ta hänsyn till de etiska aspekterna har inte varit svår i detta arbete då jag redan tidigt i intervjun informerade informanterna om de fyra etiska kraven från Vetenskapsrådet. Detta medförde att de svar som informanterna gav var utifrån deras förutsättningar genom att de själva kunde välja vad de skulle svara och hur djupgående de ville presentera sina svar. På så vis har informanternas integritet inte påverkats i de svar som informanterna givit i arbetet.

4.3.2 Validitet och reliabilitet

Vid utformningen av arbetet och forskningen är det viktigt att beakta aspekter som validering och reliabilitet.

Validering innefattar en granskning av giltigheten i det som skrivs och görs, med andra ord lyfter fram sanningen i ett yttrande. Valideringen tillämpas i avsikt att analysera en metod och om det som undersöks är det som det påstås (Kvale och Brinkmann, 2009:264). Kontinuerlig valideringen är en förutsättning under forskningsprocessen. Genom en sådan kontinuerlig validering kan positiva resultat nås och kvaliteten förstärkas. Exempel på några väsentliga delar i forskningen som bör bli validerade är tematiseringen, planeringen, intervjuerna, analysen och rapporteringen (Kvale och Brinkmann, 2009:267). Validering är därför en viktig utgångspunkt i forskningen. Detta innebär att jag har gjort en noggrann planering av de intervjuer som har genomförts och innehållet i den intervjuguide som utformats. Noggrann genomgång har också gjorts av de verksamheter, inom vilka intervjupersonerna är verksamma.

Reliabilitet är, inom den kvalitativa forskningen, svårt som begrepp att applicera. Inom ramen för den kvantitativa forskningen inriktas forskningsresultatens innehåll mer på tillförlitlighet och att resultatet i forskningen ska kunna reproduceras vid andra tidpunkter och av andra forskare (Kvale och Brinkmann, 2009:263). Reliabilitetsbegreppet inom den kvalitativa forskningen handlar då istället mer om att, för att en annan forskare ska kunna få ett liknande resultat som denna forskning visar, måste den andra forskaren gå in i en liknande social roll som den första forskaren. Om detta inte görs kan det leda till att den andra forskaren varken ser, hör eller kan jämföra det resultatet med det som kommit fram i den ursprungliga forskningen (Bryman 2011: 352). Så det som reliabilitetsbegreppet indirekt diskuterar, i kvalitativa studier, är om en annan forskare kan genomföra en liknande forskning som denna. Det reser svårigheter även om den andra forskaren så noga som möjligt återskapa forskningsprocessen från den första forskarens forskning. Det som kan och måste göras är att det i kvalitativa forskningsstudier tydligt framgår hur materialet har samlats in, hur

informanterna har valts ut och att läsaren kan följa hur det insamlade undersökningsmaterialet har analyserats.