I detta avsnitt kommer vi att analysera och redovisa våra resultat av våra fem genomförda intervjuer med verksamma lärare som deltagit i vår undersökning. För att alla lärare ska få utrymme att komma till tals, presenteras varje lärare för sig.
5.1 Albert
Vår första lärare Albert är behörig att undervisa i årskurs 1–9. Just nu undervisar han i svenska och samhällsorienterade ämnen på högstadiet. Inledningsvis menar Albert att strategier för lärande är en uppsättning metoder och knep för att lära sig bättre samt att vara medveten om hur och när man bör applicera den. På frågan om hur Albert arbetar med lärandestrategier i sin undervisning, delar han med sig av tre huvudkategorier som han använder sig av i sin undervisning. All strategiundervisning sker i ämneskontext då han förklarar att det finns svårigheter med att undervisa om lärandestrategier utan något att arbeta med. Den första strategin Albert berättar om är anteckningsstrategier. Han beskriver att om det görs på ett effektivt sätt, underlättar det kraftigt för all repetition och inlärning som sker efter lektionstillfället. Några principer som han menar fungerar bra i undervisningen är att anteckna i nyckelord snarare än fullständiga meningar och att använda tankekartor eller en ”friare typ av anteckningar” med exempelvis pilar mellan sammanhörande begrepp och förtydligande figurer.
Nästa kategori som Albert använder sig av är repetitionsstrategier. Enligt honom ger det goda resultat och innebär enkla metoder som att innan lektionsstart snabbt titta igenom vad den kommer att handla och sedan efter lektionen direkt göra en kort repetition genom att titta igenom sina anteckningar och kort försöka återberätta vad lektionen handlade om. Albert vidareutvecklar sina repetitionsstrategier och förklarar att det också finns en mer sofistikerad variant av denna strategi. Han anser att detta arbetssätt är både tidseffektivt och leder till ökade resultat och beskriver det följande:
______________________________________________________________
Mer sofistikerade strategier som spaced repetition, där man repeterar enligt ett strukturerat schema med längre och längre intervall mellan repetitionerna (typ efter 1 dag, 3 dagar, 1 vecka, 1 månad, etc.) ger enorma fördelar i form av både förbättrade resultat och sparad tid jämfört med ”vanlig” godtyckligt distribuerad repetition.
______________________________________________________________
Slutligen beskriver Albert den sista strategikategorin som ingår i hans undervisning, nämligen minnestekniker. Han förklarar att minnestekniker är effektivt när eleverna ska minnas stora mängder sammanhängande information eller lära sig nya ord. Albert undervisar eleverna om hur man kan lära sig nya ord genom att koppla deras betydelser till något de låter som. Det är mycket effektivare än att bara försöka ”nöta in betydelsen”, menar han. Även denna typ av strategi utvecklar Albert till en högre nivå genom att skapa visuella kopplingar mellan sakerna man vill minnas, ”till exempel en fråga och ett svar på ett prov,” och föreställer sig dessa bilder utplacerade på olika ställen på välbekanta platser. Exempelvis sitt hus, skola eller arbetsplats. Något som Albert brukar kalla för ett ”minnespalats”.
5.2 Siri
Vår andra lärare är Siri, hon är behörig grundskollärare för årskurs 4–6 och undervisar i alla ämnen utom de samhällsorienterade ämnena i en årskurs 6. Strategier för lärande enligt henne är att eleverna har olika sätt att ta till sig kunskap och hennes jobb är att hjälpa dem att
effektivisera dessa samt ta till sig nya strategier. I Siris undervisning om lärandestrategier i svenskundervisningen väljer hon att lägga störst fokus på elevaktiva strategier. Dessa sker både enskilt och tillsammans där de får chans att reflektera och diskutera sitt lärande tillsammans. ”Jag låter eleverna berätta hur de löser olika uppgifter eller utveckla sina förklaringar kring hur de tänker. Det för att övriga kamrater ska ta till sig nya strategier.”
Siri förklarar vidare olika exempel på lärandestrategier och det handlar till stor del om ett kooperativt arbetssätt. Hon utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv som enligt hon leder till språk- och kunskapsutveckling. Lärandestrategier som är mest
förekommande i hennes klassrum är strategier där eleverna tillsammans genom “think pair share” får bearbeta kunskapen och hjälpa varandra att förstå. Enligt Siri får då eleverna träna på att uttrycka sig, resonera, utveckla och de får träna på att använda begrepp när de pratar med varandra. ”Vissa elever frågar helt enkelt en kompis som de känner sig trygg med.”
Motivet bakom att Siri väljer att lägga tid på strategiundervisning är att det är viktigt att eleverna får lära sig olika sätt att lära sig på. Hon väljer att undervisa om strategierna i en ämneskontext så att det ska bli naturligt för eleverna och en del av den ordinarie lektionen. I frågan om Siri anser att någon strategi är mer effektiv än någon annan så förklarar hon:
__________________________________________________________
Jag vet inte om den är effektivare än någon annan men jag gillar att eleverna får förklara sina svar och sina tankar samt hjälpa varandra med uppgifter i skolan. I sin förklaring så kan man också få syn på sina egna missuppfattningar och fel.
__________________________________________________________
På frågan om läraren har stött på problem i sin undervisning om lärandestrategier får vi ett tydligt svar. Eleverna är ofta bekväma i de strategier de redan behärskar och har därför svårt att släppa taget och vara mottagliga till nya. Ett annat problem som Siri kan se hos sina elever är att några har en tendens att svara detsamma som sin kompis istället för att själva sätta ord på sin kunskap. Dessa faktorers påverkan på lärandet kan vi se bland det Siri beskriver som ineffektiva strategier där osäkra eller omotiverade elever svarar ”Jag tycker samma som X”. En strategi som hon då använder sig av är att få eleverna att ta orden i sin mun och använda begreppen istället. Siri berättar avslutningsvis att hon saknar utbildning om att undervisa eleverna om lärandestrategier och att det hon använder sig av endast är erfarenhetsbaserad.
5.3 Edith
Edith är behörig grundlärare i samtliga kärnämnen och undervisar för tillfället ämnet bild i årskurs 4–9 och svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6. Hennes uppfattning om strategier för lärande är bestämd: ”Eleverna måste få syn på sitt lärande”. För Edith innebär
det att eleverna måste få komma i kontakt med olika sätt att lära och få upptäcka vilka sätt de känner sig bekväma med. I hennes undervisning sker det bland annat genom studieteknik, minnesträning och olika strukturer för olika arbeten.
Edith fortsätter utveckla hur hon arbetar med lärandestrategierna i sin undervisning och lägger stor vikt på att det ska vara ett naturligt inslag i elevernas arbeten och integrerad i ämneskontexten. Hon tycker det är viktigt att eleverna får undervisning om strategier i både läsning och skrivning. Edith vill med andra ord att hennes elever ska förstå den text de läser på ett effektivt sätt: skumläsa, sökläsa och läsa mellan raderna. Hon vill väcka nyfikenhet på texten genom att fundera över det som lästs och ställa frågor. När eleverna ska skriva olika slags texter beskriver Edith för oss att hon ger eleverna olika strategier för att ta sig an uppgiften beroende på bland annat syfte och genre. Förutom läs– och skrivstrategier beskriver Edith att eleverna blir undervisade i minnestekniker där de lär sig att strukturera sina tankar med hjälp av exempelvis en tankekarta – eller lista som en del elever föredrar. Hon arbetar också med reflekterande anteckningar där olika färger har olika innebörd ”grönt är fakta, gult viktiga begrepp och orange egna tankar”. Repetition är också en del av hennes strategiundervisning.
Edith är mycket medveten om hur lärmiljön påverkar elevers lärprocess och att alla har olika behov. Med det menar Edith att en medvetenhet kring vilken lärmiljö som passar elevernas lärprocess bäst är också en strategi i sig. ”En del måste ha lite ljud omkring sig för att kunna koncentrera sig och en del måste ha det alldeles tyst. En del lyssnar bättre genom att sitta och klottra samtidigt.” Målet med att Edith väljer att lägga tid på strategiundervisning är för att eleverna ska känna sig mer säkra och lärandet ska bli mer effektivt.
_________________________________________________________
När de vet hur de ska göra kan de lättare ta sig an uppgifter utan att känna sig ängsliga och osäkra. Ängsligheten och osäkerheten visar sig ofta i ovilja att arbeta eller som andra störningsmoment. Jag vill förmedla att "Ni kommer att klara det när ni vet hur".
I frågan om någon strategi är mer effektiv än någon annan svarar Edith att lässtrategier är viktiga i all inlärning. Hon beskriver att läsfixarna med bland annat spågumman och detektiven är en bra grund för alla slags texter. Edith tillägger att om eleverna kommit i kontakt med det arbetssättet tidigt så har dem bra verktyg med sig, för alla olika slags texter. Avslutningsvis skriver Edith att det finns en risk att man som lärare fastnar i de strategier som passar en själv bäst men eleverna behöver få prova olika sätt. Alla elever har inte samma behov och samma inlärningssätt.
5.4 Dante
Dante är i grunden behörig grundlärare i åk 4–6 men undervisar även en del på gymnasiet på senare år. Där undervisar han i ämnena psykologi och sociologi och driver en valbar kurs i minnestekniker som eleverna läser under ett helt år. När Dante berättar om sin uppfattning om vad strategier för lärande är, ger han oss en utförlig förklaring.
__________________________________________________________
För att tala om lärande överhuvudtaget behöver vi prata om minne – om vi inte minns det vi lärt oss har inget lärande ägt rum. Av den anledningen tycker jag att det är nödvändigt att göra elever medvetna om hur deras minnen fungerar och hur de kan förbättra sin förmåga till att minnas. Att skapa ett minne innebär att göra nya
kopplingar i hjärnan och ju fler kopplingar vi lyckas skapa desto större chans att det vi ska komma ihåg kommer att fastna – och vara möjligt att återkalla när vi vill minnas.
__________________________________________________________
Med det som utgångspunkt beskriver Dante att en strategi för lärande är att ta fasta på den viktigaste processen, nämligen återkallningen, det vill säga att minnas. Dante förklarar att jämfört med traditionell innötning av information utan en specifik strategi där den lärande ”hoppas att kunskapen ska fastna på ett magiskt sätt i hjärnan” utgår en lärandestrategi från noga planerade steg där man gör den nya informationen intressant och välbekant. Dante är
bestämd i att strategier är en absolut förutsättning för att kunna ta in stora mängder information och behålla densamma över tid.
Dante beskriver att han i sin undervisning av lärandestrategier är mån om att förmedla till eleverna att genom att ta kontroll över sitt lärande och behärska lärandestrategier så kan de lära sig vad som helst, när som helst. Något som leder till både självsäkerhet och
självförtroende hos eleverna. ”Genom att bestämma hur jag ska lära mig något så har jag också kontroll över processen, därmed kan jag slippa hoppas att det jag lär mig bara magiskt ska finnas kvar”. Dante understryker att lärandestrategier ska resultera till att kunskapen inte bara finns i korttidsminnet utan även ska lagras i långtidsminnet. En strategi som Dante använder sig av i sin svenskundervisning är repetition. Likt Albert använder sig Dante av ”spaced repetition” genom bland annat appen Anki eller genom att följa ett färdigt schema. Genom att tidsintervallerna ökar mellan repetitionerna så beskriver Dante hur eleverna kan bestämma exakt vad de ska komma ihåg exempelvis ett år senare. I appen Anki kan eleverna använda sig av flashcards vid repetitionen vilket gör att de snabbt och effektivt får koll på vad de kan respektive inte kan.
I Dantes undervisning av lärandestrategier lär han även ut olika minnestekniker där eleverna exempelvis kan göra muntliga framställningar i svenskundervisningen utan manus genom att hålla strukturen i minnet. Han noterar vidare att en undervisning helt utan ämneskontext blir för generell och endast om hur tekniken fungerar. Det krävs innehåll för att strategierna ska föra kunskapsutvecklingen framåt.
I frågan på vilken lärandestrategi som är mer effektiv än någon annan är svaret bestämt. ”Minnespalatset är grunden för överlägsen inlärning. Det finns ingen konkurrens här.” Vidare förklarar Dante att problematiken ligger i att trots dess effektivitet, är det få som orkar lägga ner tiden som krävs för att använda metoden ordentligt. En del elever är inte mottagliga för det av olika anledningar. Dante tror att åldern kan vara en sådan faktor.
Dante kan se att eleverna ofta går tillbaka till ineffektiva strategier då eleverna är exempelvis stressade. Han förklarar att det antagligen beror på att det är en trygghet att gå tillbaka till det ”du alltid har gjort”. Detta problem försöker Dante i sin undervisning att samtala med
utföra experiment så att eleverna ska bli medvetna om dess överlägsna effekt på lärande.
Motivet bakom att Dante väljer att undervisa om lärandestrategier i sin svenskundervisning är att han anser det nödvändigt att göra eleverna medvetna om hur deras minnen fungerar och hur de kan förbättra sin förmåga att minnas. Dante upplever slutligen att de strategier för lärande han undervisar om ger elever ökad motivation, självsäkerhet och självförtroende: ”Det är en otrolig skillnad från hur jag upplevde lärande som elev i skolan. Det är också något som jag försöker förmedla till mina elever idag”.
5.5 Karin
Karin är utbildad grundskollärare och är behörig att undervisa i svenska,
samhällsorienterande ämnen, engelska och matematik. Hon har arbetat som lärare i fyra år. Karins uppfattning om vad lärande för strategier är beskriver hon att det är olika redskap för henne att få eleverna att lyckas och prestera sitt bästa. Dessa redskap ser hon som en
verktygslåda som eleverna kommer ha nytta av resten av livet. Fortsättningsvis använder sig Karin av begreppet ”lära att lära” när hon beskriver varför en viss kunskap är viktig och vad eleverna behöver göra för att förstå den samt hur de tar sig dit. Vägen dit kan ske på olika sätt enligt Karin. Ibland kan det vara på egna ben ibland men behövs hjälp och stöttning av lärare eller andra elever som befinner sig på en högre kunskapsnivå.
Karin beskriver att vid varje ny kunskap som hon presenterar, ska eleverna få kunskap om vad de ska lära sig samt hur det ska ske. Karin understryker vikten av att även ha tydliga förväntningar och tydlig koppling till föregående lektioner. Exempel på detta är att Karin arbetar med elevtexter för att synliggöra de olika nivåerna i hennes matriser. På så vis blir eleverna medvetna om Karins förväntningar och vad som krävs för att uppnå olika resultat. Denna medvetenhet upplever hon har lett till en högre motivation hos eleverna.
Både inom läsning och skrivning är det viktigt att eleverna får redskap för att kunna lyckas i det långa loppet menar Karin. Exempel på dessa redskap är olika tankestrukturer såsom tankekartor och stödord för att strukturera upp sina tankar både skriftligt och muntligt. Hon menar att dessa redskap är av stor vikt för att kunna skriva en text. Karin arbetar också med
kontinuerlig feedback genom att bland annat markera med färg i elevtexterna så att eleverna kan ta ansvar över sitt lärande samt utveckla sina arbeten. Karin väver alltid in lässtrategier i det de arbetar med för att eleverna ska kunna få en djupare kunskap. En lärandestrategi inom svenskämnet, som Karin även applicerar på andra ämnen, är att arbeta med expertord. Det tycker hon är effektivt då eleverna når en bredare kunskap att ha med sig resten av livet genom att ”sätta andra ord på ett specifikt ord”. Karin understryker vikten av att förstå det man läser och upplever att många elever läser utan att egentligen reflektera över vad det står. Kooperativt lärande är en stor del i Karins undervisning där eleverna får lära sig olika
strategier för att lära tillsammans. Exempel på dessa strategier är think pair share, mötas på mitten, och karusellen. Karin låter eleverna arbeta både i par och i grupper där de fungerar som läranderesurser till varandra. I det utbyte sker en naturlig lärprocess som aldrig pekar ut en enskild elev i helklass som inte har förstått undervisningens innehåll, frågor är enklare att lyfta i mindre grupper, förklarar Karin.
I frågan om huruvida Karin undervisar lärandestrategier med eller utan ämneskontext, får vi svaret:
______________________________________________________________________ Med dagens läroplan ser jag inte hur man skulle kunna undervisa utan
lärandestrategier. Jag använder mig alltid av att arbeta med ämneskontext för att underlätta för eleverna. Det ger också mer tyngd i varför det är viktigt här och nu. ______________________________________________________________________
När Karin har undervisat i lärandestrategier upplever hon att tidsaspekten är ett problem. För att eleverna verkligen ska förstå och ha nytta av en viss strategi behöver man arbeta med detta många gånger i olika kontexter. Karin avslutar sin intervju med att beskriva att hon många gånger ställt sig frågande till vad kunskap egentligen är, något hon kommer göra även i framtiden.
5.6 Sammanfattning och analys
Vi ser, när vi sammanställer resultatet, att de fem legitimerade lärarnas uppfattningar av lärandestrategier är mycket lika varandra, men formuleras på olika vis. Det utesluter dock
inte att det finns skillnader i lärarnas uppfattningar. Beroende av detta så utformas
undervisningen på olika vis. Likheterna mellan lärarnas uppfattningar av lärandestrategier är att det innebär olika sätt för eleverna att ta till sig ny kunskap och få syn på sitt lärande. Siri betonar även att hennes roll som lärare är att effektivisera elevernas strategier och Karin har det livslånga lärandet i sikte. Men för att överhuvudtaget kunna tala om strategier förklarar Dante i sin intervju, som går på ett djupare plan än de övriga lärarnas, att man först och främst måste ha kunskap om minnet för att ens kunna tala om lärandestrategier. Han understryker sedan att lärandestrategier, bestående av noga planerade steg, är en absolut förutsättning för att kunna lära sig något.
Vi kan se i lärarnas undervisning att Albert och Dante lägger större fokus på minnet och mentala processer medan Siri lägger större fokus på socio-affektiva strategier såsom samarbetsinriktad lärande. Anledningen till att Siri arbetar på detta sätt är att eleverna använder varandra som lärresurser och kan även finna trygghet i varandra. Genom att hjälpa varandra att utvecklas i sin strategianvändning, ökar både elevernas motivation och
självförtroende i sin lärprocess. Edith och Karins strategiundervisning däremot innehåller både mentala processer och socio-affektiva strategier, vilket ger deras elever en bred grund. I ett teoretiskt perspektiv landar denna skillnad i att eleverna, vars undervisning till största del bygger på strategier om mentala processer, får en mer konstruktivistisk inriktning på lärande än de elever vars lärande utgår från ett sociokulturellt perspektiv.
Samtliga lärare är rörande överens om att kunskap om lärandestrategier leder till att elever får ökat självförtroende i skolan. En problematik som många av lärarna ser, är att eleverna lätt fastnar i de strategier de redan behärskar och har då svårt att ta till sig nya. Detta blir därför en utmaning i strategiundervisningen. Dante misstänker att det kan bero på elevernas ålder medan Siri uttrycker att eleverna blir bekväma i de strategier de redan kan. Något vi tolkar som att eleverna inte orkar lägga energi på att lära sig en ny lärandestrategi. Karin och Dante tar upp ytterligare en problematik kring att undervisa i lärandestrategier, vilket är
tidsaspekten.
Alla intervjuade lärare undervisar sina lärandestrategier i en ämneskontext. Det motiveras med att strategierna ska bli ett naturligt inslag i undervisningen men även att det ska bli meningsfullt för eleverna. Karin har svårt att se hur en strategiundervisning ska kunna
fungera utan ämneskontext. Dante utvecklar detta och beskriver att en strategiundervisning utan ämneskontext blir för generell och endast om hur själva tekniken fungerar. Detta leder inte en undervisning utan ämneskontext kunskapsutvecklingen framåt, menar Dante och Karin.