I detta kapitel analyseras det kvalitativa intervjumaterialet, det vill säga att inter-vjupersonernas utsagor kategoriseras enligt den meningskategoriserings-modellen som presenterats i kapitel 2.
ANALYS
Efter noggrann och omfattande bearbetning av respondenternas utsagor och med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning har jag urskiljt fyra olika uppfattningar av interkulturell kompetens i socialt arbete. De fyra meningskatego-rierna är.
Kategori (A): Interkulturell kompetens baseras på kunskap om andra kulturer.
Kategori (B): Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske social-arbetaren och invandrarklienten.
Kategori (C): Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter.
Kategori (D): Interkulturell kompetens är förmågan att interagera med invandrar-klienter.
Kategori (A): Interkulturell kompetens baseras på kunskap om andra kultu-rer: I denna kategori, är uppfattningen att kunskapen om andra kulturer främjar den interkulturella kompetensen. För Gustav, Ulla och Anita anses att med kun-skap om andra kulturer får man en grund att agera utifrån. Kunkun-skapen både före-bygger fördomar och minskar konflikter. Interkulturell kompetens är med andra ord en fråga om information. Vikten av att ha kunskap, speciellt om det som är annorlunda i olika kulturer, är tydlig. Med hjälp av information anser sig social-arbetarna i kategori (A) ha möjlighet att få förståelse för det som uppfattas som annorlunda. I skapandet av förståelse krävs det aktivt handlande och ställningsta-gande från individens sida, d.v.s. att vara öppen för och intresserad av det som är annorlunda, samt förmåga att visa respekt för andra människor. Om socialarbetare får kunskap om olikheter, anses deras förmåga att acceptera andra människor för-bättras. Socialarbetarna i denna kategori ger alltså uttryck för kunskapens betydel-se som grund för att bli kompetent att bemöta människor från andra kulturer och att acceptera skillnader i varandras sätt att tänka och agera.
De utmaningar som kontakten medför för socialarbetare är; att övervinna rädslan för det annorlunda, att få människor att acceptera och respektera varandras olikhe-ter, att skaffa sig en kulturell självgranskning och kulturell självinsikt samt erkän-nande av alla kulturers värderingar.
Kategori (B): Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten: I denna kategori som Maria represente-rar är själva mötet med den enskilde invandrepresente-rarklienten källan till både kunskap och kulturinsikt. Det är i kontakt med andra som möjlighet ges att både förklara och ifrågasätta för att öka förståelsen, minska fördomar och konflikter men även att ta till sig andras synsätt i vissa avseenden. Kunskap skaffas i dialog med in-vandrarklienten. Med andra ord ser man ett samband mellan interkulturell kompe-tens och ens eget arbete med klienter. Arbetet ses som en viktig arena både för att öka kunskaperna och möta andra. Det är själva mötet och kontakten som är cent-ralt. Kunskapen och den egna kulturinsikten kommer som en följd av kontakten med den enskilde invandrarklienten.
36
De utmaningar som kontakten medför för socialarbetare är; att utgå från att alla individer är unika även om de är påverkade av sin kulturella tillhörighet, att se människan före nationaliteten samt att vara öppen, lyhörd och intresserad i mötet med människor.
Kategori (C): Interkulturell kompetens nås med kunskap om och mötet med invandrarklienter: I denna kategori, är uppfattningen att både kunskap om och mötet med människor med annan kulturell bakgrund utvecklar den interkulturella kompetensen. För socialsekreteraren, Inger, betyder interkulturell kompetens att både ha kunskap om andra men också att kunna möta människor från olika kultu-rer. Med hjälp av kunskapen om och mötet med andra förbättras människors för-måga att förstå olika språk, levnadssätt och synsätt utan att värdera dem. Kunskap skaffas både från litteratur, media, experter och i dialog med invandrare och klien-ter själva. Man har en uppfattning om att kunskapen och mötet med människor hjälper en att förstå varandra. Om man har kunskap och dessutom får konkreta er-farenheter så utvecklar man interkulturell kompetens.
Synen på betydelsen av kunskap i kategori (A) och (C) är jämförbar med den skillnaden att den i kategori (C) måste kompletteras med ett möte mellan männi-skor, d.v.s. kunskap hjälper människan att bemöta den andra förutsättningslöst.
De utmaningar som kontakten medför för socialarbetare är; att ha förståelse och vilja till att möta andra människor och att vara intresserad av det som är annorlun-da.
Kategori (D): Interkulturell kompetens är förmågan att interagera med in-vandrarklienter: I denna kategori, som Patrik representerar, är interaktionen mel-lan människor den gälmel-lande uppfattningen. Interkulturell kompetens betyder för-mågan att interagera med andra människor, att stå i ett ömsesidigt förhållande till varandra – inte enbart mötas. Ett demokratiskt förhållningssätt är viktigt när man samspelar, samarbetar och samtalar med varandra. Det krävs inte någon special-kompetens för att samspela med människor från andra kulturer – den sociala kompetensen, att samspela med människor generellt, är central. Socialarbetare strävar efter att skapa personliga kontakter med andra människor. I samspel och växelverkan med andra lär man känna personerna och veta mycket om dem, dvs.
samspel leder till kunskap om varandra. Den kunskap man då fått används i kom-mande möten. Man utgår mycket från sig själv och är övertygad om interaktionens centrala roll.
Förmågan att samspela kommer inifrån varje individ. Den både kräver och leder till självreflektion. För att kunna ta ställning till nya saker måste man vara medve-ten om sin egen kultur. Socialarbetaren anser att det finns variation bland männi-skors sätt att tänka och agera oberoende av nationalitet. Att lära känna människan är viktigast, nationaliteten kommer i andra hand. Inställningen till mångfald är po-sitiv, då den anses leda till lärande och utveckling. Värdegrundsfrågor som demo-krati, öppenhet och varje individs rättighet till att vara sig själv lyfts fram. För en
fungerande interaktion krävs anpassning från både den svenske socialarbetaren och den enskilde invandrarklienten.
För socialarbetaren i denna kategori finns det ett samband mellan den interkultu-rella kompetensen och samarbete med människor från andra kulturer. Kärnan i det hela är just förmågan att samspela och samarbeta med människor från andra kultu-rer.
De utmaningar som kontakten medför för socialarbetare är; att våga ta emot, våga se, våga ifrågasätta, våga konfrontera, att kunna anpassa sig till nya krav, att vara tolerant mot oliktänkande människor, att ha förståelse för sina egna känslor och reaktioner.