6.1 Fördelar med öppna laborationer
Samtliga lärare tyckte att det fanns många fördelar med öppna laborationer. De var också överens om att öppna laborationer bör användas i undervisningen. I styrdokumenten för både biologi och kemi står det att laborationer skall användas i undervisningen. Det står bland annat att eleverna skall planera och utföra laborationer såväl teoretiskt som praktiskt, vilket kan tolkas som att de ska genomföra en öppen laboration. 59 I en sluten laboration behöver eleven inte själv planera.
Alla lärare var även överens om att eleverna tvingas tänka mer när de utför en öppen laboration. Detta tyckte de gjorde eleverna engagerade och mer positivt inställda till
laborerandet. De tidigare arbeten som gjorts på öppna laborationer visar även de att eleverna tycker att det är roligare att göra öppna laborationer.60
En av lärarna anser att det ger eleverna stor motivation och att detta beror på variationen, även detta bekräftar vad tidigare arbeten kommit fram till.
6.2 Nackdelar med öppna laborationer
En stor nackdel med öppna laborationer enligt resultatet är att de är tidskrävande. En
bidragande faktor är att eleverna själva måste planera laborationen, denna tid läggs på själva laborerandet. Att det tar mer tid beror troligen också på att desto fler frihetsgrader
laborationen har, ju fler möjligheter finns det för eleverna att utföra laborationen på olika vis.61
Två av lärarna menar att säkerheten begränsar vilka laborationer de kan ha som öppna. En annan lärare menar att säkerheten inte är något problem då eleven tänker extra mycket på säkerheten när de själva utformar laborationen. Eftersom det är läraren som bär ansvaret är det också läraren som avgör vilka laborationer som kan göras, läraren gör en riskbedömning av
59 Skolverket Gy2000:14, s. 30‐33, 69‐72
60 Claesson, H. Sjöberg, P. 2006, s. 36‐37
varje laboration som anses innehålla risker. 62 Den lärare som här svarade att säkerheten inte påverkar hennes val av laborationer är lärare på International Bacculaureate programmet där de har väldigt små elevgrupper. Detta gör säkert att det blir betydligt lättare att ha kontroll över laborationen samtidigt som läraren hinner hjälpa alla elever. För de lärare som har större grupper blir det svårare att garantera säkerheten och de kanske måste begränsa vilka
laborationer de ska ha med i undervisningen.
6.3 Fördelar med slutna laborationer
En stor fördel med slutna laborationer enligt resultatet är att de kan användas för att belysa något speciellt, att visa hur något fungerar. Eftersom det är läraren som har den
naturvetenskapliga kunskapen behöver denna därför på flera olika sätt visa hur
naturvetenskapen fungerar. Enligt Vygotskij och Piagets teorier kan endast eleven lära sig genom att få kunskap från någon som kan ämnet och att sedan eleven själv får arbeta med ämnet.63 Ett annat sätt att belysa och visa saker för eleverna är att använda sig av
demonstrationsförsök. Dessa kan användas när läraren endast vill visa något, eleverna kan sedan få arbeta teoretiskt med det de har observerat.64
Två av lärarna anser att det finns många praktiska fördelar med en sluten laboration samt att det är lättare att bedöma riskerna. Eftersom slutna laborationer även benämns som
kokbokslaborationer kan man förstå de praktiska fördelarna. Eleverna följer anvisningarna likt ett recept och därmed vet läraren exakt vilket material som behövs.65
6.4 Nackdelar med slutna laborationer
Slutna laborationer ger inte eleverna några egna val, detta medför att de inte tänker själva, de gör endast laborationen för att de måste. Om inte eleven själv engagera sig och inte vill lära sig kommer eleven inte att ta till sig någon ny kunskap. Det spelar inte någon roll hur mycket läraren berättar och försöker förklara ämnet.66
62 Långström, S. Viklund, U. 2006, s. 71‐72 63 B. Andersson. 2008. s. 17‐25 64 Dimenäs, J, Haraldsson Sträng, M. 1996 s. 93 65 Kurten‐Finnäs, B. 2008, s. 7 66 B. Andersson. 2008. s. 17‐25
6.5 När bör slutna respektive öppna laborationer användas för att få
bäst resultat i undervisningen?
Här är resultaten splittrat, två av lärarna anser att öppna laborationer bör läggas i slutet av kursen och de andra två menar att det inte spelar någon roll. De två som tycker att de öppna laborationerna bör ligga i slutet av kursen menar att eleverna då har mer kunskap och bättre förutsättningar för att lösa laborationen. Om målet med laborationen är att ge fördjupad kunskap i naturvetenskapen är detta kanske bäst, då har eleven lärt sig mer naturveteskapliga begrepp och kan lättare lösa laborationen vetenskapligt. Genom att ha slutna laborationer tidigt ger läraren grundläggande kunskap och eleverna får arbeta med naturvetenskapen. Detta gör att eleverna går från sina vardagliga begrepp till att möta de naturvetenskapliga begreppen och därmed kan lösa svårare öppna laborationer.67 De två lärare som anser att öppna
laborationer kan användas såväl tidigt som sent i kursen menar att det beror på vad laborationen skall ge eleverna. Genom att anpassa nivån på laborationen kan eleverna
genomföra en laboration med många frihetsgrader tidigt i kursen. Om det skapar engagemang hos eleverna att tidigt använda öppna laborationer är detta också rätt, det krävs att eleverna engagerar sig och vill lära för att ta till sig kunskap.68
6.6 Krävs det mer arbete att skapa öppna laborationer?
En av lärarna anser att det tar mer tid att ha öppna laborationer. Detta beror troligtvis på att läraren måste göra nya laborationer och inte använda de som redan finns.69 En annan av läraren anser att det krävs mycket mer arbete under själva laborationen. Eftersom olika elever väljer olika lösningar måste också läraren se till att förse alla med olika material samt kunna svara på många olika frågor.70
6.7 Övriga resultat från intervjuerna
Samtliga lärare var överens om att både öppna och slutna laborationer har sin plats i skolans undervisning. Eftersom läraren ska förmedla kunskapen till eleverna gäller det för läraren att göra detta på många olika sätt för att befästa kunskapen.71 Läraren måste också få eleverna
67 B. Andersson. 2008. s. 17‐25 68 Ibid. s. 17‐25 69 Claesson, H. 2006 s.37 70 Sjöberg, P. 2006 s. 15‐16 71 B. Andersson. 2008. s. 17‐25
engagerade och intresserade att vilja lära sig. Genom att använda och variera sig av olika typer av laborationer bör detta vara möjligt.
7. Diskussion
7.1 Diskussion av resultat
Resultatet gav inget tydligt svar på de frågeställningar jag hade. Lärarna var dock överens om att öppna laborationer har många fördelar, det gör bland annat att eleverna tänker mer själva. Detta tycker jag är väldigt bra då det är lätt att eleverna annars gör laborationen enbart för att läraren säger det. Nackdelarna som kom upp angående öppna laborationer är att de tar tid att genomföra. En av anledningarna till detta tror jag beror på eleverna som inte är vana vid att själva tänka ut och planera laborationen. Eftersom det verkar ge eleverna väldigt mycket både i form av självförtroende och kunskap när de lyckas lösa en öppen laboration gäller det för läraren att överväga den vinsten mot tidsförlusten.
Angående slutna laborationer är fördelarna att de är väldigt praktiska att genomföra samt att de fungerar bra för att visa hur saker fungerar. Jag tror dock att det ibland kan vara bättre att göra ett demonstrationsförsök som snabbt visar eleverna vad som händer och där läraren sedan kan förklara vad som hände. När eleverna laborerar själva finns en risk att det blir för mycket praktiskt arbete vilket gör att de missar vad laborationen går ut på. Även de
intervjuade lärarna menar att eleverna lätt bli oengagerade i slutna laborationer. Därför tror jag det är viktigt att blanda de olika typerna av laborationerna och variera frihetsgraderna för eleverna.
När ska då de olika laborationstyperna användas för att få bästa resultat i undervisningen. Även här är resultatet olika, jag tror att det viktiga är att laborationen har ett bestämt syfte och att läraren bestämmer sig vad laborationen skall ge eleverna. Om läraren vill skapa
engagemang och få eleverna att tänka kring ett naturvetenskapligt problem, lämpar sig en öppen laboration väl. Vill läraren däremot att samtliga elever skall lära sig ett visst handgrepp och att alla skall göra samma sak måste läraren välja en sluten laboration. Därför tror jag att både slutna och öppna laborationer behövs i den naturvetenskapliga undervisningen. Genom att använda dessa och verkligen ha ett syfte med laborationen tror jag att läraren kan ge eleverna mer kunskap samtidigt som eleverna blir mer motiverade för naturvetenskaplig undervisning. Eftersom laborationer utgör en del av den naturvetenskapliga undervisningen tror jag det är viktigt att lärare lär sig mer om laborationer och hur de kan användas i undervisningen.
7.2 Validitet och Reliabilitet
Det finns en del saker som kan ha påverkat resultat på mitt arbete. Eftersom jag inte är en van intervjuare finns det en risk att intervjuerna skilde sig från varandra. I den första intervjun finns det en risk att den blev lite strukturerad till sin form. Jag hade träffat samtliga lärare tidigare under min verksamhetsförlagda utbildning. Detta kan ha påverkat intervjuerna en aning, jag hade dock ingen aning om hur de använde sig av eller förhöll sig till olika laborationer innan intervjuerna. Detta bör inte ha påverkat tolkningen av resultatet.
I min studie valde jag att intervjua lärare och vad de anser om öppna och slutna laborationer. Detta gör att resultatet endast visar vad lärarna tror att eleverna tycker. Genom att studera elever under olika laborationer och sedan intervjuat eleverna kunde deras åsikter har vägts in. Validiteten på arbetet hade ökat ifall sådana studier också hade genomförts. Att använda sig av både lärarnas och elevernas syn på öppna och slutna laborationer skulle ökat arbetets validitet. Examensarbetet omfattar endast 15 hp vilket gör att tiden blir en begränsad faktor. Därför valde jag att inrikta mig mot lärarna. Det är dock viktigt att tänka på att detta arbete inriktar sig mot vad lärarna anser om öppna och slutna laborationer och inte eleverna. Lärarna hade många års erfarenhet av undervisning och bör därför ha god kunskap om elevers lärande.
Ytterligare faktorer som påverkare validiteten för detta arbete är antal intervjuade lärare. Jag intervjuade fyra lärare, en större undersökning med fler lärare och lärare från olika skolor hade ökat validiteten. Resultatet skiljer sig åt mellan de olika lärarna jag intervjuade, i några frågor var det två som tyckte annorlunda än de andra två. Om undersökningen hade varit större kanske resultaten hade kunnat preciserats mer.
Referenser
Andersson, B.(2008). Att förstå skolans naturvetenskap, forskningsresultat och nya idéer. Ungern: studentlitteratur.
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap, helhetssyn, innehåll och progression, Polen: studentlitteratur.
Andersson, B. Bach, F. Olander, C. Zetterqvist, A. (2004). Grundskolans naturvetenskap –
utvärderingar 1992 och 2003 samt en framtidsanalys (IPD- rapporter, nr 24). Göteborgs
universitet, Inst för pedagogik och didaktik, Göteborg.
Arfwedson, G. Ödman, P-J. (1998) Intervjumetoder och intervjutolkning, (Häften för didaktiska studier). Lärarhögskolan Stockholm, Stockholm.
Claesson, H. (2006). Öppna laborationer. Om en kemilaboration i grundskolans senare år. Malmö högskola, Lärarutbildningen, Malmö.
Dimenäs, J. Sträng Haraldsson, M. (1996). Undervisning i naturvetenskap. Lund: studentlitteratur.
Gunnarsson, G. (2008). Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner, en studie om
vilket meningsskapande år 7- elever kan erbjudas i möten med den laborativa verksamhetens instruktioner, artefakter och språk inom elementär ellära, samt om lärarens didaktiska handlingsmönster i dessa möten. Linköpings Universitet, Institutionen för samhälls- och
välfärdsstudier, Norrköping.
Fabricus, S. Holm, F. Mårtensson, R. Nilsson, A. Nystrand, A. (1995). Biologi. Stockholm: Liber AB.
Hwang, P, Nilsson, B. (2003). Utvecklingspsykologi. Natur och kultur, Stockholm. Johannson, B & Svedner, P-E (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kurten-Finnäs, B. (2008). Det var intressant man måste tänka så mycket, öppna laborationer
och V-diagram i kemiundervisningen. Åbo: Åbo akademins förlag.
Sjöberg, P. (2006). Fria laborationer, - en attitydundersökning. Högskolan Kristianstad, Lärarutbildningen, Kristianstad.
Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning, - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: studentlitteratur.