I denna del av kapitlet analyserar vi våra observationer som vi var med i både i småbarns- och storbarnsavdelningen. På småbarnsavdelningen uppmärksammade vi att pedagogerna visade engagemang och intresse för det musikaliska arbetet i förskolan. De tog initiativ och vägledde barnen in i en aktivitet samtidigt som de även tog hänsyn till barnens lust och deltagande. Pedagog F på småbarnsavdelningen var den som drog ner filmduken och satte på en
musikvideo som hon, enligt henne, brukar göra nästan varannan morgon. Det var i detta skede som vi uppmärksammande hur barnen samlades framför filmduken och samtidigt hoppade runt och gav ifrån sig glädje rop. Pedagogen var noggrann med att lyssna på barnen genom att bland annat uppfylla deras önskemål av musikval. Utifrån pedagogens uppförande och
engagemang tolkar vi det som om att hon utgör en stor del i barnens deltagande i den musikaliska verksamheten. Hon vägleder barnen in i musikens värld samtidigt som hon berikar andra utvecklingsområden hos barnen såsom ordförråd, motorik och samspel. Denna utveckling kan ske genom att hon pratar med barnen, låter de lyssna på olika sånger, härma varandra samt härma musikvideorna som de ser på, vilket också kan påverka samspelet mellan barn och barn samt barn och pedagog.
Vår tolkning av situationen stärks även i Vygotskij teori (1995) där han menar att ett estetiskt synsätt i förskolan är viktigt eftersom det i leken kan främja utforskandet av andra estetiska former. Han lyfter även fram vikten av pedagogers metodval i verksamheten som han menar kan påverka och utgöra barns tillvägagångssätt i sin kunskapsutveckling (2003). Detta kan man se i vår tolkning då pedagogen är den som vägleder barnen in i den musikaliska världen och även tillför andra utvecklingsområden genom hennes breda metodval som hon utgår ifrån. På liknande sätt i tidigare forskning tar Jederlund (2011) upp spontantana leksituationer som tillsammans med andra barn eller vuxna kan ge upphov till utvecklat talspråk samt ordförråd. Antal Lundström (1996) nämner även hur viktigt det är att pedagoger är trygga i sin
musikaliska kunskap och skapar en kontakt med barnen som kan ha en påverkan av musikvalet i verksamheten och intresset hos barnen.
Resultatet av vår observation på småbarnsavdelningen visar att pedagoger med stort intresse och engagemang kan vara en betydelsefull pelare i att interagera barnen in i en aktivitet. Detta kan vidare höja barnens självkänsla och identitet genom att antingen i grupp eller enskilt medverka i olika situationer utifrån deras egna erfarenheter och förmågor.
Vidare på storbarnsavdelningen under vår observation var det olika aktiviteter på avdelningen där barnen både målade, lekte i dockvrån, läste böcker och befann sig på byggstationen. Vår uppmärksamhet drogs genast till fyra pojkar som gemensamt lekte på byggstationen. Det stora intresset för pojkarna hos oss väcktes när vi lade märke till hur deras fantasi genomsyrade den pågående leken. Pojkarna satt till en början och byggde medan de efter några korta minuter höll i en rockkonsert utav det tillgängliga byggmaterialet de hade. Vår rektion på detta var att vi satt och gungade med till deras sång och musik när en av pedagogerna samtidigt kommer in i rummet och avbryter dem, detta genom att påstå att byggmaterialet inte ska användas som musikredskap och att hon tycker att de är för högljudda. Detta slutar med att pojkarna lägger ifrån sig det material de har i händerna och lämnar rummet.
Vår tolkning av pojkarnas beteende upplever vi som lustfylld och intressant eftersom de kreativt behagar sina idéer och sin fantasi, vilket vi anser kan vara givande i utvecklingen och lärandeprocessen. Däremot tolkar vi pedagogens uppförande som okunnigt och
oprofessionellt, då hon direkt avbryter deras lek utan att varken ta hänsyn till deras visade intresse eller vägleda de in i en liknande aktivitet. Detta resulterar till att pedagogen tillsynes hämmar pojkarnas lek och utvecklingsmöjlighet.
Även Vygotskijs teori stärker vår tolkning genom att poängtera att vikten av barns
medvetande ständigt är föränderligt och menar att lekens fantasi kan leda till spänningen i det energiska förhållningssätt i miljön, som även kan speglas i ett möte mellan barns inre och yttre förståelse (1995). På liknande sätt poängterar Eriksson (2013) hur viktigt det är att som pedagog fokusera sin undervisning på ett glädjande sätt i gemenskap i verksamheten för att på så sätt vägleda barnen till en utveckling i estetiska färdigheter.
Sammanfattningsvis är vår tolkning av observationerna att pedagogerna i allmänhet påvisar att de är medvetna om sitt arbete kring det musikaliska användandet i verksamheten. Vi uppmärksammade hur vissa pedagoger tog till vara på barnens intressen och vidare vägledde de in i olika musikverksamheter, samtidigt som vi även lade märke till hur vissa andra
pedagoger inte tog egna initiativ. Orsaken till detta kan enligt våra tolkningar bero på brist på kunskap, osäkerhet eller helt enkelt bara lathet.
8 Slutdiskussion
I följande kapitel kommer vi att diskutera och reflektera kring de analyser vi har gjort och de resultat vi fått fram i vår undersökning. Vi kommer även återknyta till vårt syfte och våra frågeställningar samt till den tidigare forskningen som gjorts på vårt område.
Utifrån de intervjuer och observationer vi genomfört ihop med relevant litteratur har vi både uppfyllt syftet med vår studie, samt fått svar på våra två frågeställningar. Genom intervjuerna och observationerna har vi fått reda på att pedagogerna på förskolan försökte få in musiken i de dagliga aktiviteterna så gott de kunde. Detta kunde ske genom olika aktiviteter såsom sångsamlingar, musiklekar och även i den fria leken, vilket ledde till att det både kunde inträffa medvetet och omedvetet. Vi är även utifrån våra undersökningar, intervjuer och litteraturen övertygade om att musik kan vara ett bra utgångsläge i olika utvecklingsfaser som kan ha ett stort inflytande i barns läroprocess inom bland annat språkutveckling, motorik och samspel.
Vår övertygelse av detta grundar sig i den tidigare forskningen som säger att en viktig del i barns utveckling är då de får utveckla och utforska sina egna upplevelser genom att härma, reflektera och samspela i interaktion med andra. Detta kan tydliggöras i aktiviteter som innefattar musik i förskoleverksamheten och som även omfattar andra utvecklingsområden. Vi har även upplevt detta i våra observationer då vi uppmärksammat hur musiken bjudit in barnen till delaktighet där deras lustfylldhet genomsyrat utforskandet av en vidare
kunskapsutveckling.
Undersökningen visade även hur viktig pedagogernas roll är i barns utveckling och lärande. Pedagogernas främsta uppgift i förskolan är att uppmuntra barnen till en positiv inställning för utveckling av lärandet och tillämpa genomtänkta metoder som genererar till en ökad
kompetens hos barnen. Detta har vi framförallt sett i vår första observation där vi på
småbarnsavdelningen uppmärksammade hur pedagogen tog ett initiativ till att bjuda in barnen till en musikaktivitet som både var genomtänkt och genomsyrade barnens intressen och lustkänsla. Resultatet av denna situation visade hur barnen var delaktiga, entusiastiska och samspelade med både varandra och de vuxna.
Däremot såg vi under vår andra observation på storbarnsavdelningen hur en av pedagogerna hämmade barnens lustkänsla och intresse genom att avbryta en pågående lek. Pedagogen valde i denna situation att skarpt avbryta leken utan att vidare vägleda barnen in i en ny aktivitet som kan tillfredsställa deras påbörjade lek. Här påvisade pedagogen, enligt vår tolkning, en osäkerhet och okunnighet i sin kunskap kring musikanvändandet i verksamheten som en utvecklad lärandemiljö. Vår övertygelse av detta resultat framhävs även i tidigare forskning som säger att osäkerheten hos pedagogerna kan påverka tillämpandet av musik i förskoleverksamheten destruktivt. Det lyfts även fram att rädsla och osäkerhet hos pedagoger kan leda till att musik i förskolan av barnen upplevs som oviktig och inte utgör någon
betydelse i deras utveckling. Detta kan i sin tur leda till att den musikaliska harmonin och glädjen som idag finns försvinner helt från musikundervisningen i förskolor.
Den viktigaste slutsatsen av vår undersökning har visat att musik som en uttrycksform har en stor inverkan på barns utveckling, och att pedagoger har olika valmöjligheter till att tillämpa musiken i deras verksamhet i olika områden för att främja barns utveckling i allmänhet. Musik skapar ett starkare förhållningssätt som kan användas när barn lär sig att utnyttja bland annat sina språkkunskaper, motoriska färdigheter, ordförråd och sociala förmågor. Resultatet av våra kvalitativa intervjuer och observationer visar att förskolepedagogernas erfarenheter stämmer överens med tidigare forskning vad gäller musikens betydelse för barns utveckling i förskolan. Vilket kan innebära att musikaliska uttrycksformer kan ge barnen ännu ett verktyg att uttrycka sig på och samtidigt utveckla sina färdigheter och kompetenser på.
9 Käll- och litteraturförteckning
Antal Lundström, Ilona (1996). Musikens gåva: hur musik påverkar barns utveckling genom
att stimulera inneboende resurser och ge ökad social kompetens. Uppsala; Konsultförlaget i Uppsala AB.
Bjørkvold, Jon-Roar (1991). Den musiska människan: barnet, sången och lekfullheten genom
livets faser. 1. uppl. Stockholm; Runa.
Bojner, Gunilla (1998). Musik och lek: musikaliska fantasiresor. Vaxholm; Uppsjö läromedel. Ellneby, Ylva (2011). Må bra i förskolan. Malmö; Sveriges Utbildningsradio AB.
Eriksson, Marie (2013). Musik i förskolan – inspirations och lärande i sagans värld. Stockholm; Lärarförbundets förlag.
Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby; Runa.
Lindqvist, Gunilla (1995). Lekens estetik – En didaktisk studie om lek och kultur i förskolan. Lpfö (98 rev.2010). Läroplan för förskolan. Stockholm; Skolverket.
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red) (2014). Förskollärarens metod
och vetenskapsteori. Stockholm; Liber.
Pramling Samuelsson, I., Asplund Carlsson, M., Olsson, B., Pramling, N., & Wallerstedt, C. (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande
inom musik, poesi och dans. Stockholm; Norstedts Akademiska Förlag. Sundin, Bertil (1995). Barns musikaliska utveckling. Falköping, Liber AB.
Säljö, Roger (2011). L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forsell, Anna (red.)
Boken om pedagogerna. Upplaga 7. Stockholm; Liber.
Uddén, Berit (2004). Tanke-visa-språk. Musisk pedagogik med barn. Lund; Studentlitteratur. Vesterlund, Mallo. (2003). Musikspråka i förskolan. Med musik, rytmik och rörelse.
Vygotskij, Lev S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg; Bokförlaget Daidalos.
Vygotskij, Lev S (2003). Psykologin och läraren. I Kroksmark, Tomas (red.) Den tidlösa
pedagogiken. Lund; Studentlitteratur. Elektroniska
Cervin, Elisabeth (2010). Barns rätt till musik. (Elektronisk) Lärarförbundets tidning för alla förskollärare. Tillgänglig: < http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2010/01/13/barn-har-ratt-musik> (2010-01-13)
Ehrlin, Anna (2012) Att lära av och med varandra. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:552453/FULLTEXT03.pdf> (2012) Helte, Stefan (2011). Stora brister i skolors musikundervisning. (Elektronisk) Lärarnas tidning. Tillgänglig: < http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/03/22/stora-brister-skolors-musikundervisning> (2011-03-22)
Svedemyr, Fredrik (2013). Anne Bamford talar om kulturens roll för lärande. (Elektronisk) Framsidan. Tillgänglig: < http://www.framsidan.net/2013/01/anne-bamford-talar-om-kulturens-roll-for-larande/> (2013-01-21)