Analys av resultat

Vi har redovisat barnens och pedagogernas svar utifrån enkäterna. Eftersom tiden var kort och våra enkäter var anonyma kan vi inte förklara närmare vad vissa svar innebär. Som man kan läsa i resultat delen på skola 1 så finns det lite konstiga svar bland annat ett barn som saknar chips på skolgården, vi tolkar detta som att vissa barn har svårt med språket och förståelsen på grund av att de kommer från en annan kultur.

6.1.1

Vad saknar eleverna?

I resultatet framgår det att barnen på skola 1 saknar mest av allt en rutschkana. Detta beror på att det inte finns någon på skolgården. På andra plats enligt resultatet saknade eleverna ingenting. Att kompisgungan har kommit på tredje plats tror vi beror på att sexåringarna inte får vara på denna gunga på deras raster. Efter ett samtal med en av pedagogerna framgick det att regeln om gungan börjar ändra sig till att sexåringarna också får vara där. Men enligt våra enkätsvar från eleverna stämde detta inte överens med vad pedagogen sa eftersom många av sexåringarna ritade att de saknade kompisgungan, Fungerar informationen mellan pedagogerna och eleverna? Var brister det? Denna fråga kan man ta upp i en vidare undersökning.

I resultatet på skola 2 framgår det på första plats att det är flest barn som inte saknar någonting. På andra plats kommer en studsmatta vi tror att detta beror på trenden. På tredje plats kommer en koja och vi tror att detta beror på att det finns för lite buskage att gömma sig i för att kunna leka fantasilekar. I Bodil Lindbladhs (1993) studie tillfrågas barnen, hur de tycker att det skulle se ut på skolgården för att de skulle kunna hitta bra platser. Barnen svarade att det skulle finnas mer buskar och träd. Barnen vill ha en plats där de kan vara i fred och bygga kojor. Detta stämmer även överens med vår egen undersökning.

I resultatet framgår det att eleverna saknar sina gamla redskap, så som båten, klätterställningen och spindelnätet. Dessa är borttagna från skolan på grund av EU- reglerna. När vi tittar tillbaka på vår egen barndom så var det inte så noga hur en lekplats eller skolgård såg ut. Vi tycker att det är bra att det har blivit regler om hur det ska vara uppbyggt men ibland kan man undra om redskapen är till det bättre. I ett samtal med en pedagog framgick det att den gamla klätterställningen var robust och det hände ett fåtal incidenter, men på den nya klätterställning som är klenare händer det en hel del ”olyckor”.

När man jämför skolorna så är det fler procent av barnen som är nöjda med sin skolgård på skola 1. Vi ser även att barnen i de olika kommunerna inte saknar samma saker på sin skolgård. Det bero på att visa saker redan finns på deras skola. Så som att på skola 1 saknar barnen rutschkana och detta finns redan på skola 2.

6.1.2

Vad saknar pedagogerna?

I resultatet visar det sig att Pedagogerna på skola 1 saknar mest bord och bänkar. Vi tror att detta beror på att de vill kunna ta ut sina skolböcker och arbeta utomhus. Detta är inte vår tanke med att flytta ut klassummet på skolgården. Vår tanke är att man ska använda sig av den miljön som finns på skolan. Så som matte t.ex. man kan räkna olika föremål, plocka olika längder, mäta skolgården. På andra plats saknar pedagogerna buskar och träd detta kan vi hålla med om eftersom asfalten överväger skolgården. I samtalet med biträdande rektor skulle hon vilja prioritera så att man hade planterat mer

buskar och träd problemet är att det inte finns någon direkt eldsjäl som vill förändra skolgården.

I resultatet blir det tydligt att pedagogerna på skola 2 saknar mest av allt ”olika rum”. Som vi tolkade enkätsvaren vill man ha små avgränsade rum av träd och buskar eller små paviljonger för att inte bli störda i undervisningen. På delad andraplats kommer att de önskar mer buskar och grönt och svenska träd. De svenska träden vill de utgå ifrån i sin undervisning. I intervjun med biträdande rektor framkom det att bland prioriteringarna fanns svenska träd men pengarna räckte inte denna gång.

När vi jämförde pedagogernas svar såg vi att båda skolorna saknade mer buskar, träd, bord och bänkar. Vi tror att det har med deras bakgrund att göra. Vi som har gått den nya lärarutbildningen har i vår utbildning fått mycket kunskap om att man ska använda naturens befintliga miljö.

6.1.3

Vad gör eleverna på skolgården?

I resultatet för skola 1 framgår det att linbanan kommer på första plats och att bandyn kommer på andra plats. Vi har förstått på barnen att i kommunen finns det stort fritidsintresse bland dem när det gäller innebandy. På tredje plats kom kompisgungan, vi tycker att det är synd att inte sexåringarna får vistas på denna gunga när de har sin förmiddagsrast. På gungan såg vi att de äldre barnen hade ett bra samspel. Barnen lär sig att man kan vara många när man leker.

I resultatet på skola 2 visar det sig att de flesta barnen spelar fotboll, gungar eller klättrar på klätterställningen.Vi förmodar att resultatet kan bero på att skolan har fått en ny fotbollsplan. Det som vi tycker är positivt med den nya fotbollsplanen, är att de äldre tar hand om de yngre och det skapar trygghet och gott samarbete mellan de olika åldrarna. Resultatet kan även bero på att klätterställning var ny.

I jämförelse mellan skolornasåg vi att barnen brukade spela bandy, leka med kompisar, gunga, spela fotboll och hoppa rep. Barnen gjorde samma saker på skolgårdarna till viss del, men det var inte samma antal barn som gjorde antalet aktiviteter aktiviteterna.

6.1.4

Hur många pedagoger använder skolgården i sin undervisning?

I resultatet för skola 1 framgår det att endast en pedagog använder skolgården i sin undervisning. Men det är tre stycken som gör det ibland och tre som aldrig gör det. I samtalet med biträdande rektor tyckte hon att det var svårt för ledningen att uppmana pedagogerna att använda skolgården i sin undervisning eftersom de inte finns någon direkt eldsjäl. Vi märkte i vårt samtal att hon var intresserad av vårt ämne och vi hoppas att hon försöker driva detta vidare till pedagogerna.

Med hjälp av våra observationer har vi sett att undervisning på skolgården sker väldigt sällan. Vi vet inte om detta beror på årstiden som vi gör undersökningen eller om det beror på att pedagogerna inte har något intresse för denna undervisningsmetod. När vi jämför med enkätsvaren för skola 1 så stämmer den bra överens med observationerna. Under fyra veckors observationer var det ingen som använde sig av skolgården förutom piggelinrundan. Denna runda är en motionsslinga som F-3 går en gång i veckan. Exempel på olika teman som används under promenaden är tipspromenad, leta reda på olika saker mm.

I resultatet blir det uppenbart att på skola 2 är det fyra stycken som använder skolgården i sin undervisning och två som aldrig gör det. Det finns även en som gör det ibland. I observationen framgår det att under dessa fyra veckor var det bara två av dem använde sig av skolgården. De andra två pedagogerna tycker kanske att de använder sig av undervisning på skolgården med hjälp av elevernas arbetsschema. Eleverna ska under veckan springa eller gå de tre motionsslingorna. Detta kallar vi inte för undervisning på skolgården, vi tycker att pedagogerna ska vara med eleverna.

Under de fyra veckorna som vi observerade var det två aktiviteter utomhus på skolgården. Den ena gången var det ute gymnastik och den andra gången hade vi hälsotema. Vi hade även en friluftsdag då hela arbetslaget åkte i väg till skogen.

I jämförelse med skola 1 så finns det en eldsjäl på skola 2 som brinner för att man ska undervisa på skolgården. Denna eldsjäl försöker att uppmana sina kolleger att använda skolgården som pedagogisk resurs. Vi tycker det är synd att skola 1 saknar denna

eldsjäl. Vi tror att om man inte har en eldsjäl eller någon som är intresserad av detta så är det svårt att få det till att fungera.

Grundförutsättningarna för att vara utomhus enligt artikeln Utemiljön- en källa till

kunskap (Szczepanski, 2004) är att man ska vara torr, varm och mätt. Szczepanski

(2004) anser att man kan göra allt ute som man kan göra inne med pedagogerna måste reflektera över var, när, vad och hur det är lämpligt.

6.1.5

Hur många elever från årskurs 2-3 skulle vilja vara ute mer på

lektionerna?

Enligt resultatet på skola 1 ville elva pojkar vara ute mer på lektionen och endast sju flickor. Jämför man med pedagogerna som använder skolgården i sin undervisning så är det relativt många elever som vill vara ute mer på sina lektioner. I undersökningen ser vi att det är endast en pedagog utav sju som använder sig av skolgården i undervisning. Vi hoppas med denna undersökning att pedagogerna tar till sig detta och uppfyller barnens önskemål. Hur kan det vara så stor skillnad mellan könen? I undersökningen har vi fått fram att det är fler pojkar än flickor som vill vara ute mer på lektionerna. Kan detta bero på att dessa pojkar gillar mer fysiska aktiviteter? Eller är det pedagogerna som inte brinner för utomhusundervisning och att elevernas intresse inte har väckts? Dessa frågeställningar kan man ta med sig till en vidare undersökning.

Som vi ser i resultatet på skola 2 är det lika mellan flickor och pojkar när det gäller mer undervisning utomhus. Konstigt nog är det nio pojkar och sex flickor som inte vill vara ute mer på lektionerna. Kan antalet elever som inte vill vara ute ha grund i att det inte är intresserade eller beror det på deras pedagog? Jämfört med skola 1 är det fyra stycken pedagoger av elva som använder sig av utomhusmiljön. Man ser i elevernas resultat att skola 2 som är aktivare utomhus här vill eleverna gärna vara ute mer.

Wendy Titman är en engelsk arkitekt. Hon har gjort en undersökning där hon intervjuade låg- och mellanstadieelever runt om i England. I hennes rapport visar det sig att barnens attityder och beteende påverkas direkt av skolgårdsmiljön. I miljön kan man utläsa vad som är viktigt för barnen och vad som saknas. Budskapet som förmedlas via

skolgården till eleverna är den dolda läroplanen. Barnen i undersökningen tror att de vuxna i skolan har gjort skolgården och ser det som ett mått på hur högt skolan uppskattar dem. I den miljö som barnen tillåts vara i på egna villkor i känner barnen trygghet, stolthet och delaktighet. I de fall när inte skolorna inte lever som de lär, kan barnen bli misstänksamma och ifrågasätta trovärdigheten hos vuxna (Olsson, 1995). I artikeln Miljön- bär på ett dolt budskap (Olsson, 1996) framgår det att barnen använder utomhusmiljön med kroppen och de vuxna använder miljön att titta på. I artikeln blir det uppenbart att Titmans rapport är en väckarklocka och även om den är gjord i England så kan man översätta den till svenska förhållanden.

6.1.6

Vad är tanken bakom skolgårdens uppbyggnad?

I resultatet på skola 1 kan man se att skolgården är uppdelad så att stora och små barn är på olika ställen. Detta tycker vi är både positivt och negativt. Det som vi ser som är positivt är att äldre barnen får vara för sig själva på skolgården, men det negativa är att barnen inte får röra sig på vilka platser de vill på skolgården.

I resultatet på skola 2 blir det tydlig att tankarna runt skolgårdens uppbyggnad är att det ska finnas aktiviteter på många olika ställen och att barnen får röra sig fritt på hela skolgården. Det vi ser som positivt är att barnen får röra på sig fritt och lära sig att ta ansvar.

I en av Gunilla Lindholms (1995) studier har hon intervjuat biologilärare och idrottslärare på högstadiet. Studien visar att skolor som har egen naturmark är mer aktiva med undervisning utomhus. En av lärarna berättar i undersökningen att eleverna får en beredskap att gå på egen hand och upptäcka när saker och ting inte är som de ska vara i naturen, till exempel miljöförändringar. Här ser vi hur viktigt det är att det finns naturmark på skolgården. Finns det inte kan det vara svårt att utnyttja skolgården som en pedagogisk resurs.

När man ska göra en förändring på skolgården är det bra om man utgår ifrån det som redan finns på skolgården. Skolgården som den ser ut i dag har flera rum. Med hjälp av plank, buskage, lekstugor och nivåskillnader kan man förstärka de befintliga rummen. Norén- Björn (1993) anser att det är bra om man tar tillvara på de fyra elementen, vind,

vatten, jorden och elden när det gäller ombyggnad och undervisning utomhus. Det bör finnas platser där barnen kan uppleva vindens kraft och riktning. Där barnen kan värma sig eller laga mat på öppen eld. Där barnen kan få plaska och leka med vattnet. Det bör även finnas en plats för barnens odlingar eller komposten. En god utomhusmiljö blir bättre för barnen och kan bli ett pedagogiskt uterum.