Utifrån vårt resultat blev det väldigt tydligt att majoriteten av våra informanter karaktäriserade artificiell intelligens, sammanfattningsvis, som när man automatiserar uppgifter genom att lära maskiner att utföra arbetsuppgifter så människan slipper göra det. Denna uppfattning är inte helt fel då automatiseringen är en liten del av det stora område som begreppet artificiell intelligens täcker. Definitionen som beskrivs av informanterna är en definition som inte riktigt varit aktuell för artificiell intelligens. Automatisering och AI är två skilda saker och bör, med fördel, hållas isär. Däremot är det möjligt att en AI innehåller en viss automatisering, det går dock inte att definiera en AI som något som är automatiserat. Idag har artificiell intelligens utvecklats och blivit mycket bredare samt ett mycket mer komplext begrepp, därför visar informanternas definitioner på AI prov en stor brist på kunskap om de olika termerna. Det intressanta med detta är att automatisering var ett av de mest associerade begreppen med tekniken under 80-talet. Detta visar på att människans kunskap kring ämnet har stagnerat till en viss del och att de är lika kunniga som människorna som levde på den tiden, trots att tekniken är betydligt mer avancerad idag än vad den var då.
Artificiell intelligens handlar alltmer om maskininlärning och djupinlärning, där en maskin eller system lär sig ett visst mönster baserat på tidigare data och utifrån det tar egna beslut. Denna typ av AI nämndes endast av en av våra informanter. Det tyder på att de inte är medvetna om att de stöter på AI väldigt ofta i sin vardag, exempelvis när de får rekommenderade videoklipp på Youtube eller rekommenderade inlägg på Facebook. Detta påvisas även i intervjun när informanterna får frågan “har du någon gång kommit i kontakt med AI?”. Ingen av våra informanter nämnde något om de mest förekommande AI systemen som ansiktsigenkänning på iPhone, röstigenkänning, “rekommenderat”-funktionen på sociala medier och liknande. Man kunde identifiera några få AI-system som finns men det var ytterst få med tanke på att AI redan idag finns implementerat i väldigt många saker. Dessa svar från informanterna tyder och stärker det faktum om att det råder en brist på kunskap om AI i vårt samhälle.
Tabell 3. Tema 1: Okunskap i artificiell intelligens
Meningsbärande enheter Kondenserade meningsbärande enheter
Teman
“Det råder ett stort kunskapsgap för vad artificiell intelligens innebär och att informanterna har svårt att urskilja begrepp som automatisering och robotisering från den faktiska definitionen av AI, vilket innebär att de definierat termen med dessa begrepp. Informanterna kunde heller inte redogöra för enkla AI system som exempelvis ansiktsigenkänning.”.
“Felaktiga definitioner av AI där man på grund av ett kunskapsgap definierat termen med automatisering och robotisering, samt okunnighet för vad AI är för någonting”.
Okunskap i artificiell intelligens
Informanternas felaktiga definitioner och ovisshet för om de någonsin kommit i kontakt med AI tyder därmed på, som tidigare nämnt, ett stort kunskapsgap för den gemene mannen inom området. Den
26
manifesterade okunnigheten och omedvetenheten ger stöd för nedanstående tabell (tabell 3), vilket illustrerar ett tema gällande okunskap i ämnet artificiell intelligens.
Vid våra intervjuer framgick det väldigt tydligt att våra informanter hade, till mesta dels, en negativ och pessimistisk syn på AI. Endast två av våra informanter påstod sig ha en optimistisk syn och positiv syn på artificiell intelligens. Det lös igenom tydligt i svaren som vi fick under våra intervjuer att alla fem av våra informanter erhöll någon form av pessimism gentemot AI. Detta baserar vi på att informanterna var väldigt noga med att sätta “krav” för vad som krävs för att åstadkomma de positiva möjligheterna med artificiell intelligens. De två utav fem informanter som påstod sig ha en positiv inställning gentemot AI var noga med att påpeka att kontrollen över tekniken måste bibehållas för att man ska kunna uppnå de förväntningar som finns på tekniken. Över lag kan man säga att pessimismen lyste igenom hos informanterna oavsett om frågan som ställdes efterfrågade de positiva aspekterna med AI eller inte. Som tidigare nämnt existerade de positiva möjligheterna med tekniken endast under speciella krav såsom att “om tekniken kontrolleras”, “om den inte hamnar i fel händer” osv, vilket redogör för ett latent innehåll där pessimismen överväger (se tabell 4).
Ytterligare och mer konkreta exempel på att det råder en mer pessimistisk syn på AI hos våra informanter visar sig när vi frågade de om deras positiva förväntningar och möjligheter med AI. Istället för att fokusera på vilka möjligheter som kan komma med AI lades större fokus på vad man “inte” ska använda AI:n för och vad man måste tänka på. Exempelvis att man måste kunna kontrollera den, skapa tydliga lagstiftningar för artificiella intelligenser och liknande. Dessa svar stärker vårt konstaterande, som gjorts i tidigare stycken, gällande rädslan som råder kring artificiell intelligens i dagens samhälle och stödjer därmed även tabell 4 som omfattar ett tema där trots att optimismen ökat på senare tid, så är pessimismen övervägande hos våra informanter. Ett större fokus hamnar på otrygghetskänslor istället för på förväntningspunkterna som efterfrågas, även om dessa också besvaras. Pessimismen som lyser igenom våra intervjuer med informanterna tyder på att det råder en stor rädsla för AI och teknikens möjligheter. Svaren visar på rädsla för vad som kan hända och inte på förväntningar av de möjligheter som faktiskt finns med denna teknik. Rädslan lyser igenom och kan identifieras som en av de största bakomliggande faktorerna, tillsammans med bristen på kunskap, till den uppfattningen som råder kring AI. Viktigt att nämna i detta avsnitt är att rädslan, i våra nämnda exempel, inte är direkta. Rädslan ligger i bakgrunden men lyckas ändå visa sig trots att fokus i intervjuerna ligger på det positiva.
Tabell 4. Tema 2: Pessimismen överväger optimismen Meningsbärande enheter Kondenserade
meningsbärande enheter
Teman
“Majoriteten av informanterna ansåg AI vara något negativt då man kände en stor rädsla för tekniken och dess kapabilitet. De positiva perspektiven på AI hade en latent pessimism, då de berodde på att man var tvungen att ha full kontroll över tekniken för att det ska anses bidra till något positivt”.
“En övervägande pessimism gentemot AI då det råder en stor rädsla kring det samt att det kräver fullkomlig kontroll för att anses vara något positivt”.
Pessimismen överväger optimismen
27
Gemensamt för alla våra informanter är också att deras kunskaper om ämnet och deras uppfattning grundar sig mycket ifrån filmer och serier, vilket leder till ytterligare ett tema som redogör för en icke verklighetsförankrad uppfattning kring artificiell intelligens på grund av informanternas källor (se tabell 5). Eftersom att informanternas kunskaper och uppfattning om ämnet grundar sig i dessa ovetenskapliga källor går det att dra slutsatsen att artificiell intelligens i filmer och serier ofta porträtteras som något negativt och farligt. Denna slutsats stöds av Hollywoodfilmerna “I, Robot”, “Transcendence” och “Terminator”. Tre olika filmer som spelats in och släppts under olika tidsperioder men som alla tre har en sak gemensamt, att AI är huvudskurken. Med dessa tre filmer som exempel, kan vi tydligt konstatera att dessa filmer inte har någon vidare verklighetsförankring i sina tolkningar och beskrivningar av AI med referens till vår historiska genomgång av AI och dess uppkomst.
Det nämns i resultatet hur informanterna vid frågan om AI:ns risker kom in på de otrygghetskänslor som Fast & Horvitz (2016) beskriver i sin artikel. De otrygghetskänslor som våra informanter mest frekvent berörde var brist på kontroll, påverkan på jobb, brist på etisk kompass och singularitet. I figur 2 kunde vi avläsa att otrygghetskänslan för att människan ska bli ersatt av AI har ökat på senare tid om man jämför det med 80- och 90-talet. Oron var även lägre vad gäller de andra otrygghetskänslorna som benämndes tidigare i stycket. En slutsats som vi kan dra utav detta är att rädslan idag är större på grund av att man på den tiden precis hade börjat implementera AI i form av expertsystem och liknande samtidigt som de intelligenta agenterna var i sin utvecklingsfas. Människor kan då ha haft en mer positiv och öppen inställning till AI då fokus istället lades på teknikens möjligheter. Vi kan i varje fall utläsa, med hjälp av resultatet från våra intervjuer samt Fast & Horvitz (2016), att rädslan har med tiden blivit större och mer påtaglig än vad den varit förut. En sådan förändring, samt de tidigare nämnda, kan kännetecknas som latenta innehåll vilket bidrar till ett nytt tema som illustreras nedan i tabell 6. Något som kan ha påverkat och bidragit till att rädslan för AI ökat kan identifieras som dagens filmer, serier och de sociala mediernas stora inflytande på människor och deras vardag.
Tabell 5. Tema 3: Icke verklighetsförankrade uppfattningar Meningsbärande enheter Kondenserade
meningsbärande enheter
Teman
“Gemensamt för samtliga informanter var att deras uppfattning av artificiell intelligens grundar sig främst i Sci-Fi filmer, vilket sällan är verklighetsförankrat och är samtidigt den bidragande faktorn till informanternas uppståndelse av AI”.
“Icke verklighetsförankrade uppfattningar kring AI då dessa grundar sig främst i Sci-Fi filmer”.
Icke verklighetsförankrade uppfattningar
Sociala medier har fått ett allt större utrymme i människors vardagliga liv. Genom sociala medier kan människor okontrollerat dela med sig och ta del av information som lika gärna kan vara falskt. Detta bidrar till givetvis till att människors kunskaper kan kompromissas genom att de tar del av rakt av felaktig information utan att granska källorna de kommer ifrån. Eftersom AI är ett väldigt omtalat ämne idag, kan sociala medier vara en bidragande faktor till förvirringen, okunskapen och uppfattningen som råder kring ämnet idag och ses som en indikator till hur uppfattningen om AI har förändrats över tid. I
28
figur 2 går det att utläsa att otrygghetskänslan kring AI inom de olika aspekterna skjuter i höjden kring år 2005, samtidigt som Facebook skapades år 2004. Med denna information till ens förfogande är det en giltig parallell att dra.
Tabell 6. Tema 4: Hur uppfattningen av AI förändrats över tid Meningsbärande enheter Kondenserade
meningsbärande enheter
Teman
“Vad gäller artificiell intelligens och hur den gemene mannen uppfattat det över tid, jämfört med hur våra informanter uppfattar det idag så kan vi läsa av att det finns både likheter och olikheter under teknikens mångåriga utveckling.”.
“Den gemene mannens generella uppfattning av AI genom dess tid har både förändringar och varaktigheter”.
Hur uppfattningen av AI förändrats över tid
Våra informanter sätter sina hopp och förväntningar kring AI i dess implementering i sjukvården. Man hoppas och tror att AI:n ska förbättra sjukvården och införa effektivare metoder. I figur 2 kan vi utläsa att förväntningarna på AI inom just sjukvården hade till en början en väldigt labil kurva där topparna var höga och dalarna väldigt låga. Man kan däremot se hur kurvan sedan 2005 varit mer stabil och sakta men säkert ständigt ökat vilket tyder på att AI:ns tekniska utveckling har blivit bättre och utvecklats mycket. Denna kurva skiljer sig en del från kurvorna vad gäller otrygghetskänslorna. Skillnaden är faktiskt inte unik för bara sjukvården utan det gäller för alla förväntningspunkter. Man kan tydligt utläsa att förväntningspunkterna har sedan 2000–2005 fått allt högre dalar och en mer stabil kurva medan otrygghetskänslorna alltid haft väldigt drastiska förändringar. Detta kan innebära att de positiva förväntningarna på AI blir alltmer utspridda och mer förekommande men att rädslan och otryggheten som finns kring tekniken har under historien kommit och gått, vilket ger oss ytterligare indikationer på ett tema gällande hur uppfattningen av AI har förändrats över tid (se tabell 6).
29
7. Slutsats
I denna del drar vi en slutsats för vårt resultat och analys av arbetet och besvarar våra frågeställningar, vilka har delats in i nedanstående avsnitt. Slutligen görs en sammanfattning av våra svar.
7.1. Vad är människors generella uppfattning om AI idag och vilka faktorer
påverkar denna uppfattning?
Våra informanter associerar artificiell intelligens främst med automatisering och robotisering, vilket mer eller mindre är det de beskriver tekniken som. Det tyder på ett stort kunskapsgap inom AI vad gäller den gemene mannen, vilket i detta fall har lett till en missuppfattning kring termen i helhet eftersom automatiserade och robotiserade maskiner inte är AI utan endast en bråkdel av vad tekniken egentligen innebär. Automatisering av vardagliga uppgifter och robotisering av varierande maskiner är syftet med AI enligt våra informanter, däremot råder det en viss rädsla kring vad man egentligen kan uppnå med tekniken. Denna rädsla grundar sig främst i filmer och sociala medier där man ofta målar upp AI som något negativt och har bidragit till mycket konspirationsteorier kring ämnet. Som The Royal Society (2018) under tidigare forskning även förklarade var fiktiva berättelser en stor faktor kring människors uppfattning om AI, eftersom folk som inte var särskilt insatta i ämnet blev enkelt påverkade av det de hörde. Detta har därför lett till en mer pessimistisk synvinkel kring AI vilket även visas hos våra informanter då till och med deras optimistiska synvinklar är väldigt karaktäriserade av att man behöver “behålla kontrollen” eller “ifall allt går som det ska” osv.
Den generella uppfattningen som människan har kring AI är framför allt att det är automatisering och robotisering av vardagliga uppgifter som skall underlätta vardagen för människan, men att det däremot råder stor pessimism kring ämnet på grund av bidragande faktorer som rädsla för teknikens kapacitet/människors illvilja med tekniken. Detta har lett till att människan inte har särskilt mycket förtroende för att intelligenta maskiner och system kommer vara människornas frälsning, utan att det snarare kommer leda till vår epilog.
7.2. Hur skiljer sig uppfattningen av AI idag från hur det uppfattades vid dess
uppkomst och dess tidigare utvecklingsstadie
Människans uppfattningar kring AI har varierat avsevärt genom dess tid, varav både nya förväntningar och nya rädslor har växt fram under teknikens utveckling. Det som vi främst fått ut av våra informanter är att de till mesta dels har en pessimistisk synvinkel kring ämnet, även fast Fast & Horvitz (2016) kommit fram till att de optimistiska möjligheterna med tekniken varit betydligt mer omtalat på senaste tid. Deras pessimism grundar sig till mesta dels av, som tidigare nämnt, filmer och sociala medier med fokus på de etiska åtagandena med tekniken. De etiska problemen är något som växt fram under de senaste tio åren och var inte ett lika stort bekymmer för 30–40 år sedan. Brist på kontroll, påverkan på jobb, brist på etisk kompass och singularitet (negativt) är otrygghetskänslor som informanterna berörde mest, varav samtliga otrygghetskänslor är betydligt större idag än vad det var förr. Detta tyder på en allt större pessimism i dagens uppfattning kring AI, vilket även går att läsas av under figur 2. AI inom sjukvården är förväntningar som våra informanter betonade vikten av, som exempelvis effektivare metoder vid kirurgi. Vad vi kan läsa av på figur 2 är detta område något som fluktuerat sedan början av tekniken, varav det var mest omtalat under 90-talet men håller även idag en väldigt hög relevans.
7.3. Sammanfattning
Sammanfattningsvis så uppfattar människor AI idag som automatisering och robotisering av vardagliga uppgifter, varav de har en pessimistisk synvinkel till tekniken eftersom man upplever en viss rädsla för
30
vad som kan uppnås med det och att det i framtiden kommer att orsaka en större oro. De bidragande faktorerna till denna uppfattning är främst icke verklighetsförankrade filmer och ett större inflytande från sociala medier, vilket har strukturerat människors tankesätt och attityd gentemot tekniken. Uppfattningen av AI idag skiljer sig från hur det uppfattades vid dess uppkomst och dess tidigare utvecklingsstadie på ett antal olika sätt, varav vissa äldre uppfattningar har bibehållit en varaktighet som gäller än idag. De tidigare nämnda faktorerna är något som människor idag ser väldigt annorlunda på jämfört med hur man bemötte det för 30–40 år sedan, samt att pessimismen är idag något som ökat allt mer hos människan just på grund av icke verklighetsförankrade fundament. Liknelser som finns med människor uppfattning av AI idag gentemot hur man uppfattade AI på 80-talet är just att man än idag endast betraktar det som något automatiserat och robotiserat, fastän tekniken idag är mycket mer avancerad än vad den var på den tiden.
31
8.0 Diskussion och förslag på vidare forskning
Under arbetets gång har vi haft med en stor mängd data gällande AI:s definitioner, dess uppkomst och dess uppfattningar idag som erhållits från litteratur och vetenskapliga artiklar. Samtlig datainsamling har varit användbar i en större utsträckning av vår studie när vi exempelvis dragit paralleller mellan hur våra informanter uppfattar AI och hur uppfattningen förändrats över tid, samt hur AI uppfattats förr och vilka definitioner som informanternas beskrivning av tekniken passar in på. Däremot har inte all data kommit till användning. Vi har till mesta dels försökt jämföra informanternas otrygghetskänslor och förväntningar med den gemene mannens uppfattningar kring AI förr, samt koppla det till varför man uppfattat det så genom ett förtydligande till vilket utvecklingsstadium tekniken var i på den tiden. Dessa förtydliganden har oftast omfattat AI:n på 80- och 90-talet, varav AI:ns tidigare historia varit svårt att förknippa med eftersom informanterna inte bidrog med tillräckligt mycket information för att göra dessa förknippelser. Detta beror främst på att informanternas nivå av kunskap kring området kom som en förvåning till oss, det vill säga att vi inte var förberedda på att de skulle hålla en så pass låg kunskapsnivå.
Artificiell intelligens är som sagt ett väldigt brett ämne med många olika definitioner och uppfattningar. Att redogöra för vad termen egentligen innebär kan vara svårt för människor som inte är insatta i ämnet, vilket vi tydligt kan se utifrån våra intervjuer. Det råder alltså ett stort kunskapsgap för den gemene mannen kring vad AI är för någonting och vad det kan bidra med, varav anledningarna till detta kan vara intressant att undersöka. Som vi kommit fram till i våra intervjuer ser vi att samtliga informanter grundar sin uppfattning mestadels på filmer och sociala medier, vilket orsakat en stor uppståndelse kring AI och har samtidigt lett till en icke verklighetsförankrad pessimism. Då AI har en allt större betydelse för både företag och den privata personen i form av expertsystem, digital sjukvård osv., hade det kunnat vara en fördel att informera den gemene mannen så mycket som möjligt kring ämnet. Detta för att skapa en större förståelse för den “vanliga människan” och för att inte orsaka större pessimism än vad som redan finns, eftersom det på så sätt blir mer mottagligt att använda sig av AI teknik i framtiden då det uppenbarligen får en allt större roll i samhället.
Det är viktigt att betona att det är okej att vara och ha en pessimistisk syn gentemot AI. Däremot är det viktigt att pessimismen grundar sig i verklighetsförankrade argument och inte utifrån icke-vetenskapliga källor. Av den anledningen blir det viktigt att täcka det stora kunskapsgap som finns i vårt samhälle kring AI, detta för att människor ska kunna ta en mer rättvis och korrekt ställning till tekniken i fråga och på sätt reducera den rådande förvirringen som råder kring ämnet. Detta går att uppnå genom att främst förtydliga och redogöra för skillnaderna mellan termerna AI, automatisering och robotik. Genom att göra ett sådant förtydligande är man redan på en god väg för att reda ut och minska kunskapsgapet som finns bland allmänheten, vilket i sin tur kan öppna upp för möjligheten att verkligen sätta sig in i AI för att få en större och bredare förståelse kring ämnet i sig.