Syftet med den här studien var att synliggöra eventuella tecken på stress hos barn i förskolan och om det i så fall var några skillnader mellan fleravdelningsförskolor och mindre förskolor. Vidare var syftet att undersöka om förskollärare upplever några skillnader i barns stressnivåer beroende på miljön som barnen vistas i, och hur de upplever och bemöter detta i sin praktik Innan studien startade kunde vi genom våra privata erfarenheter ana att det var en stressigare miljö på fleravdelningsförskolor för barnen jämfört med mindre förskolor. Vi utgick från tanken att det är en lugnare och tryggare miljö på mindre förskolor eftersom de är just mindre och barnen inte blir utsatta för lika många möten som de blir vid en fleravdelningsförskola, men vi ville undersöka detta antagande än djupare.
Studiens resultat tyder på att det främst är tre punkter som har betydelse för barns stress, och dessa är:
Barngruppens storlek Den fysiska miljön
Pedagogernas förhållningssätt
Barngruppens storlek
Vad gäller barngruppens storlek så tar båda förskollärarna upp att de brukar dela barngruppen för att få mindre stressade situationer. Båda uttrycker också att de lättare kan se barnen och möta deras behov, samt att låta dem göra mer saker själva om grupperna är mindre. Vidare menar de att barnen har lättare att landa i en aktivitet där färre barn deltar. Elsa från
fleravdelningsförskolan trycker dock mer på detta och berättar att de använder sig av den strategin dagligen. Skolverket (2016b) tar upp att vuxna interagerar mer med barnen om gruppen är mindre och fortsätter med att barnen då kan uttrycka sig mer, blir mer
samarbetsvilliga och får bättre kommunikation. Detta kunde vi också se under en av våra observationer där ett par barn och en pedagog fick ett givande samtal när de fick möjlighet att sitta ostörda en stund.
Ellneby (2008) beskriver att stora barngrupper innebär många relationer att förhålla sig till och oftast innebär det också fler vuxna. Detta ger barnen fler vuxna att knyta an till. Om dessa personer ofta byts ut eller varierar så kan relationerna bli instabila. Barnet kanske inte vet vem som ska möta det på morgonen eller vilka de kommer att träffa under dagen, och detta kan leda till otrygghet vilket kan skapa stress hos barnet. Detta är främst ett fenomen som kan drabba fleravdelningsförskolorna då de, enligt vår erfarenhet, ofta har ett arbetssätt som innebär att personal från alla avdelningar turas om att öppna och stänga. Broberg m.fl. (2012) tar upp att ett tecken på stress kan vara att barnen söker sig till pedagogerna. Detta är något
28 som bekräftas av våra observationer då vi såg tillfällen av detta beteende. Elsa från Björnen tar också upp att om de en dag har en liten barngrupp så kan någon i arbetslaget bli inkallad till en annan avdelning som har större behov just då. Hon beskriver det som att det gör att situationen känns stressad ändå, eftersom chansen till en lugnare dag med mindre barngrupp gick dem förbi. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi båda märkt av stora
barngrupper och att både barn och personal pustade ut, de dagar det var färre barn på förskolan. Våra egna erfarenheter och studiens resultat gör att vi båda är överens om att barngrupperna på förskolor idag borde vara mindre.
Båda pedagogerna uttrycker att det kan bli för hög ljudnivå på förskolorna och Skolverket (2016b) menar att hög ljudnivå står i förhållande till stora barngrupper. Ellneby (2008) menar att det finns olika sorters ljud, både positiva och negativa och belyser att barn måste få vara högljudda i sina lekar. När vi var och observerade antecknade vi båda att ljudnivån vid tillfällena var vad vi uppfattade som normal på fleravdelningsförskolan och låg på
enavdelningsförskolan men vi är medvetna om att det inte vid något tillfälle var alla barnen närvarande. Det kan också bero på att på fleravdelningsförskolan var det fri lek, medan på enavdelningsförskolan startade pedagogerna i början av våra observationer upp en planerad aktivitet vilket ledde till att ett flertal av barnen satt och ritade medan de väntade på sin tur. När vi klev in genom dörrarna på den mindre förskolan så slogs vi dock båda av att
atmosfären var lugnare än vi det vi mött på andra förskolor vi besökt. Om detta beror på att det är en mindre förskola eller något tillfälligt den dagen vet vi inte men det bekräftade den förutfattade meningen vi hade att det är lugnare på mindre förskolor.
Den fysiska miljön
Skolverket (2016b) tar upp att miljön har stor betydelse för barns lek, aktivitet, avslappning och samtal. Dock är flera förskolor byggda för mindre barngrupper än vad som finns på förskolorna idag, och Björklid (2005) menar att en miljö som är trång kan vara en faktor som skapar problem. Pedagogen Elsa som arbetar på en fleravdelningsförskola upplever att
avdelningarna på förskolan är små, och problematiserar faktumet att barnen inte har så många ställen att ta vägen på. Pedagogen Anna som arbetar på en enavdelningsförskola upplever inga stora bekymmer i deras inomhusmiljö utan tycker att det finns gott om platser där barnen kan få vara ifred om de önskar. Det är även vår upplevelse, att avdelningen på Björnen var förhållandevis liten och Renen hade mer utrymme och fler rum att använda sig av. Detta stämmer också överens med våra tidigare erfarenheter, dels från vår verksamhetsförlagda utbildning men också från hur våra egna barns förskolor ser ut. Björklid (2005) tar upp att barnen ska kunna leka ostört med så få avbrott som möjligt, kunna möblera om och anpassa rummen efter leken både inomhus och utomhus. Elsa, på fleravdelningsförskolan upplever att det ofta behöver pågå flera aktiviteter i ett och samma rum och att den yta som de har är svårmöblerad på grund av fönster och dörrar som tar mycket yta. Trots detta försöker hon och de andra pedagogerna att förändra miljön på förskolan efter barnens behov och intressen. Både Anna och Elsa nämner att de vill att förskolan ska erbjuda miljöer där barnen dels kan se vad som kan göras där, men också platser där barnen kan använda sin fantasi och förändra miljön. Ellneby (2011) menar att det är viktigt att inte inreda miljön på förskolan för perfekt, utan låta barnens kreativitet kunna flöda fritt och förändra rummen.
29 Utomhusmiljö och fysisk aktivitet kan förbättra koncentrationen och få människan att lättare fokusera (Ellneby, 2008, Söderström, 2011). Det märkte vi tydligt när vi besökte
fleravdelningsförskolan Björnen, där barnen var lugnare utomhus än inomhus. Detta var tvärt emot vad vi hade trott innan vi besökte förskolan, då vi tänkte att de många mötena med barn och vuxna utomhus skulle göra att barnen blev mer stressade där, men istället visade det sig vara tvärt om. På enavdelningsförskolan Renen upplevde inte pedagogen Anna någon skillnad på barnen om de var utomhus eller inomhus, och det kunde inte heller vi se då vi var där och observerade.
Pedagogers förhållningssätt
Pedagogers förhållningssätt är något som båda pedagogerna tar upp. Båda ger liknande exempel då de beskriver att om de vuxna springer omkring och stressar så smittar det av sig på barnen. Vidare uttrycker både Anna och Elsa att det är viktigt att ha god kommunikation i arbetslaget och att de upplever det lättare på mindre förskolor. Anna på enavdelningsförskolan fortsätter med att det är viktigt med struktur, att det ska finnas tid till att svara på mail, göra planeringar och ringa samtal som väntar, så att man inte går och tänker på sådant hela tiden. Många kommuner har försökt lösa detta genom att bygga fleravdelningsförskolor, där personalen kan gå mellan avdelningarna och på så sätt lättare få tid till att sitta och planera. Trots det upplever både Elsa på fleravdelningsförskolan och Anna på enavdelningsförskolan missnöje över att inte få nog tid till att planera verksamheten. Inget i vårt resultat tyder på att det har blivit lättare att planera verksamheten genom att ha flera avdelningar tillsammans. Vi kan i vårt resultat se att både Anna och Elsa, som båda har erfarenhet av att arbeta på både mindre förskolor men även fleravdelningsförskolor, uttrycker att de tycker att verksamheten fungerar bättre för både barn och pedagoger på mindre förskolor och att
fleravdelningsförskolorna dras med ett flertal organisatoriska problem. Exempel som tas upp är att det på fleravdelningsförskolor är ett större arbetslag att förhålla sig till, fler åsikter ska tas tillvara och det kan upplevas rörigt när flera avdelningar ska samverka. Vi tänker att stressen pedagogerna upplever på fleravdelningsförskolor är en faktor som ytterligare kan spä på barns stress, att om personalen är stressad blir barnen också stressade och att det därför borde vara ett lugnare klimat för alla på en mindre förskola. Ingen av pedagogerna tar upp massage som metod att arbeta med för att minska barns tecken på stress som Ellneby (2011) och Nyholm (1998) tog upp och detta förvånar oss eftersom massage och beröring har en lugnande effekt. Vi har båda redan fått tjänster som förskollärare. En av oss kommer att arbeta på en fleravdelningsförskola och den andra på en enavdelningsförskola. Vi har därför tänkt väldigt mycket kring hur förskolans storlek påverkar barns stressnivåer, och hur vi i framtiden kan arbeta för att det ska bli så bra som möjligt för alla. Massage kan vara något vi tar till oss inför framtiden.
Slutsats
Vi har under studiens gång sett en del fördelar med fleravdelningsförskolor, men vi upplever det handlar främst om ekonomiska och organisatoriska fördelar. Vår studie pekar på att en mindre barngrupp och en mindre förskola är att föredra för barnens utveckling och
30 Framtida forskning
De resultat som framkommit i den här studien kan användas för att öka pedagogers
medvetenhet om stress hos barn i förskolan. Studiens resultat kan även öka medvetenheten kring problematiken barns stress när fleravdelningsförskolor planeras. Eftersom resultaten tyder på att fleravdelningsförskolor leder till att barnen uppvisar fler tecken på stress, samt att personalen är mer stressad än på mindre förskolorföreslår vi att det görs större studier med fler intervjuer och fler observationer i stora och små förskolor samt jämförelser av förskolor i olika typer av socioekonomiska områden.
31
Litteraturförteckning
Assandi, A. & Skansén, J. (2000). Stresshandboken: lär dig förstå och hantera din stress. Lund: Studentlitteratur.
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet
för lek och lärande. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Broström, S., Herring, H. & Nellemann Nielsen, S. (2015). Liv och lärande i den tidiga
förskolan: målinriktad pedagogisk verksamhet med 0–3-åringar. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
de Jong, M. (2010) ”Förskolans fysiska miljö”, i Riddersporre, B. & Persson, S. (red.)
Utbildningsvetenskap för förskolan. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Ellneby, Y. (2008). Stressade barn: och vad vi kan göra åt det. (1. pocketutgåva.) Stockholm: Natur & kultur.
Ellneby, Y. (2011). Må bra i förskolan: [musik, yoga, lek, miljö, mindfulness, massage]. Stockholm: Sveriges utbildningsradio.
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och
vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Nyholm, L. (1998). Berör mig!: massage för små och stora barn. Stockholm: Utbildningsradion.
Skolverket (2016a). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. Söderström, M. (2011). Miljöpsykologiska perspektiv på barns naturkontakt. I: Mårtensson,
Fredrika (red.). Den nyttiga utevistelsen? -Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Stockholm: Naturvårdsverket.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2016). Barngruppens storlek i
32 Elektroniska källor
Barn- och grundskolenämnden, Skellefteå Kommun (2015) Kvalitetsredovisning 2015, Barn-
och grundskolenämnden
http://www.skelleftea.se/Skol%20och%20kulturkontoret/Innehallssidor/Bifogat/Kvalitetsredo
visning%202015%20beslutad%20i%20BgN%20160210.pdf (Hämtad 2016-11-30)
BRIS. Stress https://www.bris.se/?pageID=626 (Hämtad 2016-11-30)
Förskoleförvaltningen, Malmö Stad. Strategisk och långsiktig utbyggnad av förskolor och
platser.
http://malmo.se/Forskola--utbildning/Forskola/Sa-jobbar-vi-med.../Utbyggnad-av-forskolor/Stragetisk-och-langsiktig-utbyggnad-av-forskolor-och-platser.html (Hämtad 2016-11-30)
Kurtén, Y. 2015. Stress hos barn.
http://www.1177.se/Vasterbotten/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress-hos-barn/ (Hämtad 2016-11-30)
Persson, Y. 2015. Hallandsposten. Bråttom att bygga nya förskolor 6 augusti 2015.
http://www.hallandsposten.se/nyheter/halmstad/br%C3%A5ttom-att-bygga-nya-f%C3%B6rskolor-1.330636 (Hämtad 2016-11-30)
Skolverket (2016b). Barngruppers storlek i förskolan. En kartläggning av aktuell pedagogisk,
utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3584 (Hämtad 2016-11-30).
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2016-12-01).
33 Bilaga 1
Information om deltagande i undersökning Hej!
Vi heter Emma Stenlund och Johanna Bolmgren och läser till förskollärare vid Umeå Universitet på Campus i Skellefteå. Vi genomför nu vårt examensarbete och vårt valda område är stress hos barn. Vi undrar om ni vill delta i en intervju och därmed bidra med era erfarenheter inom vårt valda område, samt ge oss tillåtelse att besöka er förskola för att få observera miljön och barnen hos er. Vi kommer att försöka se om man kan se tecken på stress hos barn beroende på vilken miljö de befinner sig i, utomhus och inomhus.
Vårt syfte med observationen och intervjun är att få ökad kunskap om likheter och skillnader kring barns eventuella tecken på stress. Vi kommer i studien att jämföra
fleravdelningsförskolor och förskolor med få avdelningar. Medverkandet i den här studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas. All den information vi får med oss kommer att avidentifieras, behandlas konfidentiellt och endast användas i den här studien.
Skulle det dyka upp frågor före eller efter vårt besök på förskolan är ni välkomna att när som helst höra av dig till oss på (mail borttagen) eller telefon XXX, samt (mail borttagen) eller telefon XXX.
Tack så mycket för ert deltagande.
34 Bilaga 2
Intervju/samtalsguide Uppvärmningsfrågor
Berätta lite om din bakgrund. Hur länge har du arbetat inom förskolan? När utbildade du dig? Har du jobbat på olika förskolor? Hur stor är barngruppen där du arbetar nu?
Intervjufrågor
1. Kan du berätta om någon erfarenhet där du upplever att barnen varit stressade på er förskola?
2. Hur arbetar ni på förskolan för att uppmärksamma tecken på stress hos barnen? 3. Hur upplever du att utomhusmiljön kan påverka barns stressnivåer?
4. Hur upplever du att inomhusmiljön kan påverka barns stressnivåer?
5. Om du skulle arbeta i en barngrupp som har problem med stressade barn, vad skulle du genomföra för förändringar för att komma tillrätta med det? (miljö, gruppstorlek, personal)
35 Bilaga 3
Observationsprotokoll för förskola _________
Barn nr: Ålder (ca)
Kön Aktivitet Aktivitet Ljudnivå Byter aktivitet ofta/rastlös Drar sig undan Söker sig till pedagog Svårt att varva ner Ont i magen/ont i huvudet 1 2 3
Vi observationstillfället för vi även anteckningar om hur miljön ser ut, hur stor barngruppen är, vart ljudnivån ligger samt annat som kan vara av intresse just då. Detta redovisas sedan i resultatet. Vi för ett protokoll när vi är