Analys av resultaten på Projektområdet

Projektet med att utforma tomten Sköldpaddan 6, har styrts av en mängd mål och riktlinjer hämtade från både kommunen, gruppen (inklusive våra egna fokusområden och mål) samt nationella. Graden av uppfyllande av målen är i vissa fall svår och får då uppskattas så gott det går. Om ett mål är uppfyllt kan också vara högst personligt då man inte kan förutsätta att alla tycker lika, och att vissa mål/riktlinjer är ”mjuka” och därmed inte direkt mätbara utan får då antas på ett hypotetiskt plan. Nationell nivå

Nationella mål och riktlinjer för projektet att förhålla sig till har varit att stärka den sociala dimensionen och att skapa förståelse och delaktighet vilket är centralt för att möjliggöra viktiga förbättringar i stadsmiljön. Bara genom att projektet är skapat och drivet av en byggemenskap medför en viss grad av delaktighet och förståelse. Som medlem i en byggemenskap vill man påverka sin boendemiljö vilket visar på delaktighet. Graden av delaktighet kan naturligtvis variera då vissa medlemmar lägger ner mer tid än andra. Förståelsen för sin egen och andras roll i samhället och allmän förståelse och insikt i byggprocessen och utformningen kommer att förbättras för alla medlemmar i byggemenskapen men kommer naturligtvis variera beroende på delaktighet.

Kommunal nivå

De kommunala målen för projektet att försöka uppnå och riktlinjer att förhålla sig till har

bl.a. varit att ”utveckla och höja boendekvalitén i stadsdelen”, främja cykeln som färdmedel,

bidra till minskad utflyttning av studenter och barnfamiljer samt utforma tomten i linje med de kommunala ”ledstjärnorna”. Dessa ”ledstjärnor” är snarare riktlinjer för kommunen själv men

kan även projiceras ned på projektnivå.

Delmålet den goda gröna staden är uppfylld på det sättet att ett ekologiskt tänkande använts vid planeringen i form av goda lösningar för cykelparkeringar i olika former samt cykelverkstad. Cykeln som färdmedel har hafts i åtanke och präglat utformningen.

Miljömässigt hållbar tillväxt är skapad genom att bostäderna inte har någon tillgång till parkering i direkt anslutning till området. Lösningen har varit att anlägga en liten (men effektiv) bilpool på tomten vilken inte tar allt för stor plats. Bilpools byggnaden kombineras med cykelförråd och växthus som i sig skapar en terrass för de boende. Hela denna byggnad skapar en naturlig avskärmning mot gatan och skapar en innergård. Kombinationen av en bilpool,

cykelförråd/verkstad och växthus genomsyras en ”grön” tanke och har om inte annat ett symboliskt värde.

Erbjuda gröna oaser har vi löst genom möjlighet till ”odling” och anläggning av trädgård/växter i flera olika former. På det privata planet finns tillgång till större balkonger, på innergården möjlighet till odling privat eller gemensamt i växthus samt att taket till bostadshuset är platt vilket skapar yta för bl.a. växtlighet och en så kallad ”grön oas”. Den andra kommunala ledstjärnan, attraktiv stad är svårt att avgöra om vi bidragit till då detta projekt är relativt ytligt och liknar mer ett

En stad för alla innefattar de underliggande målen: trygg, vacker, omtänksam stad där alla är

välkomna – ökad mångfald och välfärd – kommuninvånarna viktigast. Ökad trygghet tros vara uppnåd genom den halvöppna kvartersformen där den halvprivata innergården är synbar från alla balkonger i bostadshusen. Den lilla lekytan för de minsta barnen ligger längst in för ökad säkerhet. Gatufasaden vars bottenvåning är avsedd för verksamheter av olika slag bidrar till mer stadslik gata med bredare trottoar, bättre belysning kvällstid och mer begränsad biltrafik som på så sätt gör gatan tryggare. Ökad mångfald har uppnåtts genom att det är en byggemenskap som utformat tomten, dels i avseendet att en för stadsdelen ny byggandeform använts och dels genom att man skapat något unikt (tolkningsfråga) för platsen och inte använt sig av något standardiserat koncept. De övriga ”under-delmålen” är svåra att direkt projicera ner på detta projekt liksom det fjärde delmålet en

kommun i gott skick som egentligen handlar om kommunens ekonomi.

Riktlinjer för att ”utveckla och höja boendekvalitén” är: - Närhet mellan natur och boendemiljö

- Sälla krav vid markupplåtelse för energieffektivt och förnybar uppvärmning - Fler fastighetsägare och fler bostadssociala kontrakt

- Alla medborgare skall ges möjlighet att deltaga i bostadsplaneringen

Återigen är dessa riktlinjer, hämtade från kommunens översiktsplan, ej avsedda för ”tomt-nivå” utan för hela stadsdelar men vi försöker ändå överföra målen till projekttomten för att kunna avgöra om vi ligger i linje med vad kommunen ser som viktiga mål i bostadsplaneringen.

Närhet mellan natur och boendemiljö har vi behandlat genom att ge möjlighet och skapat ytor där de boende kan integrera växtlighet (naturliga element) och odling som en del av boendet (delvis genom stora balkonger), naturlig del av innergården, ett gemensamt växthus samt att bostadshusets tak är platt vilket ger ytterligare en stor yta att ha gemensamt eller dela upp i privata zoner. Precis intill tomten Sköldpaddan 6 ligger även Hagaparken, vilken utgör det offentliga zonen i kopplingen natur- boendemiljö. Närhet mellan natur och boendemiljö syftar antagligen i kommunens mening på närheten mellan bostaden och ett naturområde (som kan tolkas olika från person till person), men som med övriga mål har vi valt att försöka ta ner målen så de blir kompatibla med vårt arbete med projektet.

Fler fastighetsägare och fler bostadssociala kontrakt samt att alla medborgare skall ges möjlighet att deltaga i bostadsplaneringen är som vi tidigare nämnt (under nationell mål) mål som uppfylls automatiskt genom att projektet är bostadsbyggande av en byggemenskap, som i sig skapar fler fastighetsägare och att alla medlemmar praktiskt taget planerar och bygger sitt eget hem.

Ställa krav vid markupplåtelse för energieffektivt och förnybar uppvärmning är ett mål som inte fått något utrymme i projektet och utformningen då vi inte gått in så långt på utformningen eller

gestaltningen av bostadshuset och framför allt inte på en så detaljerad nivå som energieffektivitet och energikällor.

Byggemenskap har visat sig vara, enligt Tyska exempel, en populärt byggandeform för familjer. Den ekonomiska aspekten av byggemenskaper har vi valt att inte behandla i denna rapport men det är inga tvivel om att en stadig privatekonomi är att föredra för att ge sig in i ett bostadsprojekt via en byggemenskap. Av denna anledning bidrar inte en byggemenskap direkt till att hålla kvar

studenter i staden i samma utsträckning som med barnfamiljer, eftersom det visat sig mer populärt med byggemenskaper i denna målgrupp. Dock är det svårt att mäta eller uppskatta

byggemenskapers påverkan direkt eftersom det har konsekvenser som sträcker sig utanför den aktuella byggemenskapen- och tomten som berörs. Om byggemenskaper bidrar positivt till staden som helhet kan detta såklart på sikt bidra till att fler studenter stannar i staden. Det skulle även finnas fördelar för bostadsbolag som t.e.x. KBAB i Karlstad att använda sig av någon form av byggemenskap när de bygger sina studentlägenheter. En delaktighet av studenter i ett tidigt skede kan bidra till ett ökat samarbete och en känsla av delaktighet i staden.

Att främja cykeln som färdmedel har varit ett mål på kommunal nivå som ska bidra till att stärka cykelns position i Karlstad mot bilens, som 65% av stadens befolkning använder som färdmedel i tätorten idag. För att bidra till främjandet av cykeln har vi planerat tomten på ett sätt som hindrar de boende från att välja bilen i första hand då inga parkeringar finns (är planerade) i direkt anslutning. De boendes bilar har ersatts med en bilpool vilket är ett smidigt sätt att ha bil men det får även den boende att ifrågasätta sig själv om inte cykeln är ett ännu smidigare alternativ, för just den resan den tänkt göra med bilen. Genom att göra cykeln tillgänglig, i form av olika former av ”parkering”, bidrar det förhoppningsvis till att cykeln används mer. Cykelparkering erbjuds både på gatusidan av bostadsbyggnaden samt vid entréerna på innergården. På innergården finns även ett cykelförråd (låsbart) för länge parkeringsperiod. Det är självklart svårt att mäta om målet är uppnått på ett hypotetiskt plan som detta men vi kan rimligtvis anta att så är fallet.

Gruppnivå

Gruppens mål har varit mer direkta och konkreta än de ovanstående nationella och kommunala målen som varit svårare att överföra till projektet. De sammanställda målen framtagna genom intervjustudien är:

- Privata ytor samt gemensamma ytor

- Lekplatser och närhet till grönska (eventuellt odlingar) - Sopsortering och återvinning

- Förråd till verktyg och cyklar

Alla av dessa ovanstående mål (punkter) har kunnat uppnås på tomten (se situationsplan). Målen från intervjuerna har inte varit något ”utöver det vanliga” men vi har ändå försök att uppfylla dem och kombinera dem på ett bra sätt.

Även fokusområdena är mer av det konkreta slaget. Fokusområdena med syften är: Trafik

o Minska bilens inverkan på området i form av yta i anspråk, kostnader att bygga parkering och ekologisk hållbarhet.

o Få bort det vardagliga användandet av bil då service och annat ligger inom gångavstånd.

o Främja lösningar som ersätter bilen Ytor

- Yteffektivitet utan att överexploatera med bostäder

- Nyttjandeneutrala ytor för att skapa ett kvalitativt boende med möjlighet till förändringar

- Skapa ytor som är trygga och resulterar i social sammanhållning - Hur kan grönska användas för att skapa ett bra område?

Att inte ha några parkeringsplatser för bil på tomten utan ersatt dem med en mindre bilpool (med stor kapacitet) går ”hand i hand” med våra mål med yteffektivitet. Genom det ”gröna huset” som inhyser bilpool, cykelförråd/cykelverkstad och växthus, har många av målen uppnåtts och en hållbar kombination skapats. Det ”gröna huset” samt förråden som löper utefter tomtgränsen skapar

avgränsningar utan att innestänga och bidrar till en trygg gemensam, social mötesplats för de boende.