Denna analys kommer att bygga på frågeställningen från SIQ-modellen delkriterium 5.3 samverkan med leverantörer och partners (se bilaga 6).
A. Hur Destination Gotland identifierar samverkansmöjligheter och väljer leverantörer?
Från de intervjuer som gjorts, framgår det att Destination Gotland eftersträvar att anlita lokala leverantörer och att företaget därför inte kan ställa så höga krav på bland annat kvalitets- eller miljöledningssystem. Däremot ställer Destination Gotland krav på att leverantörerna snabbt ska kunna leverera, hantera avvikelser och reklamationer. Leverantörerna ska också snabbt
Tabell 5. Medelvärdet av hur Destination Gotlands och Gotlands stuveris personal upplever samarbetet med respektive företags personal i det dagliga arbetet
33 kunna möta förändringar och ha möjligheten att utveckla produkter och effektivisera
samverkan med Destination Gotland.
Destination Gotland eftersträvar en nära dialog med leverantörerna och önskar få tillgång till snabb information om förändringar som rör produkten. I sin inköpspolicy nämner de kvalitet och miljöaspekter som viktiga faktorer. Alla krav som nämns här anser författarna mötts på ett bra sätt genom att välja loka leverantörer som också bidra till att utveckla det lokala samhället vilket är ett tecken på att Destination Gotland eftersträvar att ta ett socialt ansvar men också bidrar det till att möta Destination Gotlands verksamhetside om att utveckla Gotland som turistmål. Det kan anses vara befogat att inte ställa allt för höga krav på kvalitets- och miljöledningssystem då detta inte är någon garanti för att produkten är bättre eller miljövänligare än en produkt producerade lokalt i liten skala, snarare pekar det mot de omvända. Om Destination Gotland har identifierat att de krav de ställer på leverantörer bäst uppfylls när lokala leverantörer anlitas, vilket författarna anser skulle kunna vara en möjlighet anser författarna att Destination Gotland valt ett bra angreppssätt för val av leverantörer, men alla inköp kan knappast vara lokala produkter, vad gäller då? Och finns det fall där lokala leverantörer verkligen är det bästa alternativet? Frågan författarna ställer sig är det punktlistan på krav som gäller eller går lokala leverantörer först? Av denna anledning kan författarna inte anse att angreppssättet är systematiskt
B. Hur Destination Gotland i samverkan med leverantörer identifierar de viktigaste kraven på berörda processer, varor och tjänster samt hur de ömsesidigt säkerställer och följer upp att kraven möts?
Trots att Destination Gotland är försiktiga med att ställa krav på sina lokala leverantörer vill författarna ändå peka på vikten av att ändå ställa tydliga krav på sina leverantörer för att dessa ska ha möjligheten att utvecklas. För Gotlands stuveri finns inga dokumenterade
kravspecifikationer utan från Gotlands stuveris håll upplevs det som att det finns krav men att dessa är outtalade. Om fallet är att Destination Gotland tycker det känns lönlöst att ställa utförliga krav på en leverantör som inte har några konkurrenter? Och att samarbete av den anledningen ska vara kravlöst är inte rätt väg att gå om företaget anser kvalitet vara viktigt och eftersträvar att ständigt förbättra den egna verksamheten. Att ställa krav på en leverantör som Gotlands stuveri kan bidra till att motivera och legitimera kvalitetsarbete hos
leverantören. Under intervjun med Roland Strömbeck får författarna uppfattningen av att intresset finns hos Gotlands stuveri att börja arbete mer med kvalitetsfrågor men att arbetet är svårt att motivera för de anställda då det inte finns några direkta krav från kund eller sker några revisioner av verksamheten, vilket leder till att kvalitetsbrister inte får några
konsekvenser. När det gäller Gotlands stuveri anser författarna att Destination Gotland inte på ett framgångsrikt sätt lyckats identifiera kundkraven (från passagerare) på de tjänster som Gotlands stuveri utför och det blir därför svårt att utforma kraven. De krav på leverantörer som återges i verksamhetshandboken framgår det inte hur de utarbetats i samverkan med berörda leverantörer. Det ganska få men övergripande krav som ställs på leverantörer till Destination Gotlands mäts med hjälp av en avvikelserapportering som sker som en del av inköpsprocessen. För de produkter som köps in via landlagret medans avvikelsen för stuveritjänster granskas i första hand av terminalcheferna på respektive terminal samt av befälhavare på fartygen.
C. Hur Destination Gotland i samverkan med leverantörer förbättrar berörda processer, varor, tjänster?
Från de intervjuer författarna gjort framgår det inte hur Destination Gotland bedriver förbättringsarbeten med sina leverantörer. Dock står det angivet i Verksamhetshandboken som ett av de krav företaget ställer på leverantörerna, samt listat som en av de skyldigheter
34 Destination Gotland har gentemot sina leverantörer. Vad som oroar oss är den enda av de leverantörer som författarna studerat som också är en av det största och viktigaste Gotlands stuveri, där har författarna svårt att koppla den punktlista över skyldigheter mot leverantörer och krav på leverantörer som beskrivs i den egna verksamhetshandboken. Ska detta tolkas som att Gotlands stuveri särbehandlas eller att verksamhetshandbokens kapitel om inköp är tomma ord? Då inköpspolicyn berör såväl varor som tjänster måste författarna i det här fallet utgå från att Gotlands stuveri behandlas som vilken annan leverantör som helst. Vad som framkommit från intervjuer är att det sker inget systematiskt förbättringsarbete i samverkan med Gotlands stuveri (andra leverantörer?) det framgår också att Destination Gotland inte lyckas förmedla kundkrav och de egna kvalitetsmålen till sina leverantörer.
D. Hur Destination Gotlans mäter resultatet som hänför sig till samverkan samt de viktigaste måtten och målen de använder?
Samtliga leverantörer granskas som tidigare nämnts med hjälp av avvikelserapportering och utifrån dessa kan företaget mäta leverantörernas prestationer och även sätt upp mål. Om fallet är att Destination Gotland har mål för samtliga sina leverantörer saknar författarna
information om, men om mål finns bör dessa arbetas fram och tydligt förmedlas till berörda leverantörer. Detta har inte skett i fallet med Gotlands stuveri som till stordel innefattas i några av Destination Gotlands uttalade kvalitetsmål men har begränsade kännedom om dessa. Även om båda företagen eftersträvar minska skador på gods och bagage så finns det inga systematiska angreppssätt för att tillsammans arbeta för att minska detta. Hur berörd personal upplever samverkan med leverantörer görs inte heller, vilket i fallet med Gotlands stuveri är aktuellt då de arbetar tillsammans med Destination Gotlands personal i flera processer. Ett förslag på sådana mått och mål har författarna givit i avsnittet om medarbetarenkäter. E. I vilken omfattning Destination Gotland tillämpar de angreppssätt som behandlas i A-D och F.
Samtliga leverantörer mäts i form avvikelserapportering, utöver detta har författarna ingen information om att Destination Gotland har angreppssätt för alla relevanta processer heller inte att alla de angreppssätt som nämns används systematiskt.
F. Hur Destination Gotland utvärderar och förbättrar de angreppssätt och tillämpningar som behandlas i A-E
Destination Gotland gör systemrevision minst en gång om året då angreppssätten revideras. Författarna har haft tillgång till Verksamhetshandboken från 2002 och verksamhetshandboken 2009 vid en jämförelse mellan de båda har inga större förändringar skett.