Under analys och slutdiskussionen kommer vi att presentera våra egna tankar om det stude- rade. Vi avslutar med några förslag på fortsatta studier.
I styrdokumenten skrivs om kränkande behandling, trots det utgår många skolor från mobb- ning när de skriver dokument kring ämnet på skolan. Är detta anledningen till att termen mobbning har blivit överanvänt, så som Heinemann (1987) och Pikas (1998) menar, eller är dessa begrepp bara svårdefinierade? Vi tror att det är viktigt att använda rätt namn på hand- lingar för att inga missuppfattningar ska uppstå. Om begreppet mobbning används i fel sam- manhang på skolorna ser vi risk för att ordet förlorar sin tyngd.
Vi önskar att forskare kunde fokusera mer på begreppet kränkande behandling då vi tror att det är lättare att motverka mobbning om åtgärder sätts in redan när någon känner sig kränkt. Om skolor pratar om kränkande behandling istället för att fokusera på mobbning behöver tra- kasserierna inte pågå så länge innan åtgärder sätts in.
Styrdokumenten poängterar rektorns ansvar för att motverka kränkande behandling och mobbning, och trots detta ser vi i vår telefonintervjuenkät en bristfällig kompetensutveckling bland skolledningen. Skolverket (2004) presenterar även vikten av att ledningen har kunskap om hur kränkningar yttrar sig. Vi håller med eftersom vi anser att då rektorn har ett över- gripande ansvar kring arbetet mot kränkande behandling och mobbning borde denna se bety- delsen av kompetensutveckling inom området samt inse vikten av att vara insatt för att hjälpa verksamheten framåt i arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Vi är dock medvetna om att då rektorn har det övergripande ansvaret över allt i verksamheten så förstår vi att någon bit ibland blir lidande. Men vi anser att barnens trygghet i skolan borde vara högt prioriterat.
Om samtliga handlingsprogram skulle ha samma titel, vilket Forsman (2003) förespråkar, föreslår vi rubriksättningen Handlingsprogram mot kränkande behandling och mobbning. Vi ser det komplexa med begreppen kränkande behandling och mobbning. Detta för att det ibland talas om kränkande behandling som ett samlingsbegrepp där exempelvis mobbning ingår. Ibland är begreppen däremot uppdelade och kränkande behandling och mobbning står var för sig. Vi föredrar att använda oss av kränkande behandling som ett samlingsbegrepp då vi tror att åtgärder kan sättas in snabbare om de uppmärksammas redan vid kränkningar. Där-
emot tror vi att begreppen inom kränkande behandling ibland måste lyftas ut för att på bästa sätt kunna belysas.
Forsmans (2003) resultat visar på att kvaliteten i handlingsprogrammet inte påverkar arbetet mot mobbning på skolorna. Vi tror dock att arbetet med handlingsprogrammet bara för med sig positiva resultat då diskussion mellan personal medför en större medvetenhet för proble- matiken men även att skolan får samma mål med arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Trots att Olweus (1992) skapat ett eget åtgärdsprogram som många skolor använ- der sig av betonar han vikten av en diskussion kring begreppen och åtgärderna. Detta för att personalen ska bli medvetna och få ett större engagemang.
Att 7 av 34 skolor inte utvärderat sitt handlingsprogram tycker vi är väldigt negativt. Detta kan tyda på att skapandet av dokumentet endast genomförts för att styrdokumenten säger så vilket även Forsman (2003) uppmärksammat i sin avhandling. Vi tror att ett handlingspro- gram som används i verksamheten utvärderas och revideras för att hållas levande och för att följa skolans utveckling.
Pikas (1998) poängterar att alla mobbningssituationer är olika och därför bör handlingsplaner utformas efter samtal med de inblandade kring deras specifika situation. Vi håller med om att alla situationer är olika och därför måste behandlas därefter. Pikas (1998) menar även att sko- lan ska utnyttja elevernas kunskaper kring att själva komma fram till lösningar på mobb- ningsproblematiken. Med detta ser vi både för- och nackdelar. Vi håller med Pikas om att elevernas kunskaper måste tas tillvara och att en diskussion mellan dem och personalen på skolan måste finnas. Däremot får ansvaret på eleverna inte bli för stort, barn är ju trots allt barn, även om de är elaka mot varandra.
Pikas (1998) menar att pedagogen ska agera medlare i mobbningssituationer istället för att anklaga eller döma någon. En risk med denna metod kan vara om pedagogen inte är tillräck- ligt insatt i mobbningssituationen kan maktobalansen mellan mobbare och den mobbade leda till att mobbaren agerar domare istället. Däremot håller vi med Pikas om att pedagogen måste agera medlare men samtidigt får inte den mobbade känna sig utlämnad.
Gemensamt för både forskning och vår telefonintervjuenkät är vikten av värdegrundarbetet i skolan. Forsman (2003) anser att värdegrundsarbetet är nyckeln till att lösa all mobbningspro-
blematik i skolorna. Vi håller med Forsman och ser värdegrundsarbetet som något väldigt positivt som måste genomsyra barnens vardag. Däremot har vi, genom denna studie, sett ris- ken av att belysa mobbningsproblematiken för mycket då detta kan leda till att barnen blir inspirerade istället för att de, som tänkt är, ser skillnad mellan rätt och fel och känner empati.
Något vi sett är att ansvaret för att motverka kränkande behandling och mobbning skiljer sig lite mellan olika länder. I Sverige ligger det övergripande ansvaret på rektorn medan det i bland annat USA ligger på kuratorn. Med detta kan vi se både för- och nackdelar. Det kan vara positivt att kuratorn har ansvaret då denna kan vara mer påläst kring problemlösning i sociala situationer men i Sverige, där kuratorn oftast besöker skolorna en gång per vecka, känns inte detta som en aktuell lösning. Vi tror även att kuratorns tystnadsplikt kan leda till att barnen lättare öppnar sig och vågar prata om sina problem. Vi tycker ändå att det är bra att rektorn har det övergripande ansvaret då det är denna som ska styra verksamheten. Däremot anser vi att rektorn bör ha ett nära samarbete med kurator, psykolog och skolsköterska, vilket vi, genom dokumentanalysen, sett att många rektorer har genom sitt mobbningsteam.
Vi ser mest fördelar med den nya lagen eftersom den tydliggör ansvaret vilket medför att sko- lorna måste engagera sig mer i mobbningsproblematiken. Däremot undrar vi vad som händer om elever som inte blivit mobbade stämmer skolan, då finns det ju ingen dokumentation från skolans sida. Vem avgör om och när kränkande behandling eller mobbning förekommer?
Avslutningsvis resulterade vår studie av litteratur, genomförandet av telefonintervjuenkäten och analysen av handlingsprogram i några punkter som vi anser att skolor bör diskutera kring för att viktiga delar i arbetet mot kränkande behandling och mobbning inte ska falla bort.
• Hur ser vår gemensamma värdegrund ut och hur förmedlar vi den till verksamheten? • Vad anser vi att kränkande behandling är?
• Hur ska vi agera om vi uppmärksammar att någon elev/vuxen blir kränkt? • Vad anser vi att mobbning är?
• Hur ska vi agera om vi uppmärksammar att någon elev/vuxen är mobbad?
• Hur kan vi involvera eleverna i arbetet för att motverka kränkande behandling och mobbning?
• Hur gör vi för att det förebyggande arbetet ska genomsyra vardagen?
• Hur kan vi engagera föräldrarna i arbetet för att motverka kränkande behandling och mobbning?
• Om en kränkande- eller mobbningssituation uppstår, när ska föräldrakontakten ske och hur ska den se ut?
• Hur informerar vi eleverna om deras rättigheter och skyldigheter? • Hur organiserar vi arbetet mot kränkande behandling och mobbning? • Vem är ansvarig för vad?
• Hur tydliggör vi ansvaret i handlingsprogrammet?
• Vilken kompetensutveckling behövs för att alla ska känna sig trygga i arbetet mot kränkande behandling och mobbning och för att visionen om en mobbningsfri skola eventuellt ska kunna uppnås?
• Vad baserar vi vårt handlingsprogram på och varför? (Forskning, styrdokument, rele- vant litteratur).
• När ska vi utvärdera, vad ska vi utvärdera och hur ska vi gå tillväga?
Förslag på fortsatta studier
Ämnet kränkande behandling och mobbning har varit väldigt intressant att studera och vi vill därför lämna några förslag till fortsatta studier.
• Samma undersökning om 5/10 år, har något hänt?
• Hur tillämpar skolorna sina handlingsprogram i praktiken? • Vilka konsekvenser har den nya lagen fått om 5/10 år?
Referenser
Andersson, B-E. (2005). Som man frågar får man svar – en introduktion i intervju- och enkät- teknik. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Arbetsmiljöverket: http://www.av.se/temasidor/skolweb/regler/skallvara/mobbning1.shtm, 2006-02-21.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Barnombudsmannen. (2002). Se mobbning för vad det är – Barnombudsmannens förslag mot mobbning. Stockholm: Barnombudsmannen.
Denk, T. (2002). Komparativ metod – förståelse genom jämförelse. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund: Student-
litteratur.
Ekbom, L., Larsson, S., Bergström, L., Ölme, A., Jönsson, U., Lillieborg, S., & Krigsman, T. (1997). Tabeller och formler för NV-programmet. Stockholm: Liber AB.
Fors, Z. (1993). Obalans i makt – fallstudier av barnmobbning. (avhandling för doktors- examen, Göteborgs universitet) [tryckt]. Tillgänglig: Institutionen för psykologi.
Fors, Z. (2002). ”Makt, maktlöshet och mobbning”, (red. Menckel). Vänskap vinner – Om mobbning och kränkande behandling i skolan. 2002.
Forsman, A. (2003). Skolans texter mot mobbning – reella styrdokument eller hyllvärmare? (avhandling för doktorsexamen, Luleå tekniska universitet) [tryckt]. Tillgänglig: Institu- tionen för lärarutbildningen 2003:25.
Heinemann, P-P. (1987). Mobbning – gruppvåld blend barn och vuxna. Lund: Natur och Kultur.
HSFR, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. (2002). Forskningsetiska princi- per inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Kammardebatt. (2006-02-08). Riksdagen. Stockholm: Kammaren.
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&dok_id=GT0969&bet=2005/0 6:69
Kylén, J-A. (2004). Att få svar – intervju – enkät – observation. Stockholm: Bonnier Utbild- ning.
Menckel, E. (Red). (2002). Vänskap vinner – Om mobbning och kränkande behandling i sko- lan. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
NE, Nationalencyklopedin. (2000). Nationalencyklopedin Multimedia 2000 plus [cd-rom]. Malmö
Olweus, D. (1992). Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra. Falköping: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Olweus, D. (2003). A Profile of Bullying at School. Educational Leadership, March 2003, p12-17.
Pikas, A. (1998). Gemensamt-bekymmer-metoden – handbok för ett paradigmskifte i behand- ling av skolmobbning. Uppsala: AMA dataservice.
Pikas, A. (2002). New Developments of the Shared Concern Method. School Psychology In- ternational, vol.23, p 307-326.
Rayburn, C. (2004). Assessing Students for Morality Education: A New Role for School Counselors. Professional School Counseling, vol.7, p 356-363.
Roberts Jr, W.B. (2000). The Bully As Victim: Understanding Bully Behaviors To Increase The Effectiveness Of... Professional School Counseling, vol.4, p 148-155.
Skolverket. (2001). Till rektorn ”min uppgift är att knyta ihop det”... Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2004). Allmänna råd och kommentarer – För arbetet med att motverka alla for-
mer av kränkande behandling. Stockholm: Skolverket Skolverket. (2006-02-16). http://www.skolverket.se/sb/d/468. Skolverket. (2006-02-16). http://www.skolverket.se/sb/d/777. Stukát. S. (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Student- litteratur.
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskole- klassen och fritidshemmet (Lpo94). Stockholm.
Utbildningsdepartementet. (2000). Ansvaret för skolan – om ansvar, styrning och styr- dokument. Faktablad U00.004. Stockholm.
Utbildningsdepartementet. (2005). Skollagen. Stockholm.
Utbildnings- och kulturdepartementet. (2006). Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Stockholm.
Östros, T (2002). ”Arbetet mot mobbning är en del i den normala skolverksamheten”, (red. Menckel). Vänskap vinner – Om mobbning och kränkande behandling i skolan. 2002.
Bilagor
Bilaga 1 Telefonintervjuenkät Telefonintervjuenkät
Hej! Jag heter xxx och ringer från Linköpings universitet. Jag skriver tillsammans med en annan student ett examensarbete på lärarprogrammet. Vi studerar handlingsprogram mot kränkande behandling, där även mobbning ingår, och deras vikt, struktur och innehåll. Syftet med undersökningen är att få fram rektorers medverkan i arbetet mot kränkande behandling och mobbning samt se hur skolors handlingsprogram är utformade. Skolorna vi valt är slumpmässigt utvalda över hela landet. Går det bra om vi ställer några frågor till dig? Inter- vjun tar ca 5 min. Samtalet kommer inte att spelas in, utan vi fyller i dina svar i en enkät. Dina svar kommer i framställningen att behandlas anonymt. Vill du delta? Ja Nej
1. Har ni ett handlingsprogram på skolan som behandlar kränkande behandling? Ja Nej
2. Vad kallar ni ert handlingsprogram? __________________________
3. Ligger handlingsprogrammet på er hemsida? Ja Nej Har ingen hemsida
4. Hur viktig tycker du att handlingsprogrammet är i ert arbete mot mobbning? Mycket viktig Ganska viktig Inte särskilt viktigt Onödigt
5a. Hur delaktig har du varit i framtagningen av ert handlingsprogram? Mycket delaktig Ganska delaktig Inte särskilt delaktig Deltog ej 5b. Om deltog ej, vem/vilka har tagit fram den? __________________________
På följande fråga kan du välja flera svar. 6a. Tar ert handlingsprogram upp:
Definition av mobbning Definition av kränkande behandling Kopplingar till styrdokument Forskningsresultat kring mobbning Mål och syfte med handlingspr. Förebyggande arbete
Åtgärder vid misstanke av mobbning Åtgärder vid konstaterad mobbning Hur föräldrar kan hjälpa till Elev mobbar elevsituationer
Personal mobbar elevsituationer Elev mobbar personalsituationer Personal mobbar personalsituationer
6b. Tar handlingsprogrammet upp något som vi inte nämnt?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
7a. Har skolan utvärderat handlingsprogrammet? Ja Nej
7b. Hur delaktig har du varit i utvärderingen av ert handlingsprogram? Mycket delaktig Ganska delaktig Inte särskilt delaktig Deltog ej
8. Har ni gjort eller tänker ni göra förändringar i ert handlingsprogram? gjort förändringar tänker göra förändringar Nej
9a. Hur informeras eleverna om ert handlingsprogram? Muntligt Skriftligt Båda Informeras ej
9b. Vilka informerar? __________________________________________________
10a. Hur informeras föräldrarna om ert handlingsprogram? Muntligt Skriftligt Båda Informeras ej
10b. Vilka informerar? __________________________________________________
11a. Hur informeras pedagogerna om handlingsprogrammet? Muntligt Skriftligt Båda Informeras ej
11b. Vilka informerar? __________________________________________________
12a. Har ni haft kompetensutveckling gällande kunskap om mobbning? Ja Nej
12b. Deltog: Skolledning Pedagoger engagerade i mobbningsgrupper Alla pedagoger Elever engagerade i mobbningsgrupper Alla elever Övrig personal Föräldrar
13. Övriga synpunkter kring ert arbete mot mobbning: _______________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
Tack så mycket för dina svar. När vår studie är genomförd kommer vi att publicera den elek- troniskt. Är du intresserad av att få en länk skickad till dig?
Bilaga 2 Kommunala grundskolor i Sveriges län
Avrundat nedåt
Län Antal grundskolor i länet antal/total Procent, % Urval 1
Blekinge län 86 0,02 2 1 Dalarnas län 177 0,04 4 2 Gotlands län 52 0,01 1 0 Gävleborgs län 152 0,03 3 1 Hallands län 139 0,03 3 1 Jämtlands län 100 0,02 2 1 Jönköpings län 203 0,05 5 2 Kalmar län 141 0,03 3 1 Kronobergs län 107 0,02 2 1 Norrbottens län 186 0,04 4 2 Skåne län 513 0,12 12 6 Stockholms län 599 0,13 13 6 Södermanlands län 136 0,03 3 1 Uppsala län 129 0,03 3 1 Värmlands län 165 0,04 4 2 Västerbottens län 175 0,04 4 2 Västernorrlands län 139 0,03 3 1 Västmanlands län 141 0,03 3 1 Västra Götalands län 760 0,17 17 8 Örebro län 145 0,04 4 2 Östergötlands län 228 0,05 5 2 Totala antalet: 4473 1 100 44
Uträkningen i procent delat på 2 är hur många skolor från varje län vi ska intervjua.