3.2.1 Analysens underlag
Studien baseras på en kombination av skrivbordsstudier av befintliga rapporter, statistik och utvärderingar av de utvalda ländernas policyer samt personintervjuer med nyckel-personer med djupa kunskaper om policyer för att öka affärsänglars investeringsvilja.
Den befintliga litteraturen bestod av både tidigare rapporter från Tillväxtanalys (se avsnitt 2.2), akademiska avhandlingar, utvärderingsrapporter, informationsbroschyrer och beskriv-ningar på internet. I många fall var den skriftliga dokumentationen mycket sparsam. Detta är särskilt fallet med utvärderingar. Många av de införda programmen har inte pågått tillräckligt länge för att kunna bli föremål för en meningsfull utvärdering.
Statistiken hämtades från bland annat EBAN (Europeiska affärsängelnätverket), Europe-iska kommissionen och EVCA (EuropeEurope-iska riskkapitalföreningen) men också från inter-vjuer och myndigheter som driver program i enskilda landsstudier. Bedömningen och redovisningen av det tillgängliga statistiska grundmaterialet hade tre primära källor: statis-tiska centralbyråer och myndighetsorgan i de fyra länderna, intervjuobjekten och en konsultation med EBAN, OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck-ling) och EVCA. En allmän diskussion om indikatorer och utmaningar på mätnings-området ingår i kapitel 3.3. Det stod tidigt under studierna klart att nationella statistiska centralbyråer i allmänhet inte har någon relevant information om denna marknad, vilket i sig är anmärkningsvärt. Följaktligen ingick de inte i intervjuprocessen.
Deltagarna i intervjuerna var akademiska experter och policyutvärderare som är väl be-kanta med de specifika policyerna och kapitalmarknaderna. Även affärsänglar intervjua-des. Då undersökningens tyngdpunkt ligger på processen för policyutformning är antalet intervjuade affärsänglar relativt lågt. För andra syften än den aktuella rapportens kanske ett mer balanserat urval kunde ha varit användbart och hade resulterat i andra typer av insik-ter. Urvalet av intervjuobjekt baserades på sökningar på internet, information från professorerna Colin Mason (Glasgow City University) och Hans Landström (Lunds universitet), tidigare studier och slutligen en fråga där de svarande ombads att lista vilka personer som de ansåg var viktigast att prata med. Detta fungerade som en försäkring för att relevanta personer valdes ut och utökade ibland den ursprungliga intervjulistans omfatt-ning.
Intervjuerna spelades in om den intervjuade accepterade detta (vilket i allmänhet var fallet) och om det inte utgjorde något hinder för att få fram all erforderlig information. Varje intervju varade i genomsnitt 1,5 timme och kompletterades i vissa fall med telefon- och/eller e-postkontakt. Anteckningar om cirka 1 000 ord gjordes strax efter intervjuerna.
Intervjuguiderna var semistrukturerade och utformades specifikt efter varje typ av intervju-objekt. Därmed användes en särskild guide för intervjuer med allmänna organisationer (EBAN; EVCA; OECD) och en annan för landsstudier. Eftersom de enskilda landsexemp-len är intressanta av olika orsaker, lades tyngdpunkten på olika aspekter för var och en av landsintervjuerna. Intervjuguiderna justerades kontinuerligt efter den enskilda intervju-situationen och efter erfarenheter från tidigare intervjuer.
Studien och intervjuerna beskriver inte bara policyprogrammen, deras bedömda effekter och hur de är utformade, utan också, så långt som möjligt, mål, beslutsprocesser och incita-ment relaterade till policyerna. Trots att vi lyckades boka intervjuer med relevanta svaran-den, visade detta sig vara svårt under vissa intervjuer.
3.2.2 Urval av länder
Urvalet av länder baseras på en genomläsning av litteraturen och samtal med forskare som studerar affärsänglar. Urvalskriterierna baserades på sannolikheten att erfarenheterna från dessa länder skulle kunna vara till nytta för andra länder. De valda länderna skulle alla utom ett vara exempel på best practice. Undantaget skulle vara ett land som hade försökt tillämpa policyer för affärsänglar, men där det inte verkade fungera. Urvalsprocessen ledde fram till följande länder: Flandern (Belgien), Wales, Frankrike och Danmark (ingen policy för affärsänglar). Dessa länder förväntas i olika avseenden vara intressanta studieobjekt, enligt beskrivningen ovan.
På en mycket allmän nivå kan man ifrågasätta hur best practice bör definieras. Som det framhålls nedan, finns det endast mycket begränsade evidens för resultaten av policy-program på det här området och därmed kan det bli svårt att exakt peka ut de bästa exemp-len. Som validering ingick det därmed också i intervjuerna att få ta del av de tillfrågades åsikter beträffande vad de bedömde var best practice i Europa på området. Även om vi accepterar att vi har en rimlig uppfattning om vad eller vilka som uppfyller detta kriterium kan man ifrågasätta om det är det bästa hjälpmedlet för nya kunskaper. Om samma fall studeras upprepade gånger finns det risk för att läroprocessen blir för statisk och låst i samma typ av argument och studier.
Finansiella system
Länderna skiljer sig åt från varandra på många områden, vilket i sig gör dem lämpliga för att ingå som underlag till rapporten. Bredden på de policyer som tillämpas i de olika län-derna är stor och de omfattar exempel på olika typer av kapitalmarknadssystem. Enligt den ofta tillämpade taxonomi som utvecklades av Zysman (1983), kan finansiella system grup-peras i capital market based systems, state-led credit based systems och bank-based credit oriented financial systems. Även om samtliga finansiella system i denna typologi domine-ras av banker, finns det i capital market based systems en relativt bättre utvecklad risk-kapitalfinansiering och transaktionerna är mer marknadsbaserade än relationsbaserade.
I credit based systems är lånefinansiering relativt viktigare och sker oftare i mer nära rela-tioner mellan låntagare och långivare. Antingen banker eller staten kan ha relativt större betydelse för transaktionerna, men även i det sistnämnda fallet är det banker som utgör de dominerande finansieringskanalerna.
USA och Storbritannien framställs ofta som exempel på capital market based systems. I föreliggande studie är det Wales som kan sägas representera den kategorin. Även om det har skett många förändringar av de finansiella systemen – i allmänhet mot mer konvergens – anses Frankrike ofta vara ett state-led credit based system medan Danmark och Sverige har bank-based credit oriented financial systems. Belgiens system liknar det franska, men med ett antal skillnader.
Marknaden för innovationsfinansiering
Samtliga länder i studien anses ha en relativt väl fungerande marknad för innovations-finansiering. Den danska tillväxtfonden (VaekstFonden) använder uppgifter från EVCA och Global Competitiveness Report för att beräkna ett index som illustrerar ett lands posi-tion i ett rankningssystem över hur marknaden för innovaposi-tionsfinansiering fungerar.46 Variablerna i indexet är riskkapital under förvaltning, investeringar i inhemska företag, investeringar i tidiga tillväxtskeden, tillgång till lånefinansiering, statliga investeringar och utländska investeringar. Deras referensvärden för länderna inkluderar länderna i den inne-varande studien. Samtliga fyra länder rankas mellan position tre och sju och placerar sig därmed ungefär jämbördigt i jämförelsen. Dessutom verkar bara Danmark notera några nämnvärda förändringar över tid. Under perioden 2009–2011 har Danmark ökat sitt index mer än de andra länderna i denna studie. Det index som publicerades i oktober 2013 visar på en mindre ökning för Danmark för perioden 2010-2012 jämfört med ökningarna under föregående period, men Danmark behåller sin position bland länderna i toppen av ranking-listan.
De kontextuella förhållandena för varje land förklaras i detalj i aktuellt kapitel. Denna beskrivning baseras på intervjuinformation, statistik från OECD och Europeiska kommis-sionen. I nästa avsnitt ges en kort motivering till valet av länder.
Enskilda länder
De enskilda länderna är intressanta ur flera olika synvinklar, särskilt i relation till policyer och aktiviteter rörande affärsänglar. Detta gäller inte bara den strukturella uppbyggnaden och tillämpade policyer utan även för de förändringar av policyattityderna som pågår i länderna.
Frankrike är troligtvis det land i Europa där utvecklingen av marknaden för affärsänglar har gått snabbast.47 Denna utveckling har stöttats med ett brett utbud av olika policyinstru-ment och organisationen France Angels har deltagit aktivt i arbetet. Antalet affärsängel-nätverk i Frankrike överskrider nu antalet i Storbritannien. Olika skatteincitament har tidi-gare aktivt uppmuntrat till fler investeringar av affärsänglar. Nyligen har stora omställ-ningar skett på området då den ökade pressen på offentliga budgetar har lett till föränd-ringar av denna aktiva policy. Detta gör fallet särskilt intressant.
I Flandern består policyinstrumenten av olika typer: saminvesteringsfonder, skattemässiga stimulansåtgärder, stöd till affärsängelnätverk samt investeringsförberedande program (investment readiness) och utbildningsprogram för investerare (investor readiness). Dessu-tom har det funnits policyinsatser för affärsänglar under en relativt lång period och det är en av de få platser där systematisk utvärdering har ägt rum. I Flandern har det under senare
46 http://www.vf.dk/da/NyhederOgPresse/Nyheder/NyhedsArkiv/2012/20121126%20Benchmarking
47 Även riskkapitalmarknaden i allmänhet har utvecklats snabbt under 2000-talet med en genomsnittlig tillväxt på 10–20 %, vilket innebär att Frankrike nu är den näst största riskkapitalmarknaden i Europa efter
Storbritannien.
år genomförts strukturella förändringar av hur affärsängelnätverken och policyerna organi-seras. Bland annat initierade staten en omstrukturering av de två största affärsängel-nätverken i de flamländsk- och fransktalande regionerna och ett antal förändringar av policyattityderna gör fallet intressant.
Wales geografi medför utmaningar för hur nätverken kan organiseras och det råder stora skillnader mellan (fåtalet) urbana områden och övriga rurala områden, vilket bedöms som relevant för den svenska kontexten. Nätverket Xénos och organisationen Finance Wales har inrättat var sin policy för att stimulera affärsängelmarknaden som båda tar hänsyn till Wales geografi och månar om att fungera som en medspelare på marknaden på den privata marknadens villkor. Instrumenten omfattar många av de olika tillgängliga instrumenten för policyer och man har gjort kontinuerliga ansträngningar för att stödja marknaden. Organi-seringen av den offentliga interventionen och attityden till policyer har genomgått funda-mentala förändringar under de senaste fem åren. Dessa förändringar av synen på policyer gör även detta exempel extra intressant.
Danmark är det land som ligger närmast Sverige i många avseenden; kulturellt, liknande kapitalmarknader, befolkningsstorlek och så vidare. Både i Sverige och i Danmark har det nationella affärsängelnätverket i olika omfattning slagits samman med den nationella risk-kapitalföreningen. Som övriga länder i studien, inklusive Sverige, anses Danmark ha en effektiv marknad för innovationsfinansiering (Vækstfonden, 2012), men till skillnad från de andra länderna sackar policyutvecklingen och infrastrukturen för affärsänglar efter, trots tidigare ansträngningar för att främja denna del av marknaden. Man hade tidigare ett sam-investeringsarrangemang, PartnerKapital, men detta avslutades 2010 efter endast tre års verksamhet. Inte bara uppenbara framgångar utan också erfarenheterna av detta och andra misslyckade försök att främja marknaden förväntas generera lärdomar. Dessutom är det intressant om det danska exemplet pekar på möjligheten att ha en välfungerande marknad för innovationsfinansiering utan en aktiv policy för att främja affärsängelsfinansiering.
Det finns skillnader för i vilken utsträckning länderna tillämpar aktiva synsätt på policyer.
Flandern och även Storbritannien verkar i allmänhet vara aktiva även om det sistnämnda landet verkar mindre aktivt på området för policyutformning. Frankrike var tidigare mer aktivt, men har till följd av budgetnedskärningar tvingats minska sitt engagemang. Dan-mark befinner sig i botten av listan beträffande aktiva policyer.
3.2.3 Struktur och begränsningar för landsstudierna
Studien av landsexemplen beskriver de enskilda ländernas kontext och går därefter vidare till att först redogöra helt kort för det statistiska grundmaterialet för kunskaper om affärs-änglarnas aktiviteter i landet och sedan beskrivs policyinitiativ, inklusive deras bakgrund och mål, med andra ord vilka problem som man inriktar sig på, vad man gör och om speci-fika mål sätts upp. Därefter diskuteras utvärderingar, om sådana finns tillgängliga. Lands-avsnitten avslutas med en bedömning av policyernas resultat och om det finns lärdomar och erfarenheter att hämta som andra länder kan dra nytta av.
Det är värt att poängtera att samtliga policyinitiativ inte ges samma utrymme i alla lands-studier. Detta beror på att det övergripande syftet är att generera lärdomar och vissa initia-tiv kan vara intressantare än andra ur den synvinkeln. I vissa fall har tidigare studier redan behandlat innehåll och resultat i några program. I sådana fall redovisas beskrivningarna och analyserna helt kort. Vissa policyer kan också vara mycket kontextberoende eller kopplade till landsspecifika strukturer, som skattefrågor, vilket kan medföra att de blir mindre allmänt tillämpbara och svårare att överföra.
Slutligen bör det framhållas att även om studierna av policyer i olika länders har genom-förts med hjälp av tillgängliga rapporter, webbinformation och intervjuuppgifter, finns det i allmänhet lite evidens och information tillgänglig. Även CSES (2012) (Centre for Strategy
& Evaluation Services), som genomförde en studie om affärsängelmarknader och policyer i utvalda länder i Europa, delar denna erfarenhet. De påpekade att:
“...with very few exceptions, relevant information was not available. Most of the policy tools were introduced only very recently and there are no monitoring data available.”
(sid. 9).
Dessutom visar intervjuer, tidigare studier och sökningar att nationella statistikbyråer är i nästan total avsaknad av information på området och att detta både är ett underprioriterat och underutvärderat policyområde.
Av naturliga skäl får detta konsekvenser för hur långt det går att komma vad gäller att dra slutsatser som underbyggs av rena fakta, i många fall baseras de erhållna kunskaperna på en kombination av sparsamma statistiska fakta, intervjuinformation och egna bedömningar.
Dessutom har vi försökt strukturera informationen från landsstudierna runt de olika typerna av policyer, men till följd av den begränsade tillgången på information har det inte varit möjligt att tillhandahålla jämförbara uppgifter från de olika landsstudierna. Därmed begränsas informationen i omfattning och djup. Information som till exempel specifika ekonomiska resultat av olika program, föregående mål, programs svagheter och så vidare är i många fall svår eller omöjlig att erhålla.
Till följd av detta kan man ifrågasätta om lärdomarna från de olika landsavsnitten och policydiskussionen i kapitel 8 vilar på en solid bas. Trots detta bör dock den tillgängliga informationen, även om den är begränsad, användas som en utgångspunkt för policy-relaterade överväganden. Även om detta är ett svårt område vad gäller kvantitativa upp-gifter och trots att vi skulle föredra att ha tillgång till mer statistik, finns det, vilket nämn-des i ett flertal intervjuer, en gräns för hur användbar sådan tilläggsinformation skulle vara.
3.3 Affärsängelinvesteringar och policyinsatser för affärsänglar