Två olika visualiseringar upprättades för att få en uppfattning i hur en APD-plan visualiseras med 3D respektive BIM. Att visualisera APD-Plan i 3D är relativt enkelt jämfört med BIM visualiseringen men detta innebär inte att det inte dykt upp svårigheter med 3D visualiseringen. SketchUp som verktyg är mer tillämpad för visualisering av APD-plan än Revit. Med lika mycket förkunskap i respektive verktyg är det mycket enklare att upprätta APD-plan med SketchUp än vad det är med Revit. Under examenarbetets gång dök det upp svårigheter. Ett utav de största svårigheterna var med Revit när bilder skulle importeras för att illustrera omgivningen på byggarbetsplatsen eftersom Revit inte godtar filtyper som JPEG och PNG jämfört med SketchUp som godtar olika filtyper som JPEG och PNG vilket ger en geografisk uppfattning över byggarbetsplatsen och just då blir det enklare att visualisera allt från säkerhet, logistik och lokalitet.
Ett annat problem med Revit var att det inte fanns några klara bibliotek på arbetsberedskap som skulle importeras in i modellen. Tanken från början var att importera objekt från BIMObject som stödjs av Revit men problemet var dock att det inte fanns tillräckligt med arbetsberedskap att importera. Därför fick 3D-Warehouse laddas ner som är kompatibelt med Revit, 3D- warehouse innehåller betydligt mer arbetsberedskap vilket gör visualiseringen av APD-planen fullständig och verklighetsanpassad. Det finns dock ytterligare ett problem med att ta denna omvägen och det är att objekten inte längre är BIM baserade när de importeras in i modellen. Med icke BIM baserade objekt fås inte en överensstämmande skala med de resterande BIM baserade objekten i omgivningen detta ledde till att mycket energi lades jämfört med SketchUp. Att upprätta en visualisering av en APD-plan med 3D-SketchUp kan locka många företag då visualiseringen kan påbörjas tidigt genom att utgå ifrån en skiss. Eftersom projekteringen av huskroppen inte är färdig kan byggnaden illustreras utifrån givna mått iform av en kub. Samma metod kan utföras för den omgivande miljön. Detta i syfte att få en så fullständig visualisering som möjligt redan i tidiga skeden. Därefter när själva bygganden blir färdigprojekterad kan den importeras från BIM modellen med hjälp av en IFC fil. Med hjälp av skissen kan visualiseringen av APD-planen utföras utan tillgång till de riktiga huskropparna vilket är väldigt tidseffektivt då de riktiga huskropparna importeras när de färdigprojekterats. Det är dock väldigt viktigt att ha de riktiga huskropparna eftersom byggställningar och bygghissar behöver ibland placeras på ett specifikt sätt genom att de tex fästs i balkongplattan just då behöver man veta om balkongen ingår i den kubformade bygganden eller inte. Detta kan inte ske med Revit då en hög detaljeringsgrad krävs. Det är även som så att ju högre detaljeringsgrad det är desto tyngre blir filen eftersom det är en högre LOD-nivå på grund av att de projekterade byggnaderna är för detaljerade och på så sätt blir filen för tung. En lösning är dock att allt som finns inne i
34
bygganden som tex innerdörrar, trappor och alla andra detaljerade komponenterna tas bort då dessa är irrelevanta vid visualisering av APD-planen.
För Revit krävs det högre inlärningsnivå innan verktyget ger effekt eftersom det är ett komplext verktyg j jämförelse med SketchUp. Revit kan även integreras med andra filer och dokument dessutom går det att vid senare skeden ansluta modellen till ytterligare dimensioner som tex 4D och BIM innebär att dela information och samordna så genom att använda Revit blir detta möjligt.
35
5 Diskussion
Som tidigare nämnt så är APD-plan en plan över arbetsplatsdispositionen och blir med tiden alltmer ett viktigt och styrande dokument. För att få så mycket nytta som möjligt av APD- planen bör APD-planen integreras i tidiga skeden redan under förstudien innan kalkyleringen påbörjas. Detta leder i sin tur att det blir enklare och billigare att påverka planen. Detta visas även i figur 8 där de visar att ju tidigare ett problem upptäcks desto billigare blir det att rätta till felet.
Trots uppfattningen om att APD-planen bör implementeras i tidiga skeden så råder det brist på kunskap för hur digitalisering främjar ett framgångsrikt projekt. Detta har lett till att många företag i dagsläget kombinerar både skisser förhand och digitala verktyg vilket ökar planeringstiden och kostanden.
APD-planen kan skapas både på den traditionella 2D-metoden, 3D eller med BIM-relaterade verktyg. Det finns fördelar-och nackdelar med respektive metod. Men för de flesta företagen föredras den traditionella 2D-metoden men som till stor del beror på projektets omfattning. Om det är ett stort projekt kan information om exempelvis höjder vara nödvändigt på sätt krävs det att APD-planen upprättas med 3D eller BIM-relaterade verktyg.
Anledningen bakom att många företag föredrar det traditionella arbetssättet är på grund av att det finns brist på kunskap, företagen har äldre arbetare som inte kan hantera 3D eller BIM- relaterade verktyg. En annan anledning är att det blir ekonomiskt svårt att investera på 3D och BIM-relaterade verktyg vilket får ett företag att hålla sig vid det traditionella 2D-metoden. Den främsta fördelen med 3D och BIM-relaterade verktyg är att en verklig bild av byggarbetsplatsen fås tillskillnad ifrån 2D-metoden. I den traditionella metoden vet man var respektive komponent ska sitta tex att det ska vara en kran på en specifik plats men man vet inte vilken typ av kran det är. På så sätt är det till fördel att ha APD-planen med 3D och BIM- relaterade verktyg. En annan fördel är att risker, möjligheter och problem som inte skulle kunna upptäckas med 2D-modellen blir upptäckbara med 3D och BIM-relaterade verktyg. Ytterligare en fördel är att APD-planen upprättad med 3D och BIM-relaterade verktyg kan kopplas samman med andra verktyg för att ansluta en tidplan eller till och med en VR-modell i syfte att öka kvaliteten.
Nackdelen med 3D och BIM-relaterade verktyg är att det är mycket tidskrävande att upprätta en APD-plan jämfört med 2D-metoden vilket kan få många företag att avstå från att implementera 3D eller BIM-relaterade verktyg. En annan nackdel är att det vid mindre projekt kan uppfattas som kostsamt vilket får företagen att upprätta APD-planen i 2D.
Det kan dock finnas hinder från att implementera 3D och BIM-relaterade verktyg trots viljan att visualisera APD-planen med 3D och BIM-relaterade verktyg. Ett annat hinder är filens storlek då filen kan bli alltför tung vilket kan kräva en stark processor som ska klara av all information som matas in i modellen.
Vad gäller visualiseringen av APD-planen med verktygen SketchUp och Revit tycker författarna att SketchUp var mycket mer lätthanterligt. Beroende på moment kan inlärningsgraden variera i respektive verktyg. Att leta och importera rätt objekt kan i vissa fall uppfattas som svårt men trots det anses verktyget vara mycket lätthanterligt som samtidigt inte kräver en stor kunskapsnivå, dock krävs det vana. Revit däremot tycks vara ett svårhanterligt verktyg vad gäller upprättande av APD-plan. För att kunna upprätta APD-plan med Revit krävs stor kunskapsnivå samt vana.
36
Revit är inget verktyg som är skapat för att visualisera APD-planer enligt författarnas uppfattning. Det finns ingen bas i Revit som stödjer visualiseringen av APD-Plan dvs finns det inga klara bibliotek på olika objekt eller komponenter som ska infogas i visualiseringen av byggarbetsplatsen. Dessutom så föreställde författarna sig att respondenterna skulle ha en bredare uppfattning för vad BIM var för något och att inte blanda samman 3D med BIM. Företagen är långt ifrån att visualisera med BIM i dagsläget är det 2D som dominerar och man har börjat stampa in på 3D men det är ändå få som visualiserar med 3D. Det som uppnås med BIM kan även uppnås med 3D detta vid visualisering av APD-plan i förutsättning att visualiseringen inte ska kopplas samman med andra dimensioner. Byggbranschen med tanke på visualisering av APD-plan befinner sig i dagsläget i första stadiet av nivå 1 enligt Figur 5 dessutom finns det många andra företag som börjar stampa in på det andra stadiet av nivå 1 men som fortfarande är långt ifrån BIM som befinner sig i nivå 2.
37
6 Slutsats
Syftet med denna studie var att undersöka hur APD-plan visualiseras i dagens läge samt upplysa vilka faktorer som samtliga byggföretag ska beakta vid val av verktyg för visualisering av byggarbetsplatsen. Fördelar, nackdelar samt hinder kommer att lyftas fram i denna studie med hänsyn till 3D och BIM i syfte att undersöka vilken dimension det är som lämpar sig bäst för visualisering av APD-planen samt vilken dimension APD-planen visualiseras med i dagsläget. Ytterligare ett syfte är att undersöka var i byggprocessen som APD-Planen bör integreras. Fokus kommer ligga på att påvisa fördelarna med att utöka användandet av 3D respektive BIM- relaterade APD-visualiserings verktyg.
En APD-plan är en arbetsplatsdispositionsplan och används för att få en väl orienterad och effektiv byggarbetsplats. Här visas vart olika komponenter skall placeras och hur olika ytor kommer att utnyttjas. APD-planen upprättas med hänsyn till olika riktlinjer som miljö,
etablering, materialupplag, transportvägar, utrustning och försörjning. En APD-plan kan
visualiseras på tre olika sätt antigen i 2D, 3D eller BIM den mest användbara dimensionen vid visualisering av APD-planen är 2D där APD-planen upprättas med Bluebeam. Det finns vissa företag som har övergått till 3D vid visualisering men som kombineras med 2D ritningar eller skisser. Att visualisera med BIM har inte varit aktuellt för de samtliga intervjuade företagen. Däremot används de färdigprojekterade BIM modellerna som en del av 3D visualiseringen i syfte att skapa en så verklighetsanpassad visualisering som möjligt.
Fördelarna med att visualisera en APD-plan med 3D och BIM-verktyg är att det ger en förverkligad bild på hur byggarbetsplatsen kommer att se ut och att risker, möjligheter och problem som inte skulle kunna upptäckas med 2D-modellen blir upptäckbara. Dessutom kan modellen kopplas samman med andra verktyg eller med en VR-modell i syfte att öka kvaliteten. En annan fördel med 3D och BIM är att mer detaljerad information tillhandahålls exempelvis höjder för att veta hur högt upp en kran ska nå. Med 3D och BIM-relaterade verktyg blir det möjligt att använda drönarbilder eller bilder från internet som visar hur omgivningen runt arbetsplatsen ser ut som i sin tur underlättar visualiseringen med hänsyn till säkerhet. Skolor, cykelbanor, gångvägar och bilister kan enkelt fastställas och anpassa byggarbetsplatsen utifrån det. Ytterligare en fördel är 3D och BIM visualiseringar är mer kompatibla med andra verktyg än 2D.
Nackdelen däremot med att visualisera en APD-plan med 3D eller BIM-verktyg är att filerna kan bli alltför tunga vilket leder i sin tur till verktyget blir svår hanterligt samt upplevs som hackigt. En annan nackdel är att det tar mer tid att upprätta en visualisering med 3D och BIM än vad det göt för 2D. Dessutom är det mer kostsamt att upprätta en visualisering av APD- planen med 3D och BIM. Men det är mer lönsamt att upprätta en visualisering av APD-plan i 3D och BIM i det långa loppet eftersom fel, risker och brister kommer att upptäckas i tidiga skeden och undvikas ifrån att uppstå.
Det som dock hindrar många ifrån att implementera 3D och BIM-relaterade verktyg är den mänskliga faktorn som sätter stop för utvecklingen, där människans bekvämligheter och arbetsrutiner är avgörande för implementeringen av verktygen. Ytterligare ett hinder är att de flesta tycker att det fungerar ganska bra att upprätta APD-plan med 2D-metoden vilket innebär att det inte finns tillräckligt med argument för att motivera en förändring. Tid, pengar och utbildning är även hinder som får många företag att avstå ifrån att implementera 3D och BIM- relaterade verktyg.
38
De absolut viktigaste faktorer som ett företag bör beakta vid val av verktyg vid visualisering av APD-plan är Lönsamhet, användarupplevelse, kompatibilitet och support. Författarna inser dock att den absolut viktigaste faktorn vid utveckling från ett stadie till ett annat exempelvis från 2D till 3D eller BIM är viljan. Finns det vilja accepteras utveckling av arbetsrutiner, kunskap, svårigheter som uppstår och den kompetens som eftersträvas.
39
Referenser
Akademiska Hus. 2020. Hur går byggprocessen till?. https://www.akademiskahus.se/om- oss/vanliga-fragor/hur-gar-byggprocessen-
till/?fbclid=IwAR03Vkqe0yryDVbY4OWji203qZgu5zPXHxfY- scPfpRqPV_OZhbsC3Rk9RY [Hämtad 2020-04-30]
Al-hindi, R. & Yousef, Y. 2017. Byggnadsinformationsmodellering. BIM-användningen hos
olika aktörer. Örebro: Institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro Universitet.
Alkalali, D. Jonsson, S. Karlsson, A. Lindhe, L. & Malmqvist, E. 2018. BIM i byggprocessen.
Ett digitaliserat arbetssätt där modeller ersätter ritningar. Göteborg: Institutionen för arkitekt
och samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola.
Al-Mosawi, Z. & Aliwi, A. 2017. Länken mellan projektering och APD-planering. Malmö: Avdelning fakulteten för teknik och samhälle, Malmö Högskola
Arbetsmiljöverket. 2015. Arbetsmiljöplan för byggnads- och anläggningsarbete. https://www.av.se/produktion-industri-och-
logistik/bygg/arbetsmiljoplan/?fbclid=IwAR1E_NqFV0LdmB1QMbDqkOsD0IgA- UyOy0EMM2u5-pSzeQm4li_WgPBw16Q#6 [Hämtad 2020-06-05]
Arbetsmiljöverket. 2019. Ansvar vid byggnads- och anläggningsarbete.
https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/ansvar-vid-byggnads--och-
anlaggningsarbete/?fbclid=IwAR19X7Z6aCl6UeMHH6fH4F42Z1frJ_GPJrAbeW7jTTlYdeN 9FS5Xd1MWzDY#5 [Hämtad 2020-06-05]
Armstrong, G. & Gilge, C. 2017. Make it, or break it. Reimagining governance, people and
technology in the constuction industry, KPMG international.
Autodesk. 2018. Vad är BIM. https://www.autodesk.se/solutions/building-information- modeling/overview (Hämtad 2020-04-01)
Autodesk. 2020. Förbättra projektresultatet med BIM-program inom olika discipliner. https://www.autodesk.se/products/revit/overview?fbclid=IwAR2zdcbgBGZ43B9diOw7aC9C xrkOljt_q1PrfG4G4-2Xkm0yYaAiUhqsR_0 [Hämtad 2020-04 -11]
Bengtsson, A. Frendberg, J. Lennartsson, A. Lundberg, A. & Willemark, B. 2017.
Implementering och användning av BIM inom byggbranschen. Göteborg: Institutionen för
bygg- och miljöteknik, Chalmers Tekniska Högskola.
BIM Alliance Sweden. 2014. Vad är BIM. https://www.bimalliance.se/vad-aer-bim/ [Hämtad 2020-04 -11]
BIM Alliance Sweden. 2017. BIM Alliance om BIM. https://www.bimalliance.se/vad-aer- bim/bim-alliance-om-bim/?fbclid=IwAR1f_A5CPvXwMXFAT-
40
Boverket. 2009. Effektiv logistik i innerstadsprojekt. https://www.boverket.se/sv/om- boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2009/effektiv-logistik-i-innerstadsprojekt/ [Hämtad 2020-05-30]
Cadelit. 2019. Byggmodul 2019 för revu 2019. https://www.cadelit.se/produkt/byggmodul- 2019-for-revu-2019/ [Hämtad 2020-05-16]
Cöster, M; Westelius, A. 2016. Digitalisering 1. uppl. Stockholm: Liber. Dursun, J. 2010.BIM projektering med Autodesk Revit.Luleå: Institutionen för samhällsbyggnad, Luleås Tekniska Universitet
Elbeltagi, E. u.d. Construction site layout planning. Mansoura: Department of structural Engineering, Mansoura University.
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/versions?doi=10.1.1.697.1441 [Hämtad 2020-05 -20] Fahlen, S. & Håkansson, J. 2018. Effektivisering av riskhantering med Building Information
Modelling. Helsingborg: Institutionen för bygg- och miljöteknologi, Lunds Tekniska
Högskola.
Garpö, Jesper. 2018. Ökad digitaliseringstakt i byggbranschen. Visma. [Blogg]. 29 november. https://www.visma.se/blogg/okad-digitaliseringstakt-i-byggbranschen/ (Hämtad 2020-04-08) Gunnarsson, E. & Gynnemo, J. 2019. BIM och digitala verktyg. Kan VR och andra digitala
verktyg underlätta byggprocessen? Göteborg: Avdelning för construction management,
Chalmers tekniska högskola.
Gustafsson, F. & Schultz, M. 2010. APD-plan för ett ökat logistikmedvetande. Lund: Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, Lunds Tekniska Högskola.
Granroth, Marko (2011). BIM - Byggnadsinformationsmodellering: orientering i en modern arbetsmetod: lärobok. Stockholm: Arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska högskolan (KTH)
Hansson, F., 1999. Materialadministration med datorstöd i byggprocessen. Lund: Avdelning för byggnadsekonomi, Lunds Tekniska Högskola.
Holm, D. & Wallgren, J. 2013. Kvalitets-och kollisionkontroller i BIM-projekt. Stockholm: Arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska högskolan (KTH)
Hultberg, F. & Mettävainio, P. 2015. Visuell styrning med en dynamisk APD-plan. Luleå: Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleås Tekniska Universitet.
IT-ord. 2020. Gränssnitt. https://it-ord.idg.se/ord/granssnitt/ [Hämtad 2020-06-02] Jongeling, R. 2008. BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt. En jämförelse mellan dagens
byggprocesser baserade på 2D-CAD och tillämpningar av BIM. Luleå: Avdelning för
byggproduktion, Luleå Tekniska Universitet.
Josephson, P-E. & Saukkoriipi, L. 2009. 31 rekommendationer för ökad lönsamhet i
byggandet: Att minska slöserier!. Göteborg: Avdelning för construction management,
41
Karlsson, D. 2009. Effektivare byggproduktion med virtuellt byggande. Lund: Avdelning för byggproduktion, Lund Tekniska Högskola.
Magnusson, E. 2018. Användning av digitala verktyg i byggentreprenadbranschen. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
Mälardalens högskola. (2020a). Validitet.
https://libguides.mdh.se/c.php?g=678062&p=4832296[Hämtad 2020-05-03] Mälardalens högskola. (2020b). Reliabilitet.
https://libguides.mdh.se/c.php?g=678062&p=4832301 [Hämtad 2020-05-03]
Nordstrand, U. & Révai, E. 2002. Byggstyrning. 3. Uppl. Stockholm: Liber AB. Nordstrand, U. 2008. Byggprocessen. 4. Uppl. Stockholm: Liber AB.
Nohrstedt, Linda. 2015. Satsning på digitalisering av byggbranschen. NyTeknik. 22 april. https://www.nyteknik.se/bygg/satsning-pa-digitalisering-av-byggbranschen-6336034 (Hämtad 2020-04-07)
Nohrstedt, Linda. 2017. Fler bygger med digitala modeller. NyTeknik. 18 april.
https://www.nyteknik.se/bygg/fler-bygger-med-digitala-modeller-6841851 (Hämtad 2020-03- 31)
Ordguru. 2020. Uppdatering. https://www.ordguru.se/synonymer/uppdatering [Hämtad 2020- 06-02]
Persson, A. & Thunholm, A. 2013. Utformning av byggarbetsplatsen – En studie av APD-
planen med fokus på placering och samverkan. Linköping: Institutionen för teknik och
naturvetenskap, Linköpings Tekniska Högskola.
Rasmussen, Henning. 2019. Få gamla program att fungera i Windows 10. PC tidningen. 14
mars. https://pctidningen.se/datorutrustning/operativsystem/windows-10/fa-gamla-program- att-fungera-i-windows-10[Hämtad 2020-05-30]
SBUF. 2013. Säkerhet på bygget med BIM.
https://www.sbuf.se/Projektsida?project=f6cf6385-54e6-44b6-946e-0bf56ceebd1f[Hämtad 2020-06 -01]
SBUF. u.d. Om arbetsmiljöplanen. https://www.sbuf.se/ampguiden/Om-
arbetsmiljoplanen/?fbclid=IwAR3Pcku8bpOGj5SkDIUct2ZOGi1iU1KZVZrZbHBcdLIK3DL fVa4m1BfPNY [Hämtad 2020-05-12]
Smalloffice. u.d. Lönsamhet. https://smalloffice.hogia.se/ord/lonsamhet/[Hämtad 2020-06 - 02]
Strand, A & Svantesson, E. 2013. Säkerhetsplanering vid upprättandet av APD-planer. Göteborg: Avdelning för construction management, Chalmers Tekniska Högskola.
Sundström, E. 2019. Just in time-En möjlighet för effektivisering i ett byggprojekt? Umeå: Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå Universitet
42
SurveyMonkey. 2020. Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ forskning.
https://sv.surveymonkey.com/mp/quantitative-vs-qualitative-research/ [Hämtad 2020-05-03] Thydell, M. 2017. BIM- digitalisering av byggnadsinformation. Sveriges Kommuner och Landsting. https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-513-4.pdf [Hämtad 2020-03-29] Trafikverket. 2017. BIM-byggnadsinformationsmodellering. https://www.trafikverket.se/for- dig-i-branschen/teknik/bim-byggnadsinformationsmodellering/ [Hämtad 2020-05-31]
Vega, F. & Ruus, K. 2020. Arbetsplatsdisposition. Förslag på APD-plan vid ombyggnation av
Stora torget och Bondtorget i Västerås. Västerås: Avdelning för ekonomi, samhälle och
teknik, Mälardalens Högskola.
43
Bilagor
Projekt:
Malmö Universitet 2020
Namn: Muhamed Alameri & Mahmoud Zaaroura Företag: Emrahus
Intervjuns datum: 2020-05-11 Utfördes genom: Skriftlig
Syftet med denna studie är att undersöka hur APD-plan upprättas i dagens läge samt vilka verktyg som lämpar sig bäst för APD-planering. Riktlinjer som gör det lättare för företag att välja mellan olika verktyg som erbjuds i den svenska marknaden kommer att diskuteras i detta arbete. Ytterligare ett syfte är att undersöka var i byggprocessen som APD-Planen bör integreras. Fokus kommer ligga på att påvisa fördelarna med att utöka användandet av APD-Planerings program.
- Vilket program använder ni er av vid upprättande av APD-plan?
Vanligtvis använder oss av CAD eller Bluebeam (Revu) för framtagandet av APD-planer. Bluebeam främst pga. smidighetens, där skisser enkelt kan göras på redan framtagna situationsplaner.
- Använder ni er av BIM-relaterade verktyg eller 2D-verktyg?
För APD-planer använder vi enbart 2D-verktyg. BIM-relaterade verktyg använder vi däremot under projekteringen utav våra byggnader.
- Vad är enligt er anledningen bakom att många företag avstår från att implementera
BIM-verktyg vid APD-planering och väljer istället de traditionella 2D-metoden?
Jag tror att det kan bero på en del olika punkter. Projektets storlek/omfattning kan vara en avgörande faktor. Är det ett mindre projekt (ex. 1 byggnad, tomtstorlek ca 2– 3000 kvm) behöver man inte mer än en enkel 2D APD-plan. Rör det sig om större projekt (kvarter etc.) kan det lämpa sig med BIM-relaterade verktyg, för att få en bättre omfattning över området. Framförallt om ytorna är begränsade. En annan orsak kan vara att en del företag fortfarande inte implementerat BIM-verktyg / digitalisering i deras vardag. Då är det traditionella 2D-verktygen det enda alternativet.
- Vilka fördelar samt nackdelar ser ni med att använda BIM-relaterade verktyg vid
upprättande av APD-planen?
Nackdelarna jag ser är tidsåtgången, framförallt för mindre projekt där APD- planeringen inte är så omfattande. Vid större projekt eller vid begränsade ytor/tomter kan det vara en fördel för att bilda sig en klar omfattning.
- Vilka hinder finns om BIM-verktyg ska tillämpas vid upprättande av APD-planen?