Analys utifrån det dramaturgiska perspektivet

Att våra respondenter i diagram 8 har angett att de tycker att det finns specifika etiska egenskaper som en socionom bör ha i sin yrkesroll går hand i hand med det som i det dramaturgiska perspektivet be- nämns som den sociala rollen. Enligt detta perspektiv har människan olika roller i olika sammanhang, vilka Goffman (1959/2009) benämner som scener. Resultatet i diagram 8 pekar på att socionomstu- denterna verkar hålla med om detta, då yrkesrollen skiljer sig från det privata livet, och att det finns specifika etiska egenskaper som är relevanta för yrkesrollen. Dessa etiska egenskaper utgör socio- nomens personliga fasad, vilken är kopplad till dennes uppträdande. Eftersom socionomstudenterna till viss grad är eniga om vilka etiska egenskaper som är viktiga för socionomen i dennes yrkesroll, finns en möjlighet att de i stor utsträckning kommer att uppvisa samma personliga fasad gentemot sina klienter, oavsett arbetsplats och yrkestitel. Då den personliga fasaden utgörs av de etiska egen- skaperna, kommer dessa påverka den personliga fasad socionomstudenterna kliver in i.

58

I diagram 9 visades att socionomstudenterna anser att de etiska egenskaperna är viktigast i kontakt med brukarna. Utifrån det dramaturgiska perspektivet är dessa således den viktigaste publiken att framträda för. Det är även för denna publik som den sociala rollen är viktigast att upprätthålla. Detta resultat förstärks eftersom samma tre etiska egenskaper värderats högst i kontakt med brukare och i socionomens roll i allmänhet (se diagram 13 och 10).

När socionomen stiger in i mötet med en klient, kommer denne att idealisera sin roll för att den ska passa in i sammanhanget. Då kommer de tre etiska egenskaperna, som resultatet pekar på som viktig- ast, att påverka socionomens idealiseringsprocess. När socionomen ska bemöta en klient kommer egenskaperna empati, lyhördhet och respektfullhet förstärkas, medan andra kommer att döljas, för att ge ett intryck till brukaren att denne är en god socionom som vill brukaren väl. Om socionomen i ett annat sammanhang, på en annan scen, ska möta sina kollegor, kommer denne att lyfta fram andra aspekter av sig själv. Utifrån vårt resultat går att utläsa att det är samarbetsförmågan som kommer att påverka idealiseringen i dessa sammanhang. Att vara en god samarbetspartner innebär att vara en god socionom i förhållande till sina kollegor.

I diagram 15 syntes även att de etiska egenskaperna humor och social kompetens ansågs viktigare i förhållande till sina kollegor än till de övriga mottagarna. Utifrån det dramaturgiska perspektivet kan detta förstås utifrån det som benämns som den bakre regionen. Detta är en plats där socionomen kan lägga den personliga fasad som upprätthålls inför exempelvis brukare eller chefer, åt sidan och koppla av. I dessa sammanhang kan det vara viktigare att ha dessa etiska egenskaper, för att den sociala kon- texten i de bakre regionerna är mer avslappnad.

Våra respondenter värderar samarbetsförmågan till sina kollegor högt, vilket tyder på att de redan som socionomstudenter anser att det är viktigt med dramaturgisk lojalitet. Denna aspekt av det drama- turgiska perspektivet utgår ifrån det faktum att en grupp kollegor har vissa moraliska förpliktelser gentemot varandra. På många arbetsplatser inom det sociala arbetsfältet arbetar kollegor två och två. I dessa fall blir det särskilt viktigt att hjälpa varandra i arbetet, stå på varandras sida och således samar- beta, för att på så sätt upprätthålla den dramaturgiska lojaliteten.

I kontakt med sin chef däremot, lyftes samarbetsförmåga, tydlighet och ansvarstagande som de tre viktigaste etiska egenskaperna. Här går idealiseringen ut på att vara en god anställd. Att upprätthålla alla dessa idealiserade roller, att hålla isär dem och plocka fram rätt personliga fasad vid rätt tidpunkt, och kunna lämna andra roller utanför arbetsplatsen, då människan har olika roller i sitt privata liv och i sitt professionella liv, kommer kräva en god förmåga till mental byråkratisering av socionomerna, då fasaderna är så väldigt olika till sitt innehåll. Den mentala byråkratiseringen, det vill säga förmågan att motstå sina inre känsloskiftningar, är även viktig för att socionomen ska upprätthålla sin personliga fasad och inte rämna i denna. Om socionomens personliga fasad rämnar kan det leda till att de i sin yrkesroll framstår som exempelvis oempatiska, fastän de vill uppvisa empati.

Resultatet i korstabellerna tyder på att tidigare erfarenheter inte har någon betydelse för vilka per- sonliga fasader respondenterna har uppfattat att de har att välja på i rollen socionom. Däremot verkar

59

respondenternas ålder påverka hur de uppfattar innehållet i de personliga fasaderna och därmed på sikt även hur de uppfattar yrkesrollen. Tre av fyra etiska egenskaper som respondenterna inom ålderskate- gorin 41 till 57 år har värderat som viktigast i socionomens yrkesroll skiljer sig från övriga responden- ters värdering av detsamma. Denna grupp har värderat respektfullhet, jämlikt bemötande, kritisk själv- insikt och vidsynthet som de viktigaste etiska egenskaperna i socionomens yrkesroll i allmänhet. Detta skulle kunna leda till att denna kategori respondenter kommer att visa upp en annan personlig fasad än sina yngre medstudenter. Kanske påverkar respondenternas ålder deras uppfattning om uppträdande- normer i den främre regionen, vilket således förklarar varför respondenterna mellan 41 och 57 år vär- derat de etiska egenskaperna annorlunda än sina yngre medstudenter (se diagram 16). Eller är det så att dessa socionomstudenter uppvisar en större känslomässig distans till yrkesrollen, när de utelämnar empati som en viktig egenskap för socionomen att uppvisa gentemot brukare (se tabell 4)? I så fall tyder detta resultat på att de äldre socionomstudenterna uppvisar en större förmåga till dramaturgisk disciplin än sina yngre medstudenter. Detta innebär att de kan upprätthålla sin personliga fasad utan att bli för känslomässigt engagerade i situationen, för att kunna hantera oförutsedda inslag i densamma.

60