I och med införandet av NPM så har den offentliga sektorn fått andra aktörer att konkurrera med. Tack vara denna konkurrens så kommer flera av aktörerna, även de offentliga, tvingas att ändra sitt upplägg. Aktörerna måste hitta vägar, för att få kunder att vilja komma just till deras boende. En av dessa vägar är att profilera/inrikta sig mot olika saker så som exempelvis kultur. Hittar aktören en bra profil/inriktning så kommer de vara konkurrenståliga och därmed få kunder.
De äldre som har deltagit i denna studie anser att aktivitet i livet är viktigt. Aktivitetsteorin stärker dessa tankar. Att vara aktiv under livet, gör att människan mår både fysiskt och
psykiskt bättre, än de som inte är aktiva (Norling, 2000).
Aktivitet och trygghet
I resultatdelen framkommer det att aktiviteter och trygghet är mer viktigt än att äldreboendet skall vara inriktad på viss profil. Tryggheten för de äldre i denna studie har varit viktig, de vill känna sig trygga både nu och när de blir ännu äldre. De äldre i denna studie vill också
fortsätta att var aktiva, de vill fortsätta umgås med vänner och familj. Om de skulle kunna, skulle de vilja fortsätta med sina fritidssysselsättningar. Att få fortsätta var aktiva var viktigt för många av deltagarna i studien. De äldre i denna studie var redan fysiskt aktiva, de har redan ett aktivt liv med familj och många av dem gick på olika aktiviteter på Tellus. Dessa personer vet att det är viktigt att aktivera sig för att må bra. De vill också kunna fortsätta med det, även om de tvingas flytta till ett äldreboende. Att aktivitet är viktigt, finns det stöd av i aktivitetsteorin, som säger att den äldre fortsätter att ha samma behov och önskningar som den alltid har haft. Det goda åldrandet, förknippas med att de äldre fortsätter att vara aktiva och att de byter ut arbetet mot andra aktiviteter, som ett rikare familjeliv, föreningsliv, motion eller liknande. Eftersom åldrandet förknippas med en rad förluster, krävs det av de äldre att de är aktiva, för att fylla tomrummet efter dessa förluster (Tronstam, 2005, ss. 120-121). Ingemar Nordling (2000) använder aktivitetsteori för att analysera sin studie. Norling hävdar att om de äldre har ett aktivt liv, så mår de bättre både fysiskt och psykiskt, han förespråkar
förebyggande åtgärder istället för att sätta in mediciner.
Enligt Norling är den friska människan mer aktiv och ägnar sig mindre åt att sitta stilla.
Deras livsstil är allsidig: psykiskt, fysiskt och socialt stimulerande. Den friska människan umgås med andra människor eller djur, de håller igång hjärnan och är sällan en kostnad för samhället. Alma hade ett förslag om att få åka till 4H gård för att få klappa på djuren, då de äldre sällan får klappa på djur. Att djuren har en läkande effekt, finns det stöd för i Norlings
31
studier om djur (2002, 2004). Djur kan enligt dessa studier hjälpa till på äldreboenden att dämpa ångest, förvirring, depression, trötthet, spändhet hos de boende.
Intervjupersonerna i denna studie eftersökte att få komma ut i naturen och det var viktigt för dem att var aktiva. Detta stöds i Larsson och Norlings studie. Ett aktivt socialt liv i naturen gör att människan blir friskare och mår både fysiskt och psykiskt bättre. I dagens
äldreboenden behövs det, att personalen motiverar och aktiverar de äldre, så att de får
möjlighet att vara aktiva. Vissa äldre hamnar i en passiv livsstil och krävs att bli uppmuntrade och motiverade till aktivitet (Larsson & Norling, 2004, s. 8). Som Wilmer säger ”De borde fråga Einar, vad skulle du vilja göra idag? Ge förslag på vad den äldre kan tänkas göra, så som, vill du gå till parken, vill du gå ut och fika och så vidare. Många av de som bor så här har ju inga vyer, de vet inte vad som finns vad man ska göra.”
De intervjuade efterfrågade varierade saker på ett äldre boende. De ville inte enbart ha en inriktning, utan de ville kunna göra en massa olika saker. Att ha ”ett” intresseområde verkade lite snävt för de som intervjuades.
Profilboendena
De äldres vilja i denna studie, står i motpol till vad politikerna tycks tro att de äldre vill ha.
Politikerna, i de artiklar som jag läst inför denna studie, förespråkar äldreboenden med inriktningar, men de äldre, efterfrågar egentligen boenden som tar tillvara på alla deras behov och intressen. Förvisso tar miljöpartisten Mats Anderson i Halland upp att profilboenden skulle tillgodose de boendens intresse (Anderson, 2010), men hur kan profilboenden göra det, om de enbart har en inriktning, som exempelvis djur. Man tillgodoser då enbart ett intresse som den äldre har, inte alla intressen.
Mia Martinsson på äldreförvaltningen Stockholm, uttrycker att hon tror att det i framtiden blir fler boenden, som har inriktningar mot olika intressen, då fler äldreboenden byggs och konkurrensen om kunderna ökar (Intervju, Martinsson, 26 april 2011). I och med NPM så har äldreomsorgen blivit en allt mer vinstgivande marknad och det blivit mer konkurrens om kunderna och om uppdragen (Thylefors, 2007). Konkurrens tar även Barbro Karlsson upp i ett tjänsteutlåtande. Valfrihetssystemet innebär en ny konkurrenssituation mellan de boenden som ingår i valfrihetssystemet, oavsett regiform (Karlsson, 2009, s. 3). I framtiden kommer det att vara än mer konkurrens mellan de olika vård- och omsorgsutförarna.
Medborgarna/brukarna har blivit kunder och det har påverkat synen på brukare, ”de har fått mer att säga till om”. Men brukare är inte fullvärdiga kunder som kan rösta med fötterna, det vill säga att de kan i praktiken inte byta exempelvis sitt äldreboende om de är missnöjda med
32
det. I praktiken är det näst in till omöjligt att byta ett äldreboende mot ett annat äldreboende, eftersom antalet platser på äldreboenden är för få för dagens behov. Denna kundorientering ställer högre krav på brukaren, de ska ta för sig, söka information med mera (Thylefors, 2007, ss. 16, 48).
Lite statistik
Det man kan läsa ut av den befintliga statistiken (bilaga 8) är att det kommer behövas flera äldreboenden med språklig inriktning. Eftersom människor med annat hemspråk (första språk) ofta gradvis tappar sin svenska när de åldras. Den politiska uppfattningen har varit att alla svenska medborgare ska få samma omsorg. Språket i sig är viktigt, kan man inte göra sig förstådd eller förstå, mår man inte bra. Den politiska uppfattningen är att det måste finnas någon på boendet som kan det språk som den äldre talar (Songur, 2002).
Mia Martinsson på äldreförvaltningen sa upprepade gånger under intervjun att de boenden som var inriktade mot språk var viktiga.
Om man tänker på språket har man som många invandrargrupper som kommer hit inte lärt sig bra svenska och blir dement och glömmer bort all svenska då är det självklart att man vill
kommunicera med någon som förstår en. Vi har märkt att om personalen inte kan språket, då kan det hos dementa personer orsaka aggressioner (Intervju, Martinsson, 26 april 2011).
Mia sa också att det kan vara svårt att ha denna typ av boenden, då det krävs ganska många boende för att få dem att gå runt ekonomiskt. Behovet av dessa språkliga boenden finns inte över allt i staden, men i vissa orter kan de behövas. Att ha denna typ av boenden är viktigt, både för de boende och för personalen (a. a.).
Det kommer också behövas flera äldreboenden, då det blir allt fler som lever längre (bilaga 7), dessa boenden kommer att behöva anpassa sig till den gällande marknaden för att de ska kunna konkurrera med de andra äldreboenden som redan finns.
33
Slutsatser
Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om så kallade profilboenden för äldre.
Det har varit en svår och komplex fråga att svara på, eftersom det finns minst två definitioner av vad ett profilboende för äldre är.
Solna stads definition ”Ett profilboende för äldre är ett boende som har en
profilering/inriktning, inriktningen kan exempelvis vara sexualitet, religion, språk, intressen och med fler” (Solna stad).
Stockholm stads definition ”Ett profilboende har en profilering mot en särskild målgrupp med särskilda behov utifrån någon form av gemensam sjukdomsdiagnos eller funktionsnedsättning” (Karlsson, 2009, s. 3).
Av samma anledning, har det varit svårt att finna, vilka olika sorters profilboenden som finns.
Enligt Stockholm stad är profilboende; boenden med inriktning mot olika somatiska och psykiatriska diagnoser. Solna stad menar att profilboenden är boenden med exempelvis inriktningar mot djur natur, språk och religion. Detta kan verka förvirrande men det är så verkligenheten ser ut.
De äldre som intervjuades i denna studie, visade inte någon större önskan om nya former av profilboenden. De poängterade i stället, vikten av att bevara sina intressen i framtida
boendeformer. De ville få alla sina intressen och behov tillgodosedda, inte enbart ett intresse.
Äldres behov
Om den äldre skall få sina intressen/behov tillgodosedda, kan man inte ha profilboenden som bara har en profil utan man måste ha olika profiler i samma boende. De intervjuade ville ha en mängd olika saker och det ryms inte, under ett profilboende.
Språket
Det är viktigt att de som bor på boenden kan göra sig förstådda och att de förstår vad de som tar hand om dem säger. Mia Martinsson (Intervju, Martinsson, 26 april 2011) och Welat Songur (2002) hävdar att det är viktigt att personal kan de språk som den äldre talar på ett äldreboende. Det är också viktigt för personalen, då den äldres frustration och ilska kan gå ut över vårdgivaren.
34
Profilboenden
För att hitta de äldreboenden, med inriktningar i Stockholm stad, så måste man söka på Stockholm stads hemsida. Det krävs av brukaren, att gå igenom de 65 äldreboendena som finns, och jämför dem, för att ta reda på vilka inriktningar de har. Det är både tidskrävande och svårt att gå igenom dem. Jag har själv under studiens gång försökt få rätsida på det här, men det har varit allt för komplext och tidskrävande. Solna stad kallar dessa intresseinriktade boenden för profilboenden och det gör inte Stockholm stad. Detta kan verka förvirrande för brukarna.
I Sverige så har det införts ett valfrihetssystem, där klienten själv ska kunna välja sin utförare. I och med den större konkurrensen, innebär det i teorin att det är större valmöjlighet för den enskilde brukaren, men i praktiken är valmöjligheterna inte så stor (Thylefors, 2007, s.
18). Som det är idag, är det svårt att veta, vilka olika alternativ som finns och då blir det svårt för kunden att göra ett val. Det måste finnas någon som vet, vilka olika alternativ som erbjuds.
Biståndsbedömaren är den som ger ett beslut om särskilt boenden, de har i genomsnitt 120 ärenden att hålla reda på. De kan omöjligen hålla reda på alla de olika äldreboenden som finns, även fast det kan tyckas vara deras jobb att göra det, detta bland annat på grund av den höga arbetsbelastningen. Det är då upp till kunden/brukaren att ta reda på vilka olika som finns. När det är många boenden att välja mellan och det inte finns en tydligare beskrivning av inriktningen blir det svårt för kunden att göra ett val. Det krävs för mycket av den äldre, som oftast är gammal och sjuk, då ställs kravet att hitta ”rätt” boende på den äldres anhöriga Definitionen profilboenden
Ett bättre namn på ”profilboenden” är ”intresseorienterade äldreboenden”. Boendena kanske borde ligga under olika underkategorier som exempelvis religiösa boenden, språkboenden, intresseboenden eller något liknande. Jag tror att detta skulle skapa mindre förvirring hos kunden/brukaren. För mig har begreppet profilboenden inneburit en stor förvirring, då det har använts med olika benämningar. Definitionen gjorde att det blev missförstånd under intervjun med Mia Martinsson. Detta bidrog än mera till min förvirring. Jag hoppas att jag inte har bidragit med att begreppet har förvirrats ännu mera.
Slutligen efterfrågar jag forskning om profilboenden om vad det är som är bra respektive dåligt med profilboenden.
35
Egna reflektioner - en illustration
Jag vill avsluta uppsatsen med en illusion, om hur svårt det kan vara att hitta rätt boenden med hjälp av Stockholm stads hemsida.
Låt säga att din mormor bor i Stockholm stad och du bor i Solna. Du har hört talas om Solnas profilboenden och tycker att dessa verkar intressanta. Din mormor vill bo på ett profilboende med djur, eftersom hon alltid har haft djur och hemskt gärna vill ta med sig sin katt när hon flyttar. Du vill hjälpa din mormor att hitta det perfekta boendet, du söker på profilboenden för äldre på Stockholm stads hemsida och får du exempelvis fram profilboendet
”Söndagsgården”. På den står det att det är ett boende för dövblinda och det är inte din mormor. Du söker vidare på den sidan och klickar dig fram till denna sida
http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Aldreomsorg/Vard-och-omsorgsboende/Vard--och-omsorgsboende1/profilboende/. På den sidan läser du dig till att ett profilboende är ett boende som riktar sig till dig med särskilda behov ut i från någon form av
gemensam sjukdomsdiagnos eller funktionsnedsättning. Detta har inte din mormor hon har somatiska problem. Du vet då inte hur du ska gå tillväga, för att få fram det du vill ha.
Att profilboenden kan ha två olika innebörder i två angränsande kommuner är märkligt. Det gör det inte särskilt användarvänligt. Jag har gjort upprepade försök att gå igenom alla dessa 64 olika somatiska boenden, men har aldrig kunnat genomföra det. Jag hyllar däremot Solna stads tydliga hemsida. Stockholm stad skulle kunna göra det enklare, genom att lägga in de olika boenden i kategorier så att den blir mer användarvänlig. Stockholm stad har samma problem när det gäller val av förskola och skola. Stockholm stad borde bli bättre på att göra det enklare för sina invånare att hitta passande äldreboende, förskola och skola. Vet inte slutanvändaren vilka alternativ som finns, är det då verkligen valfrihet, och finns det då ett valfrihetssystem?
Tänk om en HBT person vill bo på ett boende med HBT inriktning. Låt säga att man inte får ta med sig sitt djur till detta HBT hem, vad gör man då? Måste man då välja mellan att få det ena eller det andra behovet tillgodosett?
Om boendet skall tillgodose ett aktivitetsbehov som de som intervjuats i denna studie eftersökte, krävs det att det finns personal, så att varje boenden skall kunna få göra de saker som den vill om dagarna. Personal kostar pengar, är det något som man vill satsa på? Idag så medicinerar man bort symtomen på något som skulle kunna ”botas” med en fysisk aktivitet.
Kostar medicinerna mindre för samhället än vad personal skulle kosta för samhället? Detta är frågor som denna studie inte kan svara på.
36
Referenser
Allwood, C. M., & Franzén, E. C. (2000). Tvärkulturella möten. Stockholm: Natur och Kultur.
Anderson, M. (den 09 09 2010). Debattinlägg . Hämtat från Hallands Nyheter:
http://hn.se/asikter/debatt/1.948707-bygg-profilboenden-for-aldre den 22 04 2011 Bejtona. (2010). Hämtat från Kavat vård: http://www.kavatvard.se/vara-boenden/bejtona/
den 18 04 2011
Bryman, A. (2010). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Denhardt, J. V., & Denhardt, R. B. (2006). New Public Service. Armonk, NY: M.E.
Sharpe, Inc. .
Engeström, Y. (den 31 12 2009). Aktivitetsteorin. Hämtat från You Tube:
http://www.youtube.com/watch?v=GAMlJU4HW3Q&feature=related den 21 06 2011 Franzén, C. (2009). Lydiga tandläkare. i O. Fransson, & K. Joonegaard, Kunskapsbehov
och kompentenser (ss. 165-186). Stockholm: Santerus academic press.
Grundad teori. (u.d.). Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://eshproxy.esh.se:2085/grundad-teori?i_h_word=Grounded+theory# den 13 05 2011
Hampton, R., & Charles, R. (den 11 12 2005). The emcyclopedia of aging and the elderly.
Hämtat från Med rounds: http://www.medrounds.org/encyclopedia-of-aging/2005/12/activity-theory.html den 21 06 2011
Holmqvist, F., & Hanna, R. (2009). Ensam är inte stark.
Hood, C. (1995). THE “NEW PUBLIC MANAGEMENT” IN THE 1980s. Accounting, Organizations and Society, Vol. 20, ss. 93-109.
Judiska hemmet. (2010). Hämtat från Judiska hemmet:
http://www.fjsh.se/judiska_hemmet.html den 18 04 2011
Karlsson, B. (den 23 09 2009). Äldreförvaltningen. Hämtat från Stockholmstad:
http://insyn.stockholm.se/aldre/document/2009-10-
13/Dagordning/9/09_%20Dnr%20105-156-2009%20Svar%20p%C3%A5%20skrivelse%20fr%C3%A5n%20vice%20ordf_%20Lei f%20R%C3%B6nngren%20m_fl_%20%28S%29%20Skapa%20kommunala%20profilb oenden.pdf den 20 04 2011
Kvalitativ metod. (u.d.). Hämtat från Nationalencyklopedin :
http://eshproxy.esh.se:2085/lang/kvalitativ-metod den 11 05 2011 Kvantitativ metod. (u.d.). Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://eshproxy.esh.se:2085/lang/kvantitativ-metod den 11 05 2011
Lag 2003:460. (2003). Hämtat från Lagen. nu: https://lagen.nu/2003:460 den 18 05 2011 Lag om valfrihetssystem. (2008). Hämtat från Notisum:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080962.htm den 21 06 2011
Larsson, E.-L., & Norling, I. (2004). Ett gott och friskare liv som äldre. Göteborg:
Göteborgs botaniska trädgård.
Låg hbt-kompetens i äldrevården. (den 28 07 2008). Hämtat från DN:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/lag-hbt-kompetens-i-aldrevarden den 13 05 2011 May, T. (2010). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund : Studentlitteratur.
Norling, I. (2000). Om hur fritid – kultur- rekreation påverkar äldres hälsa. Svenskt nätverk för lokalt folkhälsoarbete.
Norling, I. (2002). Djur i vården. Stockholm: Kommunal.
37
Olsson, E. (2000). Gemenskapens möjligheter och ensamhetens svårigheter. i C. M.
Allwood, & E. Franzén, Tvärkulturella mölten (ss. 251-279). Stockholm: Natur och Kultur.
Oskarsro. (den 28 03 2011). Hämtat från Solna stad: http://www.solna.se/sv/familj-omsorg/aldreomsorg/boende/vard-och-omsorgsboende/oskarsro/ den 13 05 2011 Persikan. (2010). Hämtat från Kavat vård:
http://www.kavatvard.se/vara-boenden/persikan/ den 18 04 2011
Profilboende. (den 16 03 2011). Hämtat från Stockolm stad:
http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Aldreomsorg/Vard-och-omsorgsboende/Vard--och-omsorgsboende1/profilboende/ den 04 04 2011
Regnbågen. (u.d.). Hämtat från Regnbågens kooperativa hyresrättsförening:
http://www.regnbagen.net/ den 13 05 2011
Rekreation. (u.d.). Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://eshproxy.esh.se:2085/kort/rekreation den 13 05 2011
RUT- avdrag. (u.d.). Hämtat från RUT- avdrag allt du behöver veta om RUT- avdarg:
http://rutavdrag.se/ den 26 05 2011
Songur, W. (2002). Välfärdsstaten, sociala rättigheter och invandrarnas maktresurser.
Stockholm: Stadsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ- kvantitativ i social forskning. i B. Starrin,
& P.-G. Svensson, Kvalitativa metoder och vetenskapsteori (ss. 11-39). Lund:
Studentlitteratur.
Stort intresse för vårdboenden med profiler. (den 12 11 2010). Hämtat från Solna stad:
http://www.solna.se/sv/om-solna/nyheter-om-solna/stort-intresse-for-vardboenden-med-profiler/ den 16 05 2011
Svedberg, L. (2007). Grupp psykologi . Lund : Studentlitteratur .
Thylefors, I. (2007). Ledarskap i human serviceorganisationer . Stockholm : Natur och kultur.
Tronstam, L. (2005). Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Tryggheten. (den 28 03 2011). Hämtat från Solna stad: http://www.solna.se/sv/familj-omsorg/aldreomsorg/boende/vard-och-omsorgsboende/tryggheten/ den 13 05 2011 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vård- och omsorgsboende. (2010). Hämtat från Solna stad: http://www.solna.se/sv/familj-omsorg/aldreomsorg/boende/vard-och-omsorgsboende/ den 13 05 2011
Vård- och omsorgsboenden demens. (u.d.). Hämtat från Stockholm stad:
http://www.stockholm.se/-/Jamfor/?enhetstyp=314a24ba162848719d36bb269e10a8f9 den 16 05 2011
Webenkät om Solnas nya profilboenden. (den 01 12 2009). Hämtat från Solna Stad:
http://www.solna.se/familj-omsorg/kampanjytor-familj-omsorg/hur-vill-du-bo-nar-du-blir-gammal/webbenkat-om-solnas-nya-profilboenden/ den 22 04 2011
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Äldreboenden för HBT-personer. (u.d.). Hämtat från RFSL: http://www.rfsl.se/?p=4987 den 13 05 2011
Äldredirekt. (den 14 03 2011). Hämtat från Stockholm stad:
http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Aldreomsorg/Ring-Aldre-direkt/ den 04 05 2011
38
Bilagor
Bilaga 1 Informationsbrev till Äldreförvaltningen
Hej mitt namn är Cissi Engström och jag läser sjätte terminen på socionomutbildningen med inriktning mot äldre på Ersta Sköndal högskola. Just nu skriver jag min C -uppsats som ska handla om profilboenden för äldre. Med profilboende menar jag boenden med en specifik inriktning så som exempelvis religion, språk, litteratur, film, teater och historia, konst och hantverk, mat och dryck.
Jag undrar nu om jag skulle kunna få komma och intervjua dig eller någon annan som har kunskap om boenden för äldre och dessa profilboenden. Syftet med min studie är att öka kunskapen om profilboenden för äldre.
Det är självklart frivilligt för att ställa upp i denna studie och om du inte vill vara med i studien längre så får du när som helst dra dig ur den. Du får vara anonym om du vill.
Hör gärna av dig till mig på 073xxxxxxx eller epost xxxxxxxxxxxxxxxx Med vänlig hälsning Cissi Engström
39
Bilaga 2 Intervjuguide professionell
1. Hur många profilboenden finns det i Stockholm?
Vilket år var det som man började tala om profilboenden för äldre?
Vilka inriktningar finns?
Kostnader?
Samma typ av vård?
Skillnaden mellan?
2. A) Vad är bra med dessa boenden B) Vad är det mindre bra
När är det bra, för vem?
3. Hur ser du på framtiden när det gäller profilboenden
3. Hur ser du på framtiden när det gäller profilboenden