I det här kapitlet presenterar jag den analys som jag har gjort baserad på resultatredovisningen från föregående avsnitt och med teorin som förklaringsmodell.
Eftersom det inte tillförs någon ny information i det här kapitlet kommer det inte heller att finnas några källhänvisningar.
5.1 Vem bestämmer?
Det är viktigt att veta vem det är som bestämmer vad som är en godtagbar källa när en uppsats skall skrivas i medie- och kommunikationsvetenskap. Resultatredovisningen visar att
bedömningen grundar sig på traditioner och akademiska kriteria. Ett gemensamt svar från alla lärare är att det ytterst är examinatorn som bestämmer. Det sker dock i samverkan med
handledaren.
5.2 Är Wikipedia en godtagbar källa?
Syftet har varit att få reda på hur lärare förhåller sig till Wikipedia som källa vid
uppsatsskrivande. Undersökningen visar att de flesta lärare som intervjuats generellt sett är positiva till Wikipedia som källa men att detta är beroende av vad det är som en student vill hänvisa till. Exempelvis går det bra att använda sig av Wikipedia som sekundärkälla eller vid okontroversiella frågor. Större delen av lärarna är däremot emot användande av Wikipedia som primärkälla. De kan istället se Wikipedia som en bra utgångspunkt eller en så kallad språngbräda när det gäller att hitta till andra källor. Ofta finns det länkar till artiklar från mer etablerade hemsidor på Internet längst ner på en sida på Wikipedia.
Intervjuerna visar alltså att åsikterna bland lärarna skiljer sig åt.
5.3 Objektivitet
De flesta av lärarna tycker att man som forskare måste göra en helhetsbedömning av en källa. Många menar att det har väldigt mycket att göra med det sammanhang som en källa används i.
Sanning och relevans hör enligt Westerståhl ihop med varandra och tillsammans ger de saklighet. Precis som Westerståhl tycker även många av lärarna att sanning är ett komplicerat begrepp och att det i stort sett är en filosofisk fråga som saknar ett enhetligt svar. De menar att det inte finns en enda sanning, men om man använder sig av flera källor som visar på samma sak eller låter ämneskunniga granska ett påstående uppnår man vad som kan kallas för sanning. De överlåter alltså begreppet sanning i händerna på auktoriteter.
Många vill inte säga att sanning är ett väsentligt begrepp eftersom det generellt sett inte går att avgöra vad det är för något. Däremot tycker större delen av lärarna att det viktigaste är att en källa är tillförlitlig vilket kan tolkas som att det som står i den källan är sant. Alltså tolkar jag det som att de flesta lärare tycker att sanning är det viktigaste i en källa precis så som
Westerståhl, Hadenius och Weibull menar.
Relevans är någonting som lärarna tycker är svårt att bedöma. Därför tycker en del att de har en ganska liberal syn på begreppet. Huvudsaken är nämligen att en källa är av betydelse för den undersökning som skall genomföras. Då spelar det ingen roll om en uppgift inte
traditionellt sett hör till ämnet, för om den kan hjälpa till att bevisa någonting så är den relevant. Jag tolkar det som att alla tycker att relevans är viktigt. Lärarna har däremot precis som Westerståhl svårt att definiera vad det egentligen betyder att någonting är relevant.
Termerna balans/icke-partiskhet och neutral presentation grundar sig i begreppet
opartiskhet. Lärarna tycker att man måste bedöma från fall till fall om det är väsentligt att en källa är opartisk. Somliga menar till och med att det inte går att vara fullkomligt opartisk. Det stämmer inte överens med Westerståhls tankar om vikten av att informationen i en källa är utan sympatier eller antipatier för en part. Generellt sett visar intervjuerna däremot att lärarna tycker att det är viktigt med balans när en källa behandlar något som är kontroversiellt. Jag tolkar det då som att de flesta accepterar Westerståhls teori om balansbegreppet.
Neutral presentation är viktigt för lärarna, men de har alla olika syner på vad det handlar om. Somliga anser att det beror på vilket ämne det är som en student skall skriva om. Somliga uppsatser använder ju källor just för att de är tendentiösa och då är det accepterat med en icke neutral presentation. Jag har uppfattat det som att många lärare tycker att neutral presentation inte behöver vara relevant när det handlar om sekundärkällor. När det berör primärkällor är det däremot viktigt. Men eftersom det inte innefattar alla typer av källor har jag uppfattat det som att lärarna inte håller med om Westerståhls tankar om begreppet neutral presentation. Utifrån vad alla lärare har svarat om begreppen i Westerståhls teori om objektivitet har de enligt min uppfattning inte någon gemensam syn på vad objektivitet i en källa är för något. Jag har tolkat det som att Westerståhls teori om objektivitet i stort sett inte får något starkt stöd när lärarna skall bedöma om en källa är trovärdig.
5.4 Denis McQuails syn på objektivitetsbegreppet
För att en källa skall vara objektiv menar McQuail att det också skall vara hög kvalitet på den information som finns i källan. Somliga lärare tycker att det är viktigt med bra standard på informationen. Man skall till exempel hellre välja en primärkälla än en sekundärkälla. McQuail menar att en uppsatsskribent alltid ska välja den källa som bäst förklarar det
fenomen som han vill förklara. Jag tolkar det som att det innebär den källa som ligger närmast ursprungskällan och då håller de intervjuade lärarna med McQuail.
Andra menar att det inte går att definiera vad som är kvalitet eller bra information. Även i det här fallet skiljer sig alltså åsikterna åt bland de intervjuade lärarna.
5.5 Harold Laswells modell
Enligt Laswells teori påverkas resultatet av en uppsats om författaren eller mediekanalen byts ut mot någon annan. Oberoende av att källan fortfarande visar samma sak så är det inte längre samma resultat.
Några av lärarna tycker inte att det spelar någon roll vem det är som har författat en källa. Andra menar att det är betydelsefullt eftersom man som läsare vill kunna lita på att det som står skrivet är sant. Alltså finns inte heller här en gemensam syn på om det är viktigt vem som har författat en källa.
Om en erkänd forskare skulle skriva om sin forskning på Wikipedia blir många av lärarna skeptiska. De menar att det som står skrivet där kan ha blivit förvrängt och kan ha
omredigerats. Jag har uppfattat det som att de lärarna i det fallet håller med Laswell eftersom de tycker att det är viktigt från vilket medium en källa är tagen. Om en källa är tvivelaktig påverkas resultatet.
Lärarnas åsikter skiljer sig åt när det handlar om hur resultatet påverkas av om källan byts ut mot en annan som betyder samma sak. Somliga håller med Laswell när de menar att mycket kan förändras. De här lärarna tycker att det ger ett bättre resultat att hämta information från en
bok än från Wikipedia eftersom det senare är flyktigt. Men andra lärare är även i det här fallet positiva till ett användande av Wikipedia som källa.
Jag har tolkat det som att det inte heller här finns en gemensam syn på hur lärarna förhåller sig till Wikipedia.
5.6 Kollektiv intelligens
Somliga ämnen är så nya att det inte har skrivits några böcker om dem ännu. Däremot finns det Internetsidor och artiklar på Wikipedia som behandlar dessa ämnen. Enligt Peter Walsh är författarna till de här Internetsidorna och artiklarna de nya experterna.
Intervjuerna visar att några av lärarna i medie- och kommunikationsvetenskap i det här fallet är kritiska till Wikipedia. De menar att det alltid går att hitta information på andra platser och därför är Wikipedia aldrig aktuell som primärkälla.
En av lärarna sade att han skulle kunna lita på ett Wikipedia som skulle vara skrivet av fackkunniga. Då återkommer vi till tanken om att det bara är akademiker som innehar kunskap.
En annan av lärarna tog upp en intressant diskussion om hur det går till när en
forskningsartikel skall publiceras, hur den granskas och undersöks av andra forskare. Han menade att det är mycket lätt att något kan förbises av de granskande forskarna. Vi är ju bara människor. När Wikipedia däremot fungerar som det skall så granskas det av tusentals läsare och därmed är det en mer genomskinlig process. Egentligen bör det ju då vara en mer
tillförlitlig källa. Jag har uppfattat det som att läraren precis som Pierre Lévy ser hur Wikipedia kan fungera som självrättande tack vara den transversala kommunikation som kommit genom Internet. Men det är ju beroende av hur många som faktiskt läser och rättar när någon har skrivit någonting som är osant.
Det finns en förhållandevis likartad syn bland lärarna på den makt som den akademiska världen har när det gäller att bestämma vad som är godtagbara källor. De ser det som nödvändigt att ett ämne kontrolleras av sina utövare, alltså akademikerna. Någon ställer sig frågan hur det skulle se ut annars. En del av lärarna är alltså något kritiska mot Peter Walsh tankar om expertparadigmet. De uppmärksammar den kollektiva intelligensens svagheter som att den bland annat är oregerlig