Spolsky (1989:28) konstruerade en modell för analys av andraspråksinlärning. I den modellen visar han hur den sociala inlärningskontexten påverkar informanternas, attityder. motivation, ålder, personlighet och tidigare kunskaper, vilka alla påverkar inlärningsmöjligheterna som i sin tur påverkar det lingvistiska resultatet för inläraren.
Där är motivationen en viktig faktor, något som jag finner i min studie. Men motivationen påverkas av: social kontext, attityder, ålder, personlighet, förmåga och kunskaper, vilka påverkar inlärningsmöjligheterna. Även undervisningen är avgörande för andraspråkstillägnandet. Spolsky anser att det är av vikt i vilket sammanhang en person har tillägnat sig ett språk. Språktillägnandet sker alltid i en social kontext, men kontexten kan variera. Spolsky (1989) menar att språk primärt är en social mekanism, språk lärs in i sociala kontexter:
The process of first language learning can be better understood if the social dimension is included. Social factors have even more importance in the case of second language learning because of the greatest complexity of the second language learner´s social context and the resulting increase in its ability to cause variability. ( Spolsky 1989: 131)
6.2.1. Hur är informanternas sociala kontext?
Spolsky skriver:
In the model sketched at the end of the first chapter, the social context was assumed to influence second language learning in two indirect but essential ways. First, it plays a major role in developing the learner the set of attitudes towards the language being learned…/…second it determines in the social provision of language learning situations and opportunities Spolsky (1989:131)
Spolsky (1989) anser att ett språk alltid tillägnas i en social kontext, det spelar roll då det skapar attityder mot språket. Då får man beakta både deras bakgrund i Somalia, där de ibland försökte lära sig läsa, deras sociala situation i Sverige, i hemmet, i skolan och i samhället. När de talar om Somalia, talar de om krig, kaos, problem i skolorna och också om stora familjer. I Sverige lever vissa ensamma medan andra har familj, liten eller stor. Något som är av central betydelse för studien är skolan i hemlandet och där var det ofta problem. Det handlar om deras attityder till skolan, vilket skapar attityder till inlärning. Sofia sa att skolan inte var regelbunden. Pi hade bara gått två månader i skolan. Flera hade inte gått i skolan på grund av kriget. På rad 8 sa Li, att det inte var riktigt i skolan. Äh, för att det finns krig där. När vi började i skolan blev det stort krig, så vi slutade och efter fem år vi gick tillbaka till skolan men det var inte riktig skola. Hon berättade att en lärare hade nästan 80 elever och de fick stryk. Här kommer Li med ett långt uttalande, som speglar kaos i Somalia. Har detta varit en vanlig verklighet i Somalia? Det kan man inte veta på så begränsat antal intervjuade, men situationen i Somalia har varit svår en lång tid. Då är det lätt att förstå att de hade svårt att lära sig läsa. Sara hade gått i en arabisk skola, med annat skriftsystem. Då blir det svårare att läsa i Sverige, där hon inte lär sig läsa på hemspråket, men det är kanske bättre än ingen läsinlärning. Josef hade blivit av med sin familj. Kriget har påverkat deras liv mycket det är därför de är här och därför många inte har gått i skolan. Men de flesta har inte så mycket kontakt med svenskar, då försvåras deras svenskinlärning. Slutsatsen är att det var krig och kaos som präglade deras liv i Somalia, det var därför de kom hit, men de hade också familjegemenskap med sina stora familjer. I Sverige lever några ensamma vilket kanske känns svårt, men det säger de inte, de klagar inte. Till den sociala kontexten kan även kön anses höra, de flesta som kommer från studieväg ett är kvinnor och läraren anser att de är påverkade av sina män och sin önskan att bilda familj. Den sociala kontexten har negativa utgångspunkter, då de, enligt läraren inte har så många svenska kontakter. Men de är själva nöjda och har lyckats lära sig relativt bra.
Om vi studerar intervjufrågorna hur de blir mottagna som afrikaner och hur slöjan tas emot, så kan vi få en uppfattning om social kontext: De flesta säger att de blir väl mottagna, som afrikaner i Sverige och majoriteten säger att det går bra med slöjan, men läraren tror inte alls så.
Varför har då sfi-deltagarna och läraren olika uppfattningar? En del säger själva att de inte umgås med svenskar och det tror inte heller läraren att de gör.
Men de säger att de känner sig integrerade. Kanske förstår de inte ordet integration, kanske förklarar jag det fel eller så styr jag dem, vilket kan förklara den förvirring som finns kring ordet integration. Kanske är dessa extremt duktiga studerande inte bara i studier utan också i social anpassning och därför upplever de inte diskriminering. De har heller inte varit så mycket inne i
majoritetssamhället, deras sysselsättning nu är sfi och gruv och då träffar de mest invandrare. Kanske blir det skillnad då de ska söka jobb eller kommer till utbildningar med majoriteten svenskar. En kvinna säger att hon inte känner sig ensam därför att hon går till en affär, så kanske ligger det i det uttalandet, en vink om att hon känner sig ensam ibland, vilket hon motverkar genom att gå till en affär. Hon pratar om att förut umgicks hon med grannarna, som var svenska.
Inte nu. Inte känna, svenskar brukar inte känna, svenskar brukar tyst (rad 85).
Detta är essentiellt! Hon menar förmodligen att hon inte brukar känna svenskar nu, i den stad där hon bor nu bor det flera tusen somalier, vilket kanske skapar problem för integrationen. Hon vill kanske säga att svenskar brukar vara tysta.
Här kan vi referera till Bourdieu och det kulturella kapitalet och Norton och investment- teorin, hur afrikanerna blir behandlade av svenskarna. Svenskarna är tysta vilket försvårar inlärningen. Den sociala kontexten påverkar negativt.
Det verkar som om de kände sig utanför, utanför Sverige och utanför det svenska samhället. Tidningar, böcker och text-tv gjorde att de ville vara inne, det är också en sorts integration. Men frågan är om integrationen har lyckats fullt ut, de har satsat och lärt sig svenska (med Nortons (2000:10) vokabulär, investment) ty de flesta har inte så mycket kontakt med svenskar. Norton skriver också om att det är mycket viktigt att majoritetssamhället tar emot L-2-inlärarna positivt. Informanterna är tudelade i frågan hur de blir emottagna. Frågan kan också ställas när integrationen kan sägas vara lyckad? Utifrån Beckmans (2011:56) definition kan man diskutera hur pass integrerade de är: Exempelvis beträffande klädsel verkar inte de somaliska kvinnorna vara så lika majoritetsbefolkningen. De tycker att de behandlas lika och det är diskutabelt om de är tillsammans med svenskar, även om de uppger vissa svenska kontakter. Molinas definition av segregation, rumsligt avskiljande stämmer väl överens med deras verklighet. Det är vanligt att de avskiljs rumsligt, de bor i speciella stadsdelar där majoriteten är somalier. I den här staden finns det en stadsdel som kallas lilla Mogadishu (Somalias huvudstad). Det finns även andra stadsdelar där det bor många invandrare där bor också många av informanterna.
6.2.2. Attityder
Spolsky (1989:149) anser att en persons attityder inte har direkt påverkan på inlärningen. Motivationen är avgörande för att inlärning ska ske. Spolsky anser emellertid att attityderna har stor inverkan på motivationen och det har även framkommit i denna studie. Genom informanternas information kan man studera vilken attityd omvärlden har till att de studerar.
Läraren tror att kvinnorna sätter det att få familj och att ta hand om familjen i första rummet och hon menar att det hindrar deras studier. Emellertid talar
informanterna själva inte om det. Men Dan som blev intervjuad var stolt över att han kunde hjälpa sin familj, när de kom till Sverige. Dom tycker det är OK att jag kan svenska (rad 50). Men när jag frågade: ”Vad tycker din familj om att du går i skolan?” så sa han: Jag vet inte för jag har inte frågat (rad 44).
Enligt Bourdieus olika kapitalbegrepp kan det kulturella kapitalet yttra sig i form av förtrogenhet med finkulturen, vilket kan yttra sig i vissa kunskaper i form av att prata och bete sig på ett speciellt sätt, men också att föräldrarna stödjer fortsatta studier vilket Sofia menar att hennes mamma gör: Hon säger att det är bra, du måste ha utbildning. Hon var den informant som hade gått flest år i skolan i Somalia. Bourdieu talar om tre ingångsöppningar till samhället. Den första kallas ekonomiskt kapital, vilket kan ses som att ha tillgång till materiella tillgångar. Den andra kallas socialt kapital, vilket kan innebära att vara släkt med rätt personer eller att ha tillgång till sociala nätverk vilka hjälper en att komma in i samhället. Den tredje kallas för kulturellt kapital, vilket innebär förtrogenhet med finkulturen och ett sätt att prata och bete sig och även att ha högutbildade föräldrar, vilket läraren sa att endast ett fåtal av de somalier som hon hade undervisat hade haft. Detta fåtal klarade sig mycket bra i skolan. Annars har troligen inte lågutbildade somalier verktyg, kapital som kan göra att samhället öppnar sig för dem, då, Carlsson & Mohammed 2013 visar hur många som står utanför arbetsmarknaden.
Sammanfattningsvis verkar informanterna tycka att det är viktigt att studera och prioriterar det, men läraren har en annan uppfattning och menar att de inte är intresserade av att lära känna svenskar och de själva uppger ett fåtal svenska kontakter. Attityderna är alltså ett problem, enligt läraren, men inte enligt informanterna.
6.2.3. Motivationen
Motivationen studerades i samband med frågan vad det var som fick dem att läsa. Här svarade flera att det var text-tv, tidningar och svenskar som fick dem att läsa. Det var både svenskar som de träffade och de svenska lärarna som inverkade på deras motivation. Leila svarar på frågan om vad det var som fick henne att kämpa, att det var svenskar som fick henne att kämpa. Sofia säger: Jag försökte förstå och umgås med svenskar (rad 16). Hon sa att hon försökte umgås med svenskar men säger inte om hon lyckades. Sedan säger hon att hon inte har kontakt med svenskar, vilket är motsägelsefullt. Det var sfi som fick Marie att kämpa. Li sa: För att jag kunde inte språket svenska för att jag kunde inte prata med samhället, jag kunde inte prata med läkare jag behövde tolk hela tiden. Jag var nyfiken allt som finns i skola, ville jag läsa, träna, vi brukade läsa morgontidningar (rad 32). Hon förmedlar här hur hon ville komma in i samhället och ville inte använda tolk hela tiden, hon ville kunna klara sig själv.
Enligt Cummins (2001:259) så spelar de sociala och mänskliga relationerna stor roll i introduktionen:”participants are empowered through collaboration..” Det verkar som om de har upplevt empowerment genom att de har lärt sig att läsa.
Därefter kan man också studera vilka mål informanterna säger att de har, det ingår också i motivationen. De yrken de har som mål kräver studier, såsom:
läkare, sjuksköterska, barnmorska, undersköterska, personlig assistent, it-expert, busschaufför och förskolelärare. Bara framgångsrika studerande intervjuades och de verkar ha stark motivation. Det är därför de har lyckats så här bra, dvs. de har klarat A-och B-kursen och de flesta har klarat C-kursen och D-kursen och är nu ifärd med att studera på gruv.
Lärarens uppfattning är att de inte lyckas med sina gruv-studier. Hon menar att alla somalier, som hon har kommer att få gå om sin kurs. Hon anser att de mål de har satt upp är mål som någon annan har sagt att de måste sätta upp och inte är realistiska? Läraren säger att det endast är männen som klarar av sina mål att bli busschaufförer eller taxichaufförer. Någon enstaka kvinna når så långt som till hemtjänsten. Hon menar att männen uppnår sina mål i högre utsträckning än kvinnorna. Läraren menar att målen inte är realistiska. Det råder diskrepans mellan läraren och de övriga informanterna, det kan bero på att de har så olika utgångspunkter och livssituation. Lärarens mer negativa attityd kanske speglar det omgivande samhällets attityder, vilket kanske inverkar på informanternas studieprestationer, här kan vi applicera postkolonial teori, synen på den andre.
Spolsky anser att: “Motivation in the present context refers to the combination of effort plus desire to achieve the goal of learning plus favourable attitudes towards learning the language.” Spolsky (1989:149) Informanterna visar att de har en önskan att uppnå sina mål och uppvisar goda attityder gentemot inlärningen, något som läraren tillbakavisar. Kanske finns det vissa brister ifråga om välvilliga attityder mot aktiviteten, det menar läraren.
6.2.4. Åldersfaktorn
Åldersfaktorn är viktig. De flesta av informanterna är relativt unga, de är mellan 19 och 41 år, vilket är positivt, enligt the Critical Period Hypothesis (Lenneberg, 1967). Men det hade naturligtvis varit lättare för dem om de hade varit ännu yngre. Spolsky skriver om ålderns relevans för inlärningen av ett andraspråk (the Critical Period Hypothesis, vilken förklarar skillnaden mellan barns och vuxnas inlärning av språk). Det är naturligt att yngre personer lättare lär sig ett språk, men vi måste studera individen och individuella skillnader. Anna lärde sig läsa när hon var 24 år, då hon började skolan. Hon talar inte om att det var svårt eftersom hon var gammal, men att det var svårt eftersom kriget började och
slutade.Men hon säger att det var svårt att skriva. Sara, som gick i en arabisk skola i hemlandet, sa på rad 14: Jag var ung, det var lätt. (i skolan), så hon betonar åldersfaktorn. I en del klasser går det studerande som är 45, 50, 60 år och de har svårare att lära sig svenska och svårare att alfabetiseras. Dan kom till Sverige när han var 32 år och uttalar sig svävande om han kunde läsa, men hade inte gått i skolan i hemlandet. Informanterna talar inte så mycket om åldersfaktorn.
6.2.5. Personligheten
De studerandes personlighet är relativt okänd. Li säger, jag anser mig som en stark person, jag tänker gå framåt (rad 41). Detta kanske är signifikant för informanterna, att de är starka och tänker gå framåt. Jag känner inte till något om deras personlighet, men de är öppna och glada och utåtriktade och de ställde upp på att vara med på intervjun. De kanske också har varit öppna under sfi-tiden, vilket har ökat deras chanser att lära sig svenska. Spolsky behandlar individuella skillnader såsom intelligens och fallenhet för att lära sig ett språk.
Informanterna tycks ha stor fallenhet för att lära sig ett nytt språk, de har ju avancerat så långt. Spolsky menar att ängslighet vid inlärningen kommer att distrahera från inlärningsmomentet. De talade om att de ville in i samhället, de ville prata med människor, men Eva sa att svenskar brukar inte känna, svenskar brukar tyst (rad 85). Så hon hade upplevt ett visst motstånd från majoritetssamhället. Det verkar inte som om de var ängsliga, de upplevde inte heller rasism och islamofobi utan verkade vara opåverkade av sådana strukturer.
6.2.6. Förmågan
Informanternas förmåga att lära sig svenska som andraspråk vet vi inte så mycket om, utom att endast framgångsrika intervjuades. De säger att de har kämpat, men någon sa att hon läste mer på sfi än på gruv. De har visat att de har haft förmåga, eftersom de har avancerat från A-kursen.
Spolsky menar: ”Learning strategy or style are terms used to describe identifiable individual approaches to learning situations: specifically, Kelly (1979:4) defines them as cognitive, affective and physological traits that are relatively stable indicators of how learners perceive, interact with, and respond to the learning environment”. Spolsky (1989:109). De har förklarat hur de interagerar med samhället, vilket verkar fungera någorlunda.
Läraren, å andra sidan är orolig för att deltagarna har dåliga förkunskaper, bristande integration och inte har tid med förberedelser i hemmet. Läraren undervisade en del av informanterna. Den intervjuade läraren säger: Sen finns det också personer, som har kommit med högutbildade föräldrar, om det är
ungdomar och då visar det sig att de ungdomarna lär sig fort här (rad 24). Detta kan appliceras på Bourdieus idéer om det kulturella kapitalet. De ungdomar som har högutbildade föräldrar har nycklarna in i samhället. Kanske kan en bakgrund med högutbildade föräldrar kompensera.
6.2.7. Vilka kunskaper har de somaliska informanterna?
Informanterna har avancerat från studieväg ett och är positiva till sin framtid Läraen menar att de inte har tillräckliga kunskaper. Hon menar att de kan läsa för det har de lärt sig på sfi, men de läser hackigt och gissar, när de kommer till gruv första terminen. Hon menar troligen att de inte har automatiserat läsningen.
Hon tror att de är intresserade av att studera, men att tiden inte räcker till. Hon tror inte att de har så mycket tid att förbereda sig hemma.
Informanterna själva är positiva, målinriktade och förtröstansfulla. Så här har den svenska läraren och de somaliska informanterna olika åsikter. Att de är positiva kan bero på att de har lyckats avancera från A-kursen till C, D och gruv.
För att klara sfi-kurserna måste de uppnå målen för de nationella proven för sfi.
De har lyckats bra i jämförelse med många andra analfabeter, detta ser inte läraren. Hon jämför kanske med andra studerande som studerar på grundskolan, kanske har hon inte förstått vilka svårigheter de har övervunnit.
När jag har intervjuat dem har jag märkt att de har problem att förstå orden, integration och inlärningsstrategi, vilka jag har försökt att förklara. De har annars ett relativt stort ordförråd. De har problem med ordföljden, preteritum och kongruensböjning. Ett exempel är Eva som sa: svenskar brukar tyst. (rad 85)
6.2.8. Inlärningsmöjligheterna är påverkade av den sociala kontexten.
I den sociala kontexten ingår även att de är arbetslösa, som läraren säger.
Läraren har en negativ inställning till deras vistelse här, hennes perspektiv kan förstås med hjälp av postkolonial teori, hur hon ser på de andra. Även Bourdieus tankar om det kulturella kapitalet är applicerbara för att förstå deras inlärningsmöjligheter. Det påverkar att de har haft motivation, de har velat komma in i samhället, de har försökt, med skiftande resultat. Informanterna uppger sig inte ha sociala problem, det påverkar den sociala kontexten.
Samtidigt kan det ifrågasättas om man (som läraren säger) ska anse dem som arbetslösa, de är studerande, det är deras status.
De har för få inlärningsmöjligheter eftersom svenskarna inte är så intresserade av kontakt och de har svårigheter att få arbete, men de har en stark önskan till integration. Läraren har uppfattningen att de somaliska männen kräver för
mycket av sina kvinnor. Eriksson-Zetterquist & Styhre 2011:89, skriver att Komvux förvisso lär ut språk, men att det är mycket mer som förmedlas:
”Exempelvis så omnämndes kvinnornas män i första hand inte som stöd och en livspartner, utan som hämsko eller ett hinder för kvinnornas anpassning till en svensk livsstil.” Eriksson-Zetterquists & Styhres bild från 2011 verkar besannas av läraren. Enligt Spolskys modell antas den sociala kontexten influera andraspråksinlärning på två indirekta, men mycket essentiella sätt. Spolsky menar att den först spelar huvudrollen hos inläraren, men det bestämmer den sociala provisionen i inlärningssituationen direkt. Den sociala kontexten är inte direkt inblandad enligt modellen. Spolsky anser också att antalet personer som talar inlärarspråket influerar lusten hos andraspråksinläraren att lära språket. De träffar inte så många som talar svenska, vilket kan försvåra inlärningen.
”Exempelvis så omnämndes kvinnornas män i första hand inte som stöd och en livspartner, utan som hämsko eller ett hinder för kvinnornas anpassning till en svensk livsstil.” Eriksson-Zetterquists & Styhres bild från 2011 verkar besannas av läraren. Enligt Spolskys modell antas den sociala kontexten influera andraspråksinlärning på två indirekta, men mycket essentiella sätt. Spolsky menar att den först spelar huvudrollen hos inläraren, men det bestämmer den sociala provisionen i inlärningssituationen direkt. Den sociala kontexten är inte direkt inblandad enligt modellen. Spolsky anser också att antalet personer som talar inlärarspråket influerar lusten hos andraspråksinläraren att lära språket. De träffar inte så många som talar svenska, vilket kan försvåra inlärningen.