I samband med de gårdsbesök som utförts inom projektet har varje gård fått erbjudande om att oljeprov från en traktor skulle tas och analyseras med avseende på innehåll av slitagepartiklar. Det har i tidigare studier visat sig att det finns en tydlig koppling mellan höga reparationskostnader och förorenad olja i traktorernas hydraul- och transmissionssystem. Dessa studier har även visat att normalnivån för partiklar i traktorernas olja har varit på en nivå som inte bör accepteras i ett modernt hydraulsystem. (Pettersson, Fronzaroli, Bohm, 2003) Avsikten med att samla in prover vid den här studien var dels att erbjuda en service till de gårdar
ur oljan., och slutligen för att se om det fanns någon korrelation mellan något
a som ställde upp med egen tid för de tämligen omfattande intervjuerna, dels för att få en uppfattning om traktorerna har blivit bättre på att filtrera bort partiklar
tidigare haveri och höga föroreningshalter. En möjlighet är även att på ett tidigt stadium kunna uppmärksammas på en begynnande skada.
Resultat
Oljeprov har tagits från 13 traktorer varav en traktor, nr x1, är med som referens. Den traktorn är JTI:s egen och har tidigare genomgått särskilt program för att håll hög renhet i oljan. Oljeproverna har analyserats av Invicta AS oljelaboratorium i Oslo.
Figur 11. Diagram visande analysresultat från oljeprover från 13 traktorers hydraul- och transmissionsolja.
Resultat, antal partiklar enligt ISO 4406 (2000)
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 x1 x2 x3 x4 x5 x6 x7 x8 x9 x10 x11 x12 x13 ID Antal par tiklar (logar itmisk skala på basen 2) >4um >6um >14um
Traktor x1 håller en godtagbar nivå på föroreningar i oljan medan övriga traktorer ligger på en alltför hög nivå, men som trots allt är bättre än vad vi sett i tidigare studier. Det förefaller som att traktortillverkarna i viss mån har lyckats förbättra hydraulsystemens filtreringsförmåga i jämförelse med vad som framkom i mät- ningar utförda för åtta år sedan.
Traktor x13 har en föroreningsnivå som bör åtgärdas genom särskild filtrering eller byte av olja och filter. Generellt kan sägas att föroreningshalten i traktorers
teras inom övrig industri. Man kan säga tälla samma krav på tillgänglighet som
Gemensamt för gårdarna har varit att man värderar grovfoder med hög kvalitet Man vill på ett tryggt vis säkra produktion och skörd vid rätt tid-
edför att det är här man koncentrerar maskininnehavet och man
pnare för att gå in i maskinsamverkan eller köpa tjänster av maskinstation. Detta gäller även maskiner för gödselspridning.
Det är vanligt att gårdarna har någon typ av sidoverksamhet som komplement till mjölkproduktionen. Många gånger är syftet att få fler maskintimmar på de maskiner man har på gården. Detta ger då en utspädning av kapitalkostnaderna och i förlängningen lägre maskinkostnader för mjölkproduktionen. Det finns även sidoverksamheter som huvudsakligen syftar till att skapa inkomstbringande sysselsättning som komplement till någon familjemedlem. Vid sådana situationer kan maskinparken behöva utökas ytterligare för den verksamheten.
Den ekonomiska redovisningen från sidoverksamheterna är ofta tätt sammanflätad med mjölk-vallproduktionen, vilket gör det omöjligt att utföra adekvata jämförel- ser. Att lyfta fram en enskild framgångsfaktor i denna komplicerade bild har visat sig vara mycket svårt. Det är alldeles för många samverkande variabler som till sist ger ett inkomstnetto. Till exempel kan gårdens traktorer utnyttjas i entreprenad- uppdrag i ganska stor utsträckning, exempelvis snöröjning. Detta betyder sysselsätt- ning för flera personer under en del av året och en högre utnyttjandegrad av trak- torerna. Utan detta tillskott hade mjölkproduktionen belastats med högre kostnader
e maskiner som behövs. Många gånger är det nog så att det är just den flexibilitet som flera verksamhetsgrenar ger, som är nyckeln till högt maskin- utnyttjande. Att äga relativt nya maskiner som har hög värdeminskning kräver att oljesystem ligger på nivåer som inte accep
att lantbruket av olika orsaker inte lyckas s andra industriella verksamheter.
Diagrammet är uppritat med y-axeln i ett logaritmiskt system med basen 2, i enlig- het med gällande ISO-standard för oljeanalyser. Uppställningen betyder att en siffra högre värde på y-axeln ger en dubblering i antal partiklar.
Diskussion
Målet med detta projekt var att finna framgångskriterier för att nå bra maskin- ekonomi inom mjölkproduktionen. Vi har studerat ett drygt tiotal gårdar som alla har valt sin egen strategi för att hantera kostnaderna för maskiner. Gårdarna har valts för att de bedömts vara i frontlinjen på något sätt. Vi har avsiktligt valt att inte studera gårdar som stagnerat i utvecklingen.
mycket högt. punkt. Detta m
väljer även att hålla hög kvalitet på maskinerna. Då läglighetseffekten vid vall- skörd värderas högt, vill gårdarna själva helt kunna styra över tidpunkt och maskinsystem. När det gäller övriga basmaskiner och maskiner för spannmål är man öp
för personal och maskiner. Samtidigt har inte snöröjningen ensamt kunnat bära kostnaderna för d
de nyttjas väl under dessa första år, annars blir timkostnaden väldigt hög. Det är mindre allvarligt att en färdigavskriven maskin som bara representerar restvärdet har låg användningstid. Man skall dock komma ihåg att även denna maskin komm att kräva underhållsinsatser. Det finns exempel på gamla traktorgrävare som finn tillgängliga på gårdarna och som kna
er s ppt kommer upp i 10 timmar på ett år. Även oti-
t
s det stor spridning på hur mycket traktorerna
na påverkar givetvis detta nyckeltal starkt. De första åren med stor värdeminskning för en
dyrbara om inte utnyttjandegraden är tillräckligt hög. t r som om en maskin- - in. för tänkt strategi. tt en sådan maskin behöver underhållsinsatser då och då. Det kan vara svårt att m vera en motorrenovering på en maskin som används så lite. När de används är de dock sysslor som kan vara svåra att ersätta på annat vis, vilket är förklaringen till att man så ofta finner dessa maskiner på gårdarna.
Bland de studerade gårdarna finn
skrivs av (värdeminskning) under det studerade året. Vi har valt att titta på de traktorer som används mer än 100 timmar per år och hur stor avskrivningen totalt varit för dessa i relation till totalt antal driftstimmar. Det finns en spridning från 10 till 150 kr per drifttimme. Just antalet drifttimmar på traktorer
traktor, kan också bli
Det man kan förvänta sig är att underhållskostnaderna kryper upp i samma tak som traktorerna blir äldre. Underhållskostnaderna skulle i så fall ta över efter sjunkande avskrivningskostnader. Det vi kan se i detta studerade material stödjer inte det antagandet. Om vi för dessa gårdar tittar på avskrivningskostnader för- delat på areal för hela maskinparken och jämför den med underhållskostnad fördelad på areal, då kan vi inte se detta samband. Det verka
park som är något äldre, och därmed också väl känd av personalen, kan vara nog så driftsäker som nya maskiner. När det gäller underhållskostnader vill vi rekom mendera att gårdarna lägger upp särskilda konton för de dyrbarare maskinerna, då det finns ett stort värde i att kunna följa kostnadsutvecklingen för varje mask Ingen av de gårdar vi följt har idag någon sådan specificering av kostnaderna maskinunderhåll.
En viktig parameter som framhålls av lantbrukarna i denna studie är att stå fast vid strategiska val och inte ändra maskinkedjorna utan en väl genom
Det är oekonomiskt att ändra i ett system så att en maskin, som kan ha flera års ekonomisk livslängd kvar, helt plötsligt inte passar in. Att då byta bort denna maskin till ett för dåligt pris är inte en bra affär. Detta är trots allt ganska vanligt bland lantbruksföretag i allmänhet (Sandqvist, 2005). Man väljer till exempel e jordbearbetningsredskap som är effektivare, men upptäcker då att traktorn är en aning underdimensionerad under svåra år varför man byter till en större traktor, för att finna att ett annat redskap nu är för litet etc.
Dieselbränslet blir en allt tyngre kostnad inom mjölkproduktionen. Detta påverkar framförallt ekologiska jordbruk då de är bundna till att utföra tyngre jordbearbet- ningar oftare än konventionella gårdar. Det kommer att bli viktigare för lantbruken att se över vad som går att göra för att minska bränslebehovet. Det kan handla om att se över odlingsplanerna för att minska antalet överfarter. Det kan även handla om att investera i bränslesnålare maskinell utrustning. Större och hopslagna gårdar medför även längre transporter till fälten. Just mjölkproduktion är väldigt trans- portintensiv, med skrymmande och även tunga transporter fram och tillbaka från fälten.
När det gäller maskinunderhåll verkar det som att det är lägre prioriterat på mjölk gårdar än på motsvarande spannmålsgårdar. Många av maskinerna är tvungna att rulla varje dag, och tid för någon större genomgång finns inte. Därav följer att man väljer att hålla sig med relativt nya maskiner. Vi har i denna studie inte iakt- tagit något väldefinierat kvalitetssäkringssystem för planerat maskinunderhåll. Man går på känsla och gör det som behövs. På någon gård fanns dokumentation över oljebyten och serviceintervaller samt instruktionsböcker på en särskild plats. De flesta gårdarna i studien, dock inte alla, hade relativt väl ordnade verkstads- platser där stora maskiner gick att köra in i uppvärm
-
t utrymme.
-
ölkproducentens budget. Den enklaste formen av kvalitetssystem som kan rekommenderas till den här typen av gårdar är att en ordentlig maskinpärm ordnas till varje maskin. Instruk tionsbok skall finnas i två exemplar, en i maskinpärmen hemma på gården och en tillgänglig i traktorn. Vidare skall maskinpärmen innehålla uppgifter om vem som fått förarinstruktioner och leveransinstruktioner. Aktuella telefonnummer till verkstad och reservdelsbeställning skall likaså föras in i pärmen.
Slutsatser
Framgångstips för lägre maskinkostnader baserat på denna studie • Fokusera på att säkra produktionen av eget grovfoder med hög kvalitet. • Säkra skörd och bärgning av vall med egen, högkvalitativ maskinkedja.
För övriga fältarbeten kan du överväga maskinsamverkan.
• Komplettera din verksamhet med något som ger arbetstid till de maskiner som går att nyttja fler timmar under året.
• Förändra inte inriktning på din maskinkedja utan väl underbyggda beslut och en långsiktig plan.
• Använd endast extrapersonal som är utbildad och kunnig på dina maskiner. • Fördjupa din interna ekonomiska redovisning rörande maskinekonomi,
särskilt för underhållskostnader.
• En ny maskinpark kan kännas tryggt, men många gånger kan kostnaderna hållas lika låga för service och underhåll av en maskinpark som är några år äldre. Tillförlitligheten behöver inte heller vara lägre för en välskött, äldre maskinpark.
• Kostnaden för bränsle tar ett stort utrymme i mj
Tänk noggrant igenom om du kan sänka dessa utgifter utan att ge avkall på produktionen.
Litteratur
SCB, Jordbruksstatistisk årsbok 1990 – 2006.
Pettersson O., Fronzaroli M. & Bohm M., 2003. Pilotstudie rörande förorenings- grad i lantbrukstraktorers hydraulsystem. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala.
Sandqvist Per. Personligt meddelande, 2005. de Toro Alfredo. Personligt meddelande, 2008.
Pettersson O., Sundberg M. & Westlin H., 2009. Maskiner och metoder i vallodli Resultat av en enkät till mjölkproducenter. JTI-rapport Lantbruk & Industri 377, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala.
Bilaga 1. Intervjuformulär
Grunddata om gården
Gårdsnamn Brukare: kontaktuppgifter
Gårdens årliga energiförbrukning MK1 Diesel [m El [kWh] r uppvärmning av verkstad mm ålstork) 3 ] Eldningsolja [m3] fö (ej bostad eller spannm Gårdsstorlek: ………ha
Ägd areal: ……..…...ha
Vallareal: …………ha Betesareal: ……….ha Arrenderad areal: …..ha
Ekologisk odling?: ...ha
Spannmålsareal: …ha Gårdens växtföljd Grödfördelning Arrondering
Genomsnittlig skiftesstorlek (grov uppskattning)
Genomsnittligt transportavstånd till åkrarna (grov uppskattning) Övrigt (t.ex. stenigt, kuperad terräng, torkkänsligt, bevattning) Antal anställda på gården (årsanställda respektive säsongsarbetande) Antal mjölkkor
Avkastningsnivå
Övriga djur t.ex. rekrytering, tjurar Lev mängd mjölk per år
Ungefärlig mängd stallgödsel (fast-/flytgödsel) som hanteras på gården. Djupströbädd
Vallodling Noteringar Hur anläggs vallarna?
Vallens liggtid i normalfallet
Hur genomförs i normalfallet vallbrotten? Antal vallskördar per år
Gräsvallar eller gräs/klöverblandning. Rajgräs
Mängd hö och ensilage som skördas årligen Hö Ensilage Hur mycket gödsel används inför respektive
grässkörd? Vilka gödselsorter används? Sprids stallgödsel på vallen?
Övriga intervjufrågor • Maskinskadeförsäkring
• Säljer ni maskintjänster eller andra externa entreprenader? ar på traktorer och andra maskiner gi för maskinfö
• Eget underhåll (UH) på maskiner (t.ex. märkesverkstad, utförs digt på gård granne”)
tid anvä sverkstad för förebyggande UH espektiv
• Är det svårt att hitta lantbruksskolor hinn
är ning och maskiner
kri
lst n snabbmätare mot ett torkprov. Avvikelsen från det enna noteras för att kunna
upp. Om mätningar på spannmålen gjorts ur varje lass före och efter ng av respektive torksats går det att se vad den ”sanna” vattenhalten
för smörjning
ört oljeanalyser?
oljan i traktortransmission? Vad är strategin för vilken/vilka
e på föroreningar från olja som finns i tet med grannar?
amband från senare års haverier samt kostnader. Hade det kunnat göras annorlunda?
• Samägande av maskiner med andra lantbrukare. Vilka maskiner och vad är gin bakom det valet ni gjort?
maskintjänster. I det fall där ni valt detta, vad är strategin • Strate ryngring egenhän • Hur mycket (lågsäsong r en, ”händig nder ni i egen gård e akutåtgärder)?
kompetent personal som maskinförare? Tycker du att er med i teknikutvecklingen?
Genomgång av maskinp
• Utförs kvalitetssä ng (uppföljning)? m/uppgifter om utrust Exempel:
– Att vid spannmå orkning kalibrera si
sanna värdet blir då känt. D följas
torkni är.
– Att vid sprutning skriva ner väderförhållanden. – Kvalitetssäkring på maskinsidan, t.ex. att ha fasta tider
som journalförs, eller att göra andra noteringar för att kunna följa upp vad som gjorts i form av UH vid angivna intervall från tillverkare.
• Har ni utf • Filtrerar ni
traktorer ni valt?
• Gör ni något för att hålla ner maskiner och utby
• Tidigare driftstörningar och haverier. Diskutera och analysera orsakss
strate
• Köpta och sålda bakom valet ni gjort? • Försäkringskostnader
• Maskinvärden efter avskrivning • Värderingstaxor
• Avskrivningar • Underhållskostnader
Bi ga 2.
Ned garna.
Upp ft
la
Använda grunddata
an redovisas de övergripande grunddata som använts i beräknin
gi Värde Källa
Lantbr karlön (förarlön) 200 kr/h u Antagande
Maskint Maskinkalkylgruppen, d, Vägledande kalkylexempel 2007. axor Maskinkostnader 2008. Maskinring Upplan
Dies koel stnad 7850 kr/m3 SCB, Jordbruksstatistisk årsbok 2008 Dieselfö exklusiv packnin rbrukning vall e transport och g
72 liter/ha vall (tre skördar och flytgödsel 2 ggr 25m3
/ha)
de Toro, 2008
Dieselfö
exklusive transporter spannmålsodling