3.3.8 Rökgasprovtagning
Provtagning av rökgaser skedde per automatik då en rökgasanalysator var installerad i anläggningen. Denna analysapparat är av märket Gasmet CEMS FTIR och analyserar både rågas och rengas med hjälp av ”Fourier Transform Infrared Spectroscopy” d.v.s. IR-spektroskopi. Rökgasen belyses med infrarött ljus och en analysator registrerar vilken våglängd som absorberas av molekylerna. Detta ger då ett ”fingeravtryck” och den analyserade molekylen kan identifieras. Rökgasdatan kunde därför hämtas från processdatasystemet för vald tidsperiod och intervall.
3.3.9 Datainsamling
Eftersom flera av de parametrar som krävdes för att beräkna avgiven effekt samt vissa förluster loggas kontinuerligt av Umeå Energis processdatasystem (ABB 800xA). Kunde även de enkelt hämtas från processdatasystemet för vald tidsperiod och intervall
3.4 Analyser
Då samtliga provtagningar var genomförda och all data var samlad, skickades proverna på analys. Det första att skickas på analys var bränsleproverna då de krävde minst förberedelser. Därefter kontaktades laboratorium för att genomföra askanalyser samt undersökte möjligheten att genomföra egna analyser.
3.4.1 Bränsleanalys
En av de mer fundamentala analyser som gjordes i arbetet var bränsleanalyserna. Många av de större förlustfaktorerna var starkt beroende av vissa parametrar från bränsleanalysen som elementarsammansättning, fukthalt och värmevärde. På grund av fukthaltens beroende var det också viktigt att få iväg bränsleproverna så fort som möjligt så inte fukten skulle kunna dunsta bort. Det var därför också viktigt att försluta provtagningskärlen väl.
Bränsleproverna skickades ett par dagar efter provtagningstillfället och skickades till Bränslelaboratoriet Umeå AB med bifogad beställningsorder. De analyser som beställdes var:
Fukthalt enligt SS-EN 14774-2 Askhalt enligt SS-EN 14775 Värmevärde enligt SS-EN 14918 Svavelhalt enligt SS-EN 15289
Kol- väte- kvävehalt enligt SS-EN 15104 Syrehalt (beräknat)
Skrymdensitet enligt SS-EN 15103 Fullständig bränsleanalys bifogas som bilaga.
3.4.2 Askanalys
När det skulle avgöras vilken askanalys som skulle beställas fanns det två olika metoder för att erhålla de önskade parametrarna, LOI (loss on ignition) samt TOC (total organic carbon). Dessa metoder skall grovt sätt ge liknande resultat men kan variera beroende på askan. Det som var av intresse i askanalyserna var andelen oförbränt i askan.
37
3.4.2.2 LOI
Metoden Loss On Ignition eller glödförlust innebär att en liten del av provet vägs noggrant på en högupplöst våg. Därefter hettas provet upp i en antingen torr syrefylld ugn, för maximal glödgning, eller i en ugn vid normal atmosfär. Provet hettas upp till ca 550°C under förbestämd tid innan det tas ut ur ugnen och vägs igen. Den viktminskning som erhålls motsvara den oförbrända andelen i provet. Fördelen med denna metod är att den är väldigt enkel att genomföra och kräver få verktyg för att erhålla ett resultat. Nackdelen med denna metod är att den enbart ger viktminskning av provet. Den ger inga indikatorer på vad som lämnat provet vid upphettning.
Detta medför att den viktsminskning som sker på grund av andra flyktiga ämnen än rent kol även kommer att påverka resultatet. Detta skulle i då leda till att andelen oförbränt i askan blir högre än vad den egentligen är.
Då denna metod inte kräver någon vidare avancerad mätutrustning kunde denna analys genomföras på egen hand av lånad utrustning på Umeå Universitet (tillämpad fysik och elektronik, TEC-lab). Hela analysen genomfördes enligt den svenska standarden för ”Bestämning av halten oförbränt i fasta restprodukter” (SS-EN 187187).
För att genomföra denna analys krävs enbart en ugn (Figur 16), ett par keramikskålar och en högupplöst våg (Figur 17). Den våg som användes har en upplösning på 0->204 g och femerginal ±0,02 mg (International Equiptment Trading LTD). Analysen påbörjades genom att tre keramikskålar förvärmdes till 550°C för att säkerhetsställa att de var fri från fukt. Skålarna fick sedan svalna innan de vägdes torra, varefter de sedan fylldes med en bestämd mängd aska från de tre olika askorna (bäddaska, flygaska och elfilteraska). Proverna vägdes sedan igen för att ha erhålla en referensvikt varefter de placerades i ugnen som hettades upp till ca 105°C och lämnades över natten. Detta genomfördes för att torka askorna och se till att de är helt fri från fukt som annars kan påverka resultatet. Dagen efter stängdes ugnen av och proverna fick svalna innan de vägdes igen för att erhålla en differens i vikt som då motsvara den fukten som lämnat proverna.
Efter torkning av proverna kunde glödningen av proverna påbörjas. Det genomfördes genom att proverna placerades i ugnen som sakta värmdes upp till 550°C under en timme. Därefter hölls temperaturen konstant på 550°C i en timme. Detta medför att de oförbrända ämnena som är kvar i askan förbränns och enbart lämnar kvar inerta ämnen. Därefter stängdes ugnen av och proverna fick svalna innan de återigen vägdes på vågen. Denna viktsdifferens motsvara då det oförbrända i askan.
38
3.4.2.1 TOC via LECO
Om man istället genomför liknande analys som i LOI (vägning och upphettning av aska) men sedan också mäter de avgivna gaser från upphettningen erhålls ett mer noggrant resultat. Man kan då erhålla ett TOC (Total Organic Carbon) värde för askan. TOC-värdet omfattar det totala elementära kolet (EC) samt det organiska kolet (OC) och tar till skillnad från det totala kolet (TC) inte hänsyn till det oorganiska kolet (TIC). Det vill säga TC består av TIC och TOC, TOC består av EC och OC. (Naturvårdsverket, 2003)
En metod för att erhålla TOC-värdet är att använda ett LECO analysinstrument som hettar upp askan vid olika temperaturer men också mäter det avgivna gaserna spektroskopiskt. På så vis kan man avgöra vilket ämne som lämnat askan samt vilken typ av kol. Beroende på vid vilka temperaturer koldioxiden frigörs kan man avgöra om vilken typ av kol som frigjorts.
Denna metod ger bättre insikt än LOI-metoden om vilka ämnen som frigörs samt vilken typ av kol som finns i askan. På så sätt erhålls en mycket mer noggrann analys av andelen oförbränt i askan. Då inget LECO-instrument fanns tillgänglig för att göra egna analyser skickades askproverna till BELAB AB i Norrköping för analys med LECO-metoden. Det skickades tre olika typer av aska, Bäddaska, Flygaska De analyser som beställdes var:
TOC, totalt organiskt kol enligt SS-EN 13137 Oförbränt enligt SS-EN 187187
Fullständiga askanalyser bifogas som bilagor.
3.4.3 Rökgasanalys
För att erhålla samtliga parametrar som krävdes för en komplett rökgasanalys användes data från existerande mätutrustning installerad i anläggningen. Denna utrustning analyserade rökgaser före och efter rökgaskondenseringsanläggningen och registrerade ett 20-tal parametrar som fukthalt, koldioxidhalt, syrehalt, kväveoxider, svaveloxider, diverse kolväten m.m. Dessa data loggades kontinuerligt med några minuters mellanrum för både rågas (före rökgaskondensering) samt rengas (efter rökgaskondensering).
Dessa data samlades för aktuell tidsperiod, vissa parametrar konverterades till torr basis för att överensstämma med beräkningarna. Därefter erhölls de parametrar på rökgaserna som arbetet krävde.
3.4.4 Känslighetsanalys
För att kontrollera känsligheten i den modell som skapats genomfördes en känslighetsanalys. Denna känslighetsanalys analyserade de ingående parametrarna för varje förlustfaktor och varierade dess värde med ±10%. Därefter kontrollerades hur mycket aktuell förlustfaktor förändrades med variation i parametrarna. På så sätt kunde de mest beroende parametrarna hittas och en tornado-graf skapades för att illustrera förlustfaktorns beroende av dess parametrar.
39