7.2 Metoddiskussion
7.2.3 Analysmetod kopplat till syfte
Vid en första analys fann vi många olika teman och aspekter som framkom i intervjuerna. Vi ansåg att detta var ohållbart och försökte förhålla oss hårt till vårt syfte och vi diskuterade fram och tillbaka vår bild över det som egentligen var ämnat att undersöka. Vi kom fram till att analysen skulle fokuseras på elevernas syn på kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa och våra frågeställningar. Det som är viktigt att ha i åtanke vid analys av data är att syftet måste vara väl avgränsat och att det finns en tydlig bild av det område som är ämnat att undersökas. Finns inte denna ram kommer resultatet att spreta åt olika håll och delar som är långt från varandra och studiens syfte kommer inte komma fram.
När vi skapat en klar bild över det som skulle sorteras ut kunde vi börja med en ny analys. Denna analys var mycket mer avgränsad och mynnande ut i det resultatet som vi har presenterat ovan. Den tydliga avgränsningen som vi gjort i undersökningsområdet medförde att analysen blev enklare och kopplingar till studiens syfte och teoretiskt ramverk fanns alltid med.
26
8 Fortsatt forskning
Efter arbete med denna studie har ett det växt fram ett ökat intresse för kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. Det skulle vara intressant att göra samma studie fast ännu större, med ett stort ökat antal av deltagande elever. Vidare skulle det även vara väldigt intressant att jämföra olika elevgrupper som är fysisk aktiva och se på deras syn på kopplingen. Det skulle även vara väldigt spännande och se hur undervisningen bedrivs gällande detta ämne och hur lärare arbetar med det i idrott och hälsa.
9 Slutsats
Efter denna studie är vår slutsats följande:
Eleverna i denna studie anser att det finns en positiv koppling mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. Eleverna finner bland annat att fysisk aktivitet hjälper de kunna hantera stress bättre och de ser det som avkopplande att vara fysisk aktiv på något vis. Eleverna besitter kunskap om kopplingen gällande fysisk aktivitet och mental hälsa och denna kunskap har de ofta fått i någon form av undervisning i skolan. Det framkommer dock tydligt att eleverna vill ha mer undervisning i skolan gällande fysisk aktivitet och mental hälsa.
27
Referenser
Ahlberg, Annika (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa: några elevers syn på
hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola.
Björkdahl-Ordell, Susanne (2007). Kvantitativ metod - ett annat sätt att tänka? I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. 1. Uppl. Stockholm: Liber, ss. 192-197.
Bloodworth, A., McNamee, M. J., Bailey, R. (2011). Sport, physical activity and well-being: An objectivist account. Sport Education and Society, 17(4):1-18.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Conradsson, M., Littbrand, H., Lindelöf, N., Gustafson, Y. & Rosendahl, E. (2010). Effects of a high-intensity functional exercise programme on depressive symptoms and psychological well-being among older people living in residential care facilities: A cluster-randomized controlled trial. Aging & Mental Health, 14(5), 565-576.
Costa, Ana Cristina B. (2014). The effects of organizational justice and exercise on the relationship between job stressors and employee health. Disseration and Theses, 75(11-B), 201.
Crone, D., Smith, A., Gough, B. (2005). I Feel Totally at One, Totally Alive and Totally Happy: A Psycho-Social Explanation of the Physical Activity and Mental Health Relationship. Health
Education Research, 20(5), 600-611.
Dysthe, Olga (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Dysthe, Olga (red.). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur, ss. 31-48.
Fernström, Mikael (2018). Hälsa inom ämnet Life Orientation: En studie om
hälsoundervisnngen inom ämnet Life Orientation i en gymnasieskola i Kapstaden. Självständigt
arbete 15 hp vid ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet. Karlstad: Karlstads universitet.
28
Folkhälsomyndigheten (2018-04-26). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och
unga i Sverige?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e29fd45/var for-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf [2018-05-12].
Gustafsson, H., Hassmen, H., Hassmen, N. (2011). Are athletes burning out with passion?
European Journal of Sport Science, 11(6), 387-395.
Hefferona, K., Mallerya, R., Gayb, C., Elliotta, S. (2012). Leave all the troubles of the outside world’: a qualitative study on the binary benefits of ‘Boxercise’ for individuals with mental health difficulties. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 5(1), 80- 102.
Hegberg, N., Tone, E. (2015) Physical activity and stress resilience: considering those at risk for developing mental health problems. Mental Health and Physical Activity, 8, 1-7.
Holley, J., Crone, D., Tyson, P., Lovell, G. (2011). The effects of physical activity on
psychologival well-being for those with schizophrenia: A systematic review. Brittish Journal
of Clinical Psychology, 50(1), 84-105.
Jacobs, Anne (2011). Life Orientation as experienced by learners: a qualitative study in North West Province. South African Journal of Education, Vol 31: 212-223.
Karlefors, Inger (2012). There are some things we learned - that we hadn´t thought of: Experience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective. Swedish Journal of Sport Research, 1, 59-82.
Keller, E. Thomas, Bost, S. Noel, Lock, D. Eric & Marcenko, O. Maureen (2005). Factors Associated with Participation of Children with Mental Health Problems in Structured Youth Development Programs. Journal of Emotional and Behavioral Disorders, 13(3), 141-151.
Kihlström Sonja (2007). Att genomföra en intervju. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare:
att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. Uppl.
29
Lorand, B., Georgian, B. (2014). The influence of practicing leisure sports activities on physical, mental and social health, as elements integrated in the quality of life. Scientific
Journal of Education, Sports, and Health, 15(2).
Malmqvist, Johan (2007). Allmänt om analys. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att
utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. Uppl.
Stockholm: Liber, ss. 122-133.
Norberg, Johan R. (2017). Statens stöd till idrotten: uppföljning 2016. Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
http://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/05/Statens-stod-till-idrotten- uppfoljning-2016.pdf [2018-05-22].
Sjöwall, D., Hertz, M. & Klingberg, T. (2017). No Long-Term Effect of Physical Activity Intervention on Working Memory or Arithmetic in Preadolescents. Frontiers in Psychology, 8:1342.
Skolinspektionen (2010). Mycket idrott och lite hälsa. Skolinspektionens rapport från den
flygande tillsynen i Idrott och hälsa. Stockholm: Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/flygande- inspektioner/2010/idrott/slutrapport-flygande-tillsyn-idrott.pdf [2018-04-25].
Skolverket (2011a). Läroplan, Examensmål, och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskolan 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen (2017-12-13). Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna.
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarnochungavux na [2018-05-12].
30
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Thedin Jakobsson, Britta (2005). Hälsa – vad är det i ämnet Idrott och hälsa? En studie av
lärares tal om ämnet Idrott och hälsa. Rapport nr 4, ingår i: Skola-Idrott-Hälsa. Stockholm:
IHS Förlag.
Trondman, Mats (2005). Unga och föreningsidrotten: en studie om föreningsidrottens plats,
betydelser och konsekvenser i ungas liv. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
VanKim, N., Nelson, T. (2013). Vigorous physical activity, mental health, percieved stress, and socializing among college students. American Journal of Health Promotion, 28(1), 7-9.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
WHO (2014-08-00). Mental health: a state of well-being.
http://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/ [2018-03-20].
WHO (2018-03-20). Physical activity.
31 Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syftet med studien är att undersöka fyra gymnasieelevers syn på kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur tycker eleverna att fysisk aktivitet påverkar deras mentala hälsa?
Vad har eleverna för kunskap om kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa? Hur har eleverna fått den kunskapen som de besitter?
Vilka sökord har du använt?
Fysisk aktivitet och mental hälsa, mental health, physical activity, gymnasieelever, high school students, idrott och hälsa, elevers syn på hälsa, physical education
Var har du sökt?
GIH:s bibliotekskatalog och Google Scholar
Sökningar som gav relevant resultat
Google Scholar: Elevers syn på hälsa
Google Scholar: Mental hälsa och fysisk aktivitet Google Scholar: Mental health
Google Scholar: Physical activity
Google Scholar: Mental health and physical activity Google Scholar: High school students and mental health
Kommentarer
Google Scholar passade oss väldigt bra som sökmotor. Där hittade vi forskning och tidigare uppsatser som berörde vårt undersökningsområde. Genom att vi kom åt tidigare uppsatser kunde vi se vilken forskning de använt och se om den kunde vara relevant för oss.
32 Bilaga 2
Intervjuguide
Vi börjar med att presentera oss och berättar vårt syfte med studien. Information om ljudupptagning under intervjutillfället.
Vi går igenom de etiska principerna: samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Eventuella frågor innan intervjun startar.
Intervjufrågor:
Hur definierar du mental hälsa? Vad innebär det att må bra?
o Vad får dig att må bra?
o Kan du utveckla/ge något exempel? Hur definierar du fysisk aktivitet?
Sysslar du med någon fysisk aktivitet? o Vad för något?
o Hur ofta?
Hur tycker du att fysisk aktivitet påverkar din mentala hälsa? o Kan du utveckla, ge något exempel?
Finns det någon typ av fysisk aktivitet som påverkar den mentala hälsan mer eller mindre?
o Kan du ge något exempel på en sådan typ av aktivitet? o Vad är det som gör att den aktiviteten är mer bra/mindre bra?
Känner du någon skillnad inombords när du är fysisk aktiv jämfört med när du inte är det?
o Kan du utveckla/ge något exempel? o Hur menar du då?
Har intensitet och dos av fysisk aktivitet någon betydelse för den mentala hälsan? o På vilket sätt? Varför/varför inte?
Vad vet du om kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa? o Hur har du fått den kunskapen?
o Hur gick den undervisningen till? Praktiskt/teoretiskt? Hur visade ni att ni fått kunskap (teoretiskt prov eller liknande? (om de fått kunskap krig detta i skolan)
o Har ni pratat mycket om mental hälsa i skolan? o På idrottslektionerna?
o I vilka samband har ni pratat om till exempel mental hälsa och fysisk aktivitet i skolan?