Analysmetod

Alvesson (2003) påstår att forskarens fokus inte bör ligga i att genomföra intervjuerna oklanderligt, utan menar istället att arbetet i högsta grad bör ske vid skrivbordet genom analys. Vidare sägs att fältarbetet givetvis är betydelsefullt, men att komplexiteten i ett arbete likt detta kräver regelbunden reflektion och inte endast en välutvecklad forskningsdesign.

28 Bryman och Bell (2013) diskuterar flertalet analysmetoder men nämner att tematisk analys är en av de vanligast förekommande. De förklarar att forskare med hjälp av denna metod vill söka och kategorisera teman inom det material som har samlats in för att underlätta bevarandet av syftet, vilket även nämns av Staller (2015). Mot denna bakgrund har vi valt att använda en tematisk analysmetod vid bearbetning av insamlad empiri för att hitta viktiga teman som kan besvara vårt syfte.

Braun och Clarke (2006) har utformat riktlinjer vid användning av tematisk analys för att underlätta processen. De anser att forskaren bör genomgå sex faser för att kunna urskilja relevanta teman ur det insamlade materialet. Vi har valt att följa dessa sex faser för att underlätta vår process med analysen. Enligt Braun och Clarke (2006) bör forskare vara konsekventa i sin analys för att motverka subjektivitet. Vi har tagit hänsyn till detta genom att uteslutande tillämpa tematisk analysmetod för respektive intervju.

Den första fasen som Braun och Clarke (2006) nämner är att forskaren bör bekanta sig, både på djupet och bredden, med insamlat material. De rekommenderar att inte utelämna denna fas trots att den kan vara tidskrävande eftersom den ligger till grund för resten av analysen. Vidare sägs att för att kunna utforma en tematisk analys krävs det att intervjuerna är transkriberade, vilket ger

forskaren en mer djupgående förståelse för den insamlade empirin. Henricson (2012) anser även att detta bör vara första analyssteget för att förstå helheten och för att därefter genomsöka texten efter likheter och skillnader. Mot bakgrund av detta transkriberade vi först intervjuerna för att sedan läsa igenom materialet ytterligare en gång innan vi inledde kodningsprocessen. Vi genomförde

fortlöpande anteckningar vid genomläsning, vilka granskades vid ett senare stadie.

Braun och Clarke (2006) beskriver att andra fasen går ut på att skapa de första koderna i materialet. Här skall forskaren urskilja nyckelbegrepp som förekommer i det transkriberade materialet. De anser vidare att dessa bör vara relevanta och intressanta i förhållande till det aktuella

forskningsområdet. Efter att ha bekantat oss med materialet och föreslagit idéer om vad det innehåller för mönster valde vi att koda det. På så sätt organiserades empiriskt material till meningsfulla grupper utifrån de sex komponenterna som det strategiska ramverket behandlar. Kodningen har skett manuellt genom att vi använde markeringspennor i olika färger i syfte att upptäcka potentiella mönster. Utöver detta fördes även anteckningar i sidmarginalen. Vi valde att systematiskt arbeta igenom samtligt material för att ägna lika mycket uppmärksamhet till respektive del. Detta sätt att arbeta bidrog dessutom till identifiering av aspekter som kunde bilda grundvalen av upprepande mönster.

29 I den tredje fasen som Braun och Clarke (2006) nämner bör forskaren söka efter relevanta teman med hjälp av de koderna som har framkommit. De nämner att koderna därefter kategoriseras i diverse teman för senare kombineras till övergripande teman. Langemar (2008) anser att koderna som liknar varandra bör bilda nya teman. Efter att samtligt empiriskt material kodats och

sammanställts erhölls en lång lista över de olika koderna som vi identifierade. Vi valde att sortera de olika koderna till potentiella teman som utgjordes av de sex komponenterna som det strategiska ramverket behandlar.

Fjärde fasen som Braun och Clarke (2006) diskuterar handlar om att forskaren skall granska och identifiera de teman som har framkommit under ovan nämnda faser. De anser att forskare bör göra detta för att säkerställa att de teman som de har identifierat är relevanta för att besvara studiens syfte. Vi började med att förfina temana vi hade funnit för att bedöma om de är relevanta för studiens syfte. Här fann vi att några nyfunna teman inte var aktuella eftersom de inte kunde stödjas av tillräckligt med empiriskt underlag, men också för att uppgifterna ibland varierade mellan företagen. Under respektive tema fann vi även underteman som kategoriserades och

sammanställdes.

Braun och Clarke (2006) säger att forskaren i den femte fasen måste fastställa identifieringen av de teman som har framkommit. De anser att forskaren även måste se över vad som är av intresse i respektive tema för att fastställa materialets kärna. Anledningen är för att få en grund till vad forskaren kommer att lägga fram i analysen. Vi valde att förfina och slutligen definiera vilka våra teman är. Vi valde även att beskriva omfattningen och innehållet i varje tema i ett par meningar utifrån Braun och Clarkes (2006) rekommendationer. Om det inte gick var vi tvungna att ytterligare förfina det. Under denna fas gav vi även våra teman titlar som kunde förknippas med den teoretiska referensramen.

I den sista fasen Braun och Clarke (2006) tar upp behandlas själva presentationen av resultatet, där alla teman är identifierade för att forskaren skall kunna utföra en kortfattad och sammanhängande diskussion. De anser att forskaren bör berätta den komplicerade historia av empirin på ett sätt som övertygar läsaren av giltigheten i analysen. Det är viktigt att analysen ger en kortfattad,

sammanhängande, logisk, icke-repetitiva och intressant beskrivning av empirin. I denna fas kunde vi framställa vår analys där vi har tagit hänsyn till dessa faktorer om hur beskrivningen av empirin bör genomföras. Vi valde här att utforma ett eget strategiskt ramverk med de komponenter, det vill säga teman, vi fann under analysen.