Analysmetod

Nedan följer en redogörelse för bearbetning och analys av den insamlade empirin.

5.9.1 Vetenskapligt förhållningssätt

Arbetet med analys och tolkning av data har varit inspirerat av hermeneutiken, vars vetenskapliga riktning enligt Patel och Davidsson (2003) intresserar sig för att studera, tolka och försöka förstå de grundläggande förhållandena för den mänskliga existensen. Detta görs främst genom språket, men även mänskliga handlingar, livsyttringar och dess spår går att tolka enligt moderna hermeneutiker. Som forskningsmetod representerar hermeneutiken en öppen, engagerad och ”subjektiv”

forskarroll. Hermeneutiker vill inte förklara företeelser, och förståelsen för andra människor och vår egen livssituation kan nås genom tolkning av hur mänskligt liv och existens uttrycks. Den

5

Google docs är en gratistjänst från Google som exempelvis gör det möjligt för flera personer att skriva på ett och samma dokument, uppkopplade via nätet. http://www.google.com/google-d- s/intl/sv/tour1.html.

hermeneutiska forskaren är medveten om sin förförståelse och subjektiviteten som forskare. Dock är förförståelsen en tillgång för att tolka och förstå forskningsobjektet (ibid.).

Genom att låta informanterna själva berätta och delge sina upplevelser kan vi genom tolkning av detta, söka en förståelse för deras situation och erfarenheter. Enligt Sjöström (I Starrin & Svensson, 1994) strävar hermeneutikern efter att belysa hur enskilda människor upplever att existera under sina villkor. Här ingår en förståelse av människan som intentionell; människan har en vilja och ett motiv för sina handlingar. Erfarenheterna som hermeneutikern samlar in under mötet med en människa kan öka förståelsen för andra människor. Istället för att finna en orsak till något som vidare kan sägas gälla en större kategori människor, söker hermeneutikern förståelse för och tolkar handlingens mening hos den som utför den (ibid.).

5.9.2 Transkribering

Samtliga intervjuer transkriberades. I transkriberingarna skrevs även författarnas egna

kommentarer, ljud och uttryck ut, som exempelvis ”mm” och ”hm”. I resultatpresentationen gjordes valet att ta bort detta, för att underlätta läsningen och för att tydliggöra det informanterna säger.

5.9.3 Analys

Patel och Davidsson (2003) menar att man med en hermeneutisk inriktning försöker se helheten, och att helheten sedan ställs i relation till delarna. Sedan pendlar man fram och tillbaka mellan dessa. I tolkning av en text kan forskaren börja med att läsa intervjun för att få en bild av helheten, innan hon sedan går över till att läsa olika delar var för sig för att få en förståelse för delarna. Förförståelsen kommer här till hjälp i tolkningsarbetet (ibid.).

Den erfarenhet som ett mänskligt möte resulterar i kan ge kunskap som ökar förståelsen, samtidigt är det viktigt att denna erfarenhet hanteras systematiskt och prövas kritiskt (Sjöström I Starrin & Svensson, 1994).

Transkriberingarna har först lästs igenom av båda författarna var för sig. Anteckningar och noteringar har gjorts gällande sådant som har bedömts vara av särskilt intresse i det informanterna talar och berättar om, för att försöka se helheten men även specifika intressanta delar i enskilda informanternas berättelser. Detta var ett inledande första steg i analysarbetet. Transkriberingarna har sedan diskuterats gemensamt, en intervjuutskrift i taget. Jämförelser har gjort gemensamt, gällande vad vi enskilt har fastnat för, och vad båda har tyckt varit intressant och anmärkningsvärt. I samband med detta inleddes arbetet med en första skiss på möjliga teman, detta i form av temarubriker för varje enskild informant. På så sätt gavs en överblick över vad informanterna pratade om, och vi identifierade likheter och skillnader i upplevelser och erfarenheter i jämförelse mellan informanternas olika rubriker. Denna analysmetod resulterade i ett stort antal sådana temarubriker, många med likvärdigt innehåll. Ett vidare steg var att sätta samman alla temarubriker med tillhörande innehåll i ett dokument för att sedan gå igenom dem på en whiteboardtavla. Detta

tydliggjorde det faktum att vissa temarubriker var snarlika och handlade om samma sak, ibland med en viss variation. Nästa steg var att slå ihop de som passade, tills ett mindre antal blev kvar.

5.9.4 Presentation av resultat

De utdrag från observationsanteckningarna som återfinns under resultatpresentationen har valts ut med syfte att de fungerar kompletterande för intervjuerna och de teman vi kommit fram till. Vi valde ut sådant som passade till våra framarbetade teman; dels det som stöder innehållet och det informanterna säger, men även sådant som visar på en kontrast eller motsättning till det. Detta för att få en fylligare bild av resultatet.

Det ligger ingen särskild värdering bakom de resultat som har valts ut och som kommenteras i slutet av varje tema, i resultatdelen. Alltså anses inte de resultat som där kommenteras viktigare än andra. Se vidare i kapitel 7.1, för diskussion av resultat med koppling till teori, syfte och

frågeställningar.

Informanternas personuppgifter anonymiserades i studiens allra första skede, de namn som

informanterna har i resultatpresentationen är fingerade. Vi valde att fingera namnen till andra namn, för att ge en mer levande bild av informanterna, samtidigt som det ger en trevligare läsning.

6. Resultat

Följande kapitel inleds med en presentation av studiens informanter. Efter det följer studiens resultat, som kommer ur den bearbetning och analys som har gjorts av det empiriska materialet, vilket innefattar både de transkriberade intervjuerna och observationsanteckningarna.

Resultatet presenteras i teman med beskrivningar av det informanterna har talat kring. Utvalda citat illustrerar detta, samt i vissa fall utdrag från observationsanteckningarna. I den löpande texten förekommer några citat med mindre teckenstorlek. De består av enstaka ord eller kortare fraser som informanterna själva har sagt och som vi använder i våra beskrivningar. I slutet av varje tema görs en kort kommentar av utvalda delar som kan kopplas ihop med eller motsätter sig resultat från tidigare forskning.

6.1 Informanterna

För att få en bakgrundsbild av studiens informanter ges här en kortfattad presentation gällande kön, ålder, tidigare yrke, var de huvudsakligen har bott samt familjeförhållanden. Informanterna är mellan 68-80 år, fem kvinnor och en man. Samtliga har dator och tillgång till Internet i hemmet och har varit med på ett par kurstillfällen vid tidpunkten för respektive intervju. Namnen som

förekommer är fingerade.

Informant 1: Siv, 80 år.

Siv har under sitt liv både bott i Stockholm samt i mindre städer. Hon har under större delen av sitt arbetsliv arbetat på kontor och administration. Siv har man, barn och barnbarn.

Informant 2: Märta, 76 år.

Märta har under sitt liv bott i flera olika delar av landet innan hon kom till Stockholm. Märta har arbetat som sjuksköterska och har flera syskon som har barn och barnbarn.

Informant 3: Jan, 73 år.

Jan har under sitt liv bott runt om i Stockholm. Han har arbetat i fastighetsbranschen och även som tjänsteman. Jan har fru, barn och barnbarn.

Informant 4: Ingeborg, 68 år.

Ingeborg har under sitt liv bott i Stockholm. Ingeborg har arbetat i läkemedelsbranschen och hon och hennes man har syskonbarn.

Informant 5: Gunborg, 72 år.

Gunborg har under sitt liv bott runt om i Stockholmstrakten. Gunborg har arbetat som sjuksköterska. Hon har man och barn.

Informant 6: Rut, 76 år.

Rut har under sitt liv bott runt och i Stockholmstrakten. Hon har arbetat inom reklambranschen. Rut har man, barn och barnbarn.