Analysunderlag för forskningsfråga 3: Vilka avgörande faktorer föreligger och

gällande investering samt implementering av återvinningssystem?

Studien görs då det finns ett fortsatt behov av information kring vilka hinder och problematik som uppstår vid beslutsfattande om investering och implementation av återvinningssystem för spillvärme hos verkstadsföretag.

Forskningsfråga 3 besvarades genom analys av primär- och sekundärdata.

Tabell 16: Framkommen problematik samt hinder från primär- och sekundärdata

Intervjustudien (Primärdata) Tidigare forskning (Sekundärdata)

Störning av produktion Störning av produktion Ej ekonomiskt lönsamt, Långa

återbetalningstider Ej lönsamt nog För låga temperaturer Säkerhetsrisker Krockade med andra stora

investeringsprojekt som var mer prioriterade

För stora ekonomiska kostnader

Äger ej fastigheten Storleksbegränsningar Kravet på att använda energi mer

effekt var inte lika stor förut Ej tillräckligt bra teknologier tillgängliga

Bristfällig kommunikation mellan

inblandade parter och avdelningar Implementeringshinder Mängd energi att återvinna Brist på användningsområden

Säkerhetsrisk Materialbegränsningar

Brist på teknologisk kunskap Kapacitetsbegränsningar

När ett företag skall investera och implementera ett återvinningssystem är det av stor vikt att återvinningssystemet inte påverkar den dagliga produktionen, då det kan innebära ekonomiska konsekvenser för företaget. Implementeringen av återvinningssystem skall inte heller påverka företagets kärnprocesser vid eventuella tekniska problem alternativt underhåll av återvinningssystemet (Vatanakuli et.al. 2011). Även verkstadsföretaget i fallstudien hade oro över att

implementation av nya system då en störning i den dagliga produktionen kan ha negativa ekonomiska konsekvenser för företaget och deras kunder.

Vid stora och nya investeringsprojekt, som implementering av spillvärmeåtervinningssystem, är det av stor vikt att tänka på att installationen inte skapar störningar i produktionen då det kan skapa tidsmässiga konsekvenser för företaget. Oron för eventuella störningar i produktionen kan innebära att det saknas kapacitet för företag att kunna genomföra sådana projekt utan att implementeringen skapar konsekvenser som företaget inte har råd med (Si et al. 2011).

Det kan uppstå tekniska problem relaterade till rökgaserna från industriella ugnar, bland annat mycket underhållsarbete, korta livslängder på återvinningsutrustning samt kringutrustning och i vissa fall säkerhetsrisker (Vance et. al. 2019). Det fanns även en oro över att rökgaserna kan vara giftiga för operatörerna som arbetar nära ugnen vid eventuellt läckage i ventilationen hos verkstadsföretaget. Vidare nämns det i tidigare forskning att det kan vara svårt att bygga om befintlig utrustning för att integrera det med tekniken för återvinning. Livslängden för material, minskat underhåll och konsistent och pålitlig prestanda anger de är faktorer som måste förbättras (Nimbalakar &

Thekdi 2014).

Nimbalakar & Thekdi (2014) nämner i studien att kostnader, storleksbegränsningar på systemet och brist på användningsområden kan vara barriärer för återvinning av spillvärme. De menar vidare att materialbegränsningar i tekniken för återvinning är hinder då spillvärmeflöden kan innehålla föroreningar som påverkar materialet negativt och kräver mycket underhållsarbete. O ‘Reilly och Jeswiet (2014) diskuterar att tillgängliga teknologier inte är tillräckligt bra och behöver förbättras samt effektiviseras innan investering av återvinningssystem beslutas om.

Till följd av höga investeringskostnader, långa återbetalningstider har dessa tekniker för tillvaratagande ej adapterats väl av industrin. Vidare så finns det materialbegränsningar till följd av spillvärmens höga temperaturer och korrosion. En problematik är även att det saknas ett lämpligt användningsområde för den tillvaratagna spillvärmen (Agathokleous et al.

2018). Fanisalek et al. (2011) nämner även i sin studie att det är viktigt att tänka på vilka potentiella användare som finns att samarbeta med gällande den återvunna energin innan ett beslut om återvinning tas.

I intervjustudien framkom det att kommunikationen mellan avdelningar i företaget samt inblandade externa parter varit bristande i den tidigare förundersökningen (Borg 2008). Det fanns ingen som var direkt ansvarig för projektet och detta ledde till att projektet inte fick tillräckligt med uppmärksamhet. Det framkom även att företaget skulle kunna arbeta mer i projektform och med större ambition för att driva igenom beslut för energieffektivisering och spillvärmeåtervinning.

Projektet prioriterades inte på grund av att det konkurrerade med andra stora investeringsprojekt och ansågs då ej tillräckligt lönsamt för att starta igång ett sådant stort projekt för återvinning av spillvärme. Det framkom även i intervjustudien att vid den tidigare förundersökningen (Borg 2008), så var det inte ekonomiskt försvarbart i förhållande till vilken energimängd som sparades jämfört med de konkurrerande investeringsprojekten som var igång då.

Om företaget inte äger fastigheten där de är verksamma kan det bli problem att övertyga fastighetsägaren om tillstånd att få bygga ett spillvärmeåtervinningssystem. Det kan således vara fördelaktigt att förhandla så att fastighetsägaren kan få en ekonomisk vinning i att tillåta byggnation av teknik för återvinning av spillvärme. I intervjustudien framkom det även att eventuella hinder kan vara att kravet för energi- och miljöeffektivisering inte varit tillräckligt stort från myndigheterna, men detta har ändrats sedan den tidigare förstudien gjordes under 2008 och kravet på att använda energi mer effektivt har ökat betydligt sedan den senaste undersökningen av spillvärmeåtervinning gjordes, både från den verksamhetsledningen och kravet från EU:s energieffektiviseringsdirektiv (2012/27/EU) på myndigheter som innebär att industrin måste effektiviseras och minska sin energiförbrukning samt miljöpåverkan.

7 Slutsats

I detta kapitel presenteras de viktigaste slutsatserna som gjorts utifrån studiens forskningsfrågor och resultatet av fallstudieundersökningen.

Studien baserades på de tre forskningsfrågor som presenterades i sektionen 1.4 och har varit en grunden för undersökningen.

• Under vilka förutsättningar är det ekonomiskt fördelaktigt för ett verkstadsföretag att återvinna spillvärmen från sin tillverkningsprocess?

Det är ekonomiskt fördelaktigt för verkstadsföretag att återvinna spillvärmen från sin tillverkningsprocess under förutsättning att:

✓ Spillvärmeflödet är konstant och tillgänglig

För verkstadsföretaget i fallstudien var rökgasflödet konstant med en genomsnittlig genomströmningshastighet på 79 m³/h per ugn. Rökgasflödet var tillgängligt 8760 timmar per år.

✓ Hög temperatur på spillvärmeflödet

Vid högvärdiga spillvärmeflöden, det vill säga spillvärme med temperaturer över 400 °C, är det möjligt att direkt värmeväxla spillvärmen utan att investera i till exempel en värmepump som medför ytterligare kostnader och kan påverka investeringskostnaden negativt. Verkstadsföretagets rökgasflöden hade genomsnittliga temperaturer på 500 – 650 °C.

✓ Positiv återbetalningstid

Företag har olika intervaller på vad som anses som en lönsam återbetalningstid samt investeringskostnad. Verkstadsföretaget ansåg att en återbetalningstid på upp till 5 år var positivt, om investeringen medförde positiva miljöaspekter.

Återbetalningstiden för systemet i studien blev ca 4 år.

✓ Kapitala besparingar

En sådan investering bör medföra besparingar i form av kapital efter att återbetalningstiden är slut. Verkstadsföretaget i studien har möjlighet att spara in 900 000 – 1 100 000 SEK (exkl. moms) per år efter att systemet är återbetalt.

• Under vilka förutsättningar är det miljömässigt fördelaktigt för ett verkstadsföretag att återvinna spillvärmen från sin tillverkningsprocess?

Det är miljömässigt fördelaktigt för verkstadsföretag att återvinna spillvärmen från sin tillverkningsprocess under förutsättning att:

✓ Bidrag till energieffektivering

Verkstadsföretaget har som mål att under en treårsperiod, bland annat sänka sin totala energianvändning med 20% och resultatet från fallstudien har potential till att bidra med 4,2 till 5.0% till företagets energieffektiveringsprojekt per år och därmed komma närmare sina energieffektiveringsmål samtidigt som myndigheternas krav på energieffektivisering mättas ytterligare.

✓ Bidrag till reducerad miljöpåverkan

Genom att återvinna spillvärmen från produktionen kan anläggningen täcka fjärrvärmebehovet med upp till 83% per år och därmed reducera både sin totala energiförbrukning och fjärrvärmebolagets energiförbrukning med upp till 1,92 GWh per år då fjärrvärmebehovet täcks upp till 83% av redan existerande spillvärmeenergi från industriella processerna hos företaget.

Lönsamma investeringsprojekt som samtidigt hjälper till att bidra till energieffektiveringsprojektets mål, ses som miljömässigt fördelaktigt.

• Vilka avgörande faktorer kan föreligga och vilken problematik kan uppstå vid ett beslutsfattande gällande investering samt implementering av återvinningssystem?

Med stöd från tidigare forskning och intervjustudien samlades både primär- och sekundärdata in för att besvara och lyfta fram vilken problematik och vilka hinder som kan finnas vid investering och beslutsfattande gällande spillvärmeåtervinningssystem, se tabell 16.

De mest omtalade och avgörande problem och hinder som lyftes fram från primär- och sekundärdata handlade om:

➢ Långa återbetalningstider för investeringen.

➢ Krockar med andra stora investeringsprojekt med högre prioritet.

➢ Anses ej vara tillräckligt lönsamt, skapar inte tillräckligt med ekonomiska fördelar jämfört med andra potentiella investeringsprojekt.

➢ Ej tillräckligt med krav från myndigheter och ledningar på energi- och miljöeffektivisering.

➢ Störning i den dagliga produktionen är en av den största oron som finns i industrin. Om implementeringen skapar störningar i den dagliga produktionen, kan det innebära negativa ekonomiska konsekvenser för företaget och många vill inte ta den risken.

➢ Det råder även oftast kunskapsbrist inom verkstadsindustrin gällande energieffektiviseringsprojekt då det oftast inte tillhör kärnverksamheten. Kunskapsbristen handlar både om spillvärmens potential som energi och resurs men även den tekniska kompetensen på vilken utrustning som kan användas samt inom vilket område den återvunna energin kan tillämpas.