Analytikers attityd till hållbarhetsredovisningen

Vårt syfte med studien var att undersöka analytikers attityd till hållbarhetsredovisning som verktyg vid etiska företagsanalyser. Utifrån vår analys och diskussion har vi kommit fram till följande slutsatser.

- Analytiker till etiska fonder verkar i en bransch som styrs av ett fåtal aktörer som levererar den etiska informationen i ett mönster som kan kopplas till institutionell teori

- Hållbarhetsredovisningen är viktig, men inte den enda källan som analytikerna använder sig för att hitta icke-finansiell information till sina analyser

- Det viktigaste i en hållbarhetsredovisning är att företaget tydligt och klart redovisar sina risker och möjligheter kopplade till miljön och att de uppvisar en hög grad av transparens - Analytikerna anser att ”yttre” ting kring hållbarhetsredovisningen som GRI och extern

granskning delvis hjälper, men fokus är dock på att företaget ska redovisa det relevanta för just dem, något som till stor del styrs av företagets bransch och geografiska läge

- Framförallt tror analytikerna att beaktandet av icke-finansiell information ska bidra till att undvika att aktien minskar i värdet och att informationen kan bidra till att visa på att företaget är stabilt och har en långsiktig avkastningsförmåga

Ur dessa slutsatser kan man sammanfatta att analytikerna ser hållbarhetsredovisningen som ett viktigt verktyg, och den används i stor utsträckning när ett företag ska utvärderas ur ett etiskt perspektiv. Vad som skulle göra hållbarhetsredovisningen till ett ännu viktigare verktyg är att sådan information som analytikerna nu får genom att vända sig till andra källor (dialog med företaget, kontakt med NGO:s), borde tas upp i rapporten. Ett sätt att uppnå detta är om GRI lyckas skapa mer träffsäkra indikatorer. Ett annat sätt är om processen för oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen utvecklas så att analytikern vet att en granskad rapport håller en viss standard samt att den då redovisar det väsentliga.

7 REFERENSER

Boolsen, M-W. (2007) Kvalitativa analyser: [Forskningsprocess, människa, samhälle]. Malmö: Gleerups Utbildning

Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber.

Carmona, J. (2008). Turning a corporation`s vision and values into concrete measurable actions. Carribean Business, 8, 49.

Deegan, C., (2004). Environmental disclosures and share prices- a discussion about efforts to study this relationship. Accounting Forum, 28, 87-97.

Derwall, J., Gunster, N., Bauer, R. & Koedijk, K. (2005). The Eco-Efficiency Premium Puzzle . Financial Analysts Journal, 61, 51-63.

Derwall, J., & Koedijk, K. (2009). Socially Responsible Fixed-Income Funds. Journal of Business Finance & Accounting, 36, 210-229.

Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Enhanced Analytics Initiative. (2007). EAI 2nd Anniversary. A retrospective and results of the December 2006 Evaluation of extra financial research.

www.enhancedanalytics.com/portal/library/Documents/EAI/EVALUATION/fr_LIB03974.pdf. [Hämtad: 6/12-08].

EuroSif. (2007). Eurpopean SRI Study 2006.

http://www.eurosif.org/publications/sri_studies_2006_2003. [Hämtad: 10/12-08].

EuroSif. (2008). European SRI Study 2008. http://eurosif.com/publications/sri_studies. [Hämtad: 20/4-08].

Freedman, M., & Patten, D. (2004). Evidence on the pernicious effect of financial report environmental disclosure. Accounting Forum, 28, 27-41.

Global Reporting Initiative. (2008).

http://www.globalreporting.org/AboutGRI/WhatWeDo/OurHistory/OurHistory.htm [Hämtad: 16/12-08].

Grafström, M., Göthberg, P., & Windell, K. (2008). CSR: företagsansvar i förändring. Malmö: Liber AB.

Greenpeace. (2008). Provsprängningar.

http://www.greenpeace.org/sweden/kampanjer/kapprustning/provsprangning-av-karnvapen. [Hämtad: 15/12-08].

Görman, C. (2004). FEE och FAR trycker på om hållbarhetsredovisningar. Balans, 9, 34-35.

Hassel, L., & Nilsson, H. (2006). An empirical study of the actual use of environmental information by financial analysts. Working Paper: Umeå Shool of Business.

European Accouting Review, 14, 41-61.

Haugen, R. (2001). Modern investment theory. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall. Hedberg, C-J., & von Malmborg, F. (2003). The global reporting initiative and corporate sustainability in swedish companies. Corporate Social Responsibility and Environmental management, 10:3, 153-164.

Holm, C., & Rikhardsson, P. (2008). Experienced and Novice Investors: Does Environmental Information Influence Investment Allocation Decisions?. European Acoounting Review, 17, 537-557.

Hummels, H., & Wood, D. (2005). PricewaterhouseCoopers.

http://www.pwc.com/extweb/pwcpublications.nsf/docid/6C43BD40F560E5E585257115007AF6A4 [Hämtad 11/12-08].

Jaworski, W. (2007). Use of extra-financial information by research analysts and investment managers. Working Paper: ECCE.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, C-G. (2008). Företagets finanser. Lund: Studentlitteratur

Larsson, L-O. (1997). Miljöledning Miljörevision Miljöredovisning. Lund: Ekerlid.

Larsson, L-O., & Ljungdahl, F. (2008). License to operate: [CSR och hållbarhetsredovisning i praktiken]. Stockholm: Ekerlid.

Larsson, L-O., & Ljungdahl, F. (1999). Miljöinformation och Miljöredovisning, En vägledning för företag och revisorer. Stockholm: Miljörevision, KPMG.

Larsson, L-O., & Norregårdh, M. (2003). Från Tyst vår till krav på oberoende granskning av hållbarhetsredovisningar. Balans, 11, 12-16.

Larsson, L-O. (2009). European Sustainability Reporting Association report for Sweden. http://www.sustainabilityreporting.eu/sweden/index.htm.[Hämtad: 14/4-09]

Leibs, S. (2007). Earth in the balance sheet. CFO, 23, 61-66.

Lorraine N., Collison D., & Power D. (2004). An analysis of the stock market impact of environmental performance information. Accounting Forum, 28, 7-26.

Miljödepartementet. (2004). Agenda 21. http://www.regeringen.se/sb/d/6936. [Hämtad: 15/12-08]. MISTRA, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. (2009). Sustainable investments.

http://www.mistra.org/mistra/forskning/forskningsprogram/aktivaprogram/sustainableinvestments.4 .58b55df710900f8463c800020934.html. [Hämtad: 13/5-09].

Naturvårdsverket. (2005). Finansmarknaden, miljön och redovisningen. Stockholm: CM Digitaltryck.

Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och internet. Lund: Studentlitteratur.

Näringsdepartementet. (2008). Verksamhetsbreättelse för företag med statligt ägande 2007. http://www.regeringen.se/sb/d/10769/a/108614. [Hämtad: 15/12-08].

Piper, L., Carty, M., & Enell, M. (2005). Indikatorer för hållbar utveckling enligt GRI: Global Reporting Initiative: del C – rapportinnehåll. Stockholm: Sinf miljö och kvalitet.

Powell, W., & Di Maggio. (1987). The iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American sociological review, 48, 147-160.

Reich, M., Wolff, R., Zaring, O., Zetterberg, L., & Åhman, M. (2001) Ethical investments – towards a sound theory and screening methodology. Stockholm: Svenska miljöinstitutet AB

Ross, S., Westerfield, R., & Jaffe, J. (2005). Corporate Finance. Boston: McGrawHill/Irwin. Sinkin, C., Wright, C., & Burnett, R. (2008). Eco-effeciency and firm value. Journal of Accounting and Public Policy, 27, 167-176.

Social Investment Forum. (2008). Socially Responsible Investing Facts.

http://www.socialinvest.org/resources/sriguide/srifacts.cfm. [Hämtad: 12/12-08].

Svenning, C. (2003). Metodboken: [Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling: Klassiska och nya metoder i informationssamhället]. Eslöv: Lorentz.

Sveriges finansanalytikers förening. (2005). Finansanalytikernas rekommendationer. 2006. Stockholm: Sveriges finansanalytikers service.

Swesif. (2008). Metoder. http://www.swesif.se/ [Hämtad 12/12-08].

Vinell, L., & De Ridder, A. (1990). Aktiers avkastning och risk: teori och praktik. Stockholm: Norstedt.

Waddock, S. (2008). Building a New Institutional Infrastructure for Corporate Responsibility. The Academy of Management Perspectives, 22, 87-108.

Wennberg, I. (2004). Vägen tillbaka till social redovisning. Balans , 8/9, 37-42.

Willis, A. (2003). The Role of the Global Reporting Initiative's Sustainability Reporting Guidelines in the Social Screening of Investments. Journal of Business Ethics, 43, 233-237.

World commission on environment and development. (1987). Our common future. Oxford: Oxford university press.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers. (2008a). Svenska företags hållbarhetsredovisningar 2007. http://www.pwc.com/extweb/pwcpublications.nsf/docid/57CC0607DFD62B19802574AC00323630 /$file/svenska_foretags_hallbarhetsredovisning_2007.pdf [Hämtad: 6/12-08].

Öhrlings PricewaterhouseCoopers. (2008b). CSR – från risk till värde: en skrift om corporate social responsibility, CSR. Lund: Studentlitteratur