nattbefolkn 789 750 443 418 1 232 1 168 2
dagbefolkn 208 190 202 196 410 386
3 2
Självförsörj-
ningsgrad
{%)26.4 25.3 45.6 46.9 33.3 33.5 1) Avser befolkningen 16-w år
2) = Yrkesverksamma
— = Andel av åldersgruppen som är yrkesverksamma
23 = Arbetsplatser i Tungelsta
— = Andel lokala arbetsplatser av yrkesverksamma i kommundelen 3
2
134
363 312 370 305 733 617
2
nattbefolkn
Förvärvsin-290 277 192 177 482 454
1 tensitet (%) Förvärvsarb
78.8 89.1 52.2 58.4 65.7 73.9
0
3 dagbefolkn
Självförsörj-26 23 22 17 48 40
2 ningsgrad (%) 8.9 8.3 11.5 9.6 10.0 8.8 1) Avser befolkning 16-w år
2) = Yrkesverksamma
2. = Andel av åldersgruppen som är yrkesverksamma 1
3 = Arbetsplatser i Tungei sta
3^ = Andel lokala arbetsplatser av yrkesverksamma i kommundelen 2
Arbetsplatser i Tungelsta
Enligt uppgifterna nedan finns sammanlagt 457 arbetsplatser i Tungelsta om minst 20 tim/v. Därtill kommer ett antal deltids- jobb eller sammanlagt kanske runt 500 arbetsplatser. De 457 heltidsarbetande fördelas på följande yrken:
Yrke Män Kvinnor Totalt
Jordbruk och trädgårdsskötsel 91 57 148
Tillverkning 48 9 57
Byggnadsverksamhet 24 3 27
Varuhandel, restaurang m m 11 32 43
Samfärdsel, post, tele m m 20 7 27
Bank, försäkr, uppdragsverksamh 5 4 9
Offentlig förvaltning 34 112 146
Totalt 233 224 457
Cirkeln har inte hunnit med att göra någon egen undersökning av dagens arbetsplatser i Tungelsta. Eftersom högstadieskolan till
kommit sedan 1975 och barnomsorgen har byggts ut är arbetsplat
serna idag möjligen något flera.
Restider till arbetet
Cirkeln har inte haft tillgång till några fullständiga uppgifter om arbetsresorna. Vi återger här restider från den sociologiska undersökningen, som vad gäller denna fråga endast omfattar åldrarna 18-49 år.
Restid fram o åter %
Många ansåg att restiderna var alldeles för långa, vilket in
kräktar både på familjelivet och föreningslivet.
Arbetsmiljöfrågor, arbetslöshet m m
Tiden har inte medgett att göra några närmare undersökningar rörande frågorna i rubriken. Enligt vad cirkeldeltagarna känner till finns inga påtagliga problem i Tungei sta på de här områdena frånsett viss användning av gifter i växthus och jordbruk. Ar
betslösheten och utslagningen ur arbetslivet är sannolikt ett något mindre problem i Tungelsta än i flera andra kommundelar i Haninge. Därmed är emellertid inte sagt att inte. dessa problem drabbar enskilda individer hårt också i Tungelsta och därför måste bevakas noga av ansvariga myndigheter.
BRISTER OCH ÖNSKEMAL OM FÖRBÄTTRINGAR
En väsentlig nackdel med ett samhälle av Tungelstas typ, som en relativt avlägsen förort till ett storstadsområde, är bristen på lokala arbetsplatser. Flertalet Tungelstabor måste pendla till andra orter med tidsödande och tröttande arbetsresor. Att en så stor del av de vuxna måste vara borta från hemorten en så stor del av sin vakna tid påverkar också det sociala livet negativt. Detta gäller särskilt föräldrar till barn och ungdo
mar. Dessa nackdelar har vid flera tillfällen fått klara belägg, nu senast i den sociologiska undersökningen våren 1980.
Att intresset för bosättning i Tungelsta trots dessa nackdelar ändå är så pass stort som fallet är, beror på samhällets kvali
teter i övrigt, främst "den lilla skalan" och närheten till naturen. Detta framgår också av den sociologiska undersökningen.
Eftersom erfarenheterna i Haninge hittills visat att det är mycket svårt att lokalisera ut arbetsplatser till peri fera lägen, är detta ett viktigt skäl till att begränsa en utbyggnad av Tungelsta. Eljest ökar andelen pendlare samtidigt som för
delarna med "den lilla skalan" på samhället reduceras genom en utbyggnad.Det är dock under alla förhållanden önskvärt att öka den lokala sysselsättningen. Tyvärr måste dessa möjligheter be
dömas vara rätt små. Det är emellertid angeläget att kommunen vidtar alla de åtgärder som är möjliga för att förbättra situa
tionen.
I första hand gäller det att slå vakt om den trädgårdsnäring som finns kvar och som har förutsättningar att drivas vidare.
Det är angeläget att kommunen vidtar alla möjliga åtgärder - direkt och indirekt - för att underlätta den fortsatta driften och förbättra lönsamheten för dessa. Detta gäller också ev etab- lering av nya anläggningar under olika företagsformer. Det kan gälla förmedling av lån och bidrag till försök med alternativa värmekällor och andra driftsfrågor där kommunen möjligen kan vara företagarna till nytta. Kommunen bör ta intiativ till sådan
försöksverksamhet och vid behov lämna bistånd i lämpliga former.
Kommunen bör vidare vidta alla möjliga åtgärder för att andra miljövänliga verksamheter etableras i Tungelsta. Möjligen kan ett omplanerat centrumområde komma att erbjuda lämpliga lägen för t ex serviceföretag som inte är starkt beroende av närheten till sin kundkrets.
Den kommunala och kommersiella servicen sysselsätter ett stort antal personer. Sektorn väntas inte krympa. Vid en utbyggnad av Tungelsta kan den väntas öka något. En utbyggnad kommer dessutom att skapa ett antal tillfälliga byggarbetsplatser för bostäder, vägar, ledningar m m.
I övrigt räknar vi med att kommunen fortsätter sina ansträng
ningar att lokalisera företag till Jordbro och Håga industriom
råden och andra delar av kommunen. Vi inser dock svårigheterna i dessa strävanden i ett läge när industrisysselsättningen i lan
det minskar och väntas fortsätta att minska genom datorisering och robotisering och andra rationaliseringsåtgärder.. Att mot bakgrund av den industriutveckling vi har att räkna med satsa på ett nytt större industriområde söder om Tungelsta förefaller mycket optimistiskt. Vi anser det dock riktigt att kommunen be
vakar möjligheterna till spåranslutning för att gardera sig för ev framtida behov.
137
Växthusen dominerar intrycken från Tungelsta. De försörjer en hel del ortsbor. Grönsaks- importen och den dyra oljan är dock stora problem för växthusnäringen
Några är nybyggda med treglas och hög teknisk utrustning
Många är gamla och håller på att förfalla