• No results found

ANDRA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR GRANULAT

In document återvinning av asfalt Handbok för (Page 180-188)

Asfaltgranulat kan med fördel också användas för tillfälliga lagningar av uppgrävningar för vattenskador, potthål och dylikt. Massorna håller samman väl och kan ligga kvar tills den slutliga reparationen kan utföras. Materialet fungerar hyggligt även vid vattenöverskott eftersom finmaterialet till största delen är asfaltbundet.

Bild 12-4 Sorterat asfaltgranulat i upplag.

Ett annat användningsområde är som kombinerat bär- och slitlager under kortare tid för

tillfälliga byggvägar vid ombyggnader o d. Massornas sammanhållande förmåga fungerar bra

under en begränsad tid och eventuella skador kan repareras med ytterligare granulat. Jämnheten blir inte alltid den bästa men det viktigaste är ofta att materialen inte dammar eller orsakar stenskott. Det är fullt möjligt att ta bort materialen och att använda dem igen på andra ställen.

Appendix 1. Begreppsförklaringar

Arbetsrecept Avtalade tekniska specifikationer på en leverans, upprättade enligt fastställt schema.

Asfalt Blandning av stenmaterial och bitumen och ibland även olika tillsatser. Den används bl a till bundna bär- och slitlager i vägöverbyggnader för att förbättra lastfördelningen samt för att ge en jämn och tät yta i syfte att förbättra beständigheten hos konstruktionen och framkomligheten för trafikanterna. Asfaltgranulat Ett samlingsnamn på asfalt som sönderdelats i mindre

partiklar, vanligen mindre än 25 mm. Partiklarna består således av stenmaterial och bitumen. Detta åstadkoms antingen genom fräsning direkt på vägen eller genom sönderdelning av asfaltkakor med hjälp av krossning eller malning.

Bindlager Lager mellan slitlager och underliggande lager som vanligen utgörs av bärlager. Lagrets funktion är vanligen att reducera sprickbildning från underliggande lager av cementbundet grus eller att öka resistensen mot plastiska deformationer. Bitumen Bitumen är vid rumstemperatur ett fast till halvfast material.

Färgen är svart till mörkbrun. Vanligaste framställningssätt är genom destillation av råoljor. Bitumen måste värmas innan det kan hanteras. Bitumen är inte hälsovådligt vid rumstemperatur. Vid varm hantering avges rök från bitumenet som kan verka irriterande, varför höga exponeringar bör undvikas. Bitumen är inte klassat som miljöfarligt.

Bitumenemulsion Bitumen som emulgerats i vatten med hjälp av emulgatorer och andra tillsatser i syfte att kunna hanteras och användas som bindemedel även vid lägre temperaturer.

Bitumenhärdning Bitumen hårdnar genom avgång av lätta oljor och oxidering. Vid varm tillverkning sker även en härdning av bindemedlet i tillverkningsprocessen. Därför bör tillverkningstemperaturen hållas under noggrann uppsikt. Färdig beläggning med högt hålrum åldras snabbare tät beläggning.

Bitumenstabilisering Stabilisering av jord, stenmaterial eller blandade massor med ett bituminöst bindemedel.

Blödning Koncentration av bindemedel på beläggningsytan till följd av trafikbelastning och temperaturpåverkan i förening med

överskott av bindemedel i beläggningen eller användning av för mycket klistringsmedel.

Bärlager Lager med uppgift att utgöra underlag för slitlagret samt att fördela laster över större yta för att minska påkänningarna på underliggande lager.

Dispersion Tvåfassystem av fasta partiklar eller finfördelad vätska i vätska, där de två vätskorna är icke lösliga eller endast begränsat lösliga i varandra.

Emulsion Dispersion bestående av vätskepartiklar fördelade i en annan vätska.

Extraktion Utlösning av bindemedel ur bituminös massa.

Fräsning Borttagning av befintlig beläggning eller partier därav med hjälp av speciella utrustningar.

Halvvarm återvinning Återvinning av returasfalt uppvärmd till 50-120 °C.

Heating Värmebehandling (heating) innebär att man med speciella värmeaggregat värmer den befintliga beläggningen. Värmebehandlingen gör att man dels får en bättre sammansmältning av påfört nytt och gammalt lager, och dels att man får en långsammare avkylning av det påförda nya lagret.

Hålrumshalt Kvoten mellan hålvolym och skrymvolym i en packad

asfaltbeläggning, anges vanligen i %.

Kall återvinning Återvinning av returasfalt utan uppvärmning eller värmning till max 50 °C.

Kontinuerligt verk Verk som blandar asfaltmassa med ett kontinuerligt materialflöde genom verket.

Mjukbitumen Mjukbitumen är ett bitumen med kinematisk viskositet vid 60 ºC mellan 1 500 och 12 000 mm2/s.

Mjukpunkt Temperatur vid vilken ett bituminöst bindemedel uppnår viss mjukhet vid värmning enligt en standardiserad mätmetod.

Packning Ökning av skrymdensiteten genom mekanisk bearbetning

vanligen utförd med olika typer av vältar.

PAH Förkortningen står för den engelska benämningen, Polycyclic Aromatic Hydrocarbons, polycykliska aromatiska kolväten. Det är en stor ämnesgrupp och i den finns ett antal ämnen som kategoriseras som cancerframkallande.

Penetration Mått på ett bitumens mjukhet vid viss temperatur enligt en standardiserad mätmetod.

Potthål Genom trafikens inverkan uppkomna hål i vägbanans ytskikt, hos bituminösa beläggningar skålformade fördjupningar. Remixing Remixing innebär att den befintliga beläggningen värms, rivs,

tas upp och blandas med nytillverkat beläggningsmaterial och läggs ut igen. Nytt bindemedel och mjukgörare kan tillsättas. Remixing plus Remixing Plus kan sägas vara en kombination av remixing

och repaving genom att befintlig beläggning värms, rivs, tas upp och blandas med ny asfaltmassa och läggs ut igen, varefter det utlagda återvunna materialet förses med ett nytt lager asfaltmassa ca 40 kg/m2.

Repaving Repaving innebär att den befintliga beläggningen värms, rivs, omfördelas samt förses med ett nytt lager asfaltmassa ca 40-60 kg/m2. Den kan ses som en vidareutveckling av Heating i det att den omfördelar det uppvärmda befintliga beläggnings-materialet.

Returasfalt Asfalt som av någon anledning tagits bort från vägen.

Satsblandningsverk Blandningsverk där blandningen av stenmaterial, bitumen och ev tillsatser sker satsvis i tvångsblandare (material-andelarna proportioneras i blandaren).

Skummad bitumen Skummad bitumen innehåller ca 2 % vatten medan resten utgörs av bitumen. Skummets volym kan bli upp till 20 gånger större än rent bitumen men skummets volym avtar snabbt med tiden under blandningsprocessen.

Spårbildning Längsgående rännor i en beläggning, uppkomna genom packning, deformering och nötning från trafiken.

Stabilitet Förmåga att motstå deformationer vid belastning.

Stabilisering Förbättring av bärigheten hos jord, stenmaterial eller blandade material genom inblandning av ett bindemedel (bituminöst bindemedel, kalk, cement, etc), antingen direkt i den befintliga marken genom s.k. markinblandning eller i ett blandningsverk, s.k. verksblandning.

Stenkolstjära Stenkolstjära, ibland benämnd enbart tjära eller vägtjära, är en biprodukt som erhölls vid framställning av gas och koks ur stenkol. Den har tidigare använts som bindemedel och vidhäftningsmedel vid tillverkning av flexibla beläggningar. Stenkolstjära innehåller PAH-ämnen som klassificeras som cancerframkallande. Produkten har inte använts sedan början

av 1970-talet efter ett frivilligt branschbeslut på grund av cancerrisken.

Stensläpp Lossnande av stenpartiklar från vägen genom inverkan av tjäle, trafik och/eller vittring.

Tillsatsmedel Material utöver stenmaterial och bituminöst bindemedel som ingår i en bituminös beläggning och som tillsätts för erhållande av önskad effekt, t ex, ökad elasticitet, förbättrad vidhäftning mellan (sten) aggregat och bindemedel.

Tjära Se stenkolstjära.

Tjärbeläggning Beläggning utförd med stenkolstjära som bindemedel. Tjärmakadam Indränkt makadam med stenkolstjära som bindemedel. Varm återvinning Återvinning av asfalt vid temperaturer överstigande 120 °C. Vattenhalt Kvoten av vattenmängd och våt materialmängd, vanligen

uttryckt i vikt-%.

Vattenkvot Kvoten av vattenmängd och torr materialmängd, vanligen uttryckt i vikt-%.

Viskositet Konsistensen eller lättflutenheten hos en vätska.

Vågbildning Tvättbrädeliknande deformation av en beläggning i form av vinkelrätt mot trafikriktningen uppstående valkar, orsakade av instabilitet i beläggningen eller glidning mot underlaget. Vägmarkeringsmassa Termoplastisk massa som används för vägmarkering där

synlighetskravet är högt och slitaget är stort och där ofta återkommande bättringsmålning skulle utgöra ett betydande trafikhinder.

Återvinning Användning av returasfalt som bearbetats mekaniskt och vanligen förädlats genom tillsats av stenmaterial, bitumen eller tillsatser.

Appendix 2. Bitumenspecifikation SS-EN 12 591

Penetrationsbestämda bitumen

Beläggningsbitumen skall vid användningstillfället uppfylla kraven enligt specifikationen SS-EN 12591. SS-EN 12591 innehåller en stor mängd kvaliteter för att passa alla klimat- och trafikförhållanden i Europa. De kvaliteter som genom erfarenhet visat sig mest lämpliga för svenska förhållanden anges i tabell 1. Även övriga kvaliteter enligt SS-EN 12591 kan användas, men beställare skall vara medvetna om att dessa ej har samma tillgänglighet på den svenska marknaden.

Tabell 1 Specifikationer för penetrationsbestämda beläggningsbitumen

Testmetod Kvalitet Egenskaper Enhet SS-EN 50/70 70/100 100/150 160/220 330/430 Penetration vid 25°C x 0,1mm 1426 50-70 70-100 100-150 160-220 330/430 Penetration vid 15°C x 0,1mm - - - - - 90-170 Kinematisk viskositet vid 135°C, minimum mm2/s 12595 295 230 175 135 85 Dynamisk viskositet

vid 60°C, minimum Pa⋅s 12596 200 120 80 43 15

Mjukpunkt °C 1427 46-54 43-51 39-47 35-43 - Brytpunkt Fraass, maximum °C 12593 -8 -10 -12 -15 -18 Löslighet, minimum % (m/m) 12592 99,0 99,0 99,0 99,0 99,0 Flampunkt, minimum °C 22592 b) 230 230 230 220 - Flampunkt, minimum °C 22719 - - - - 180

Densitet kg/m3 SS-EN ISO 3838 c) - - - - -

Viktförändring efter upphettning 163°C, maximum ± % 12607-1 -3 a) 0,5 0,8 0,8 1,0 1,0 Mjukpunkt efter upphettning 163°C, minimum °C 1427 d) 48 45 41 37 - Bibehållen penetration efter upphettning 163°C, minimum % 1426 d) 50 46 43 37 - Mjukpunktsökning efter upphettning 163°C, maximum °C 1427 d) 9 9 10 11 - Viskositetskvot för viskositet vid 60°C, maximum 12596 d) - - - - 4,0

a) För referens gäller endast RTFOT, SS-EN 12607-1.

b) Pensky-Martens Closed Cup, EN 22719 kan användas för att undersöka möjlig förorening, men ger troligen lägre värden. För normal specificering av bitumen skall dock Cleveland Open Cup, SS-EN ISO 2595 användas.

c) Densitet skall bestämmas vid behov, enligt SS-EN-ISO 3838.

Viskositetsbestämda bitumen (mjukbitumen)

Mjukbitumen skall uppfylla kraven enligt specifikationen SS-EN 12591.

Mjukbitumen betecknas V. De därpå följande siffrorna anger medelvärdet för kinematisk viskositet vid 60 °C.

Tabell 2 Viskositetsbestämda beläggningsbitumen (mjukbitumen)

Egenskaper Enhet Testmetod Kvalitet

SS-EN V1500 V3000 V6000 V12000 Kinematisk viskositet vid 60°C mm2/s 12595 1000-2000 2000-4000 4000-8000 8000-16000 Flampunkt, minimum °C 22719 160 160 180 180 Löslighet, minimum % (m/m) 12592 99,0 99,0 99,0 99,0 Densitet kg/m3 ISO 3838 a) - - - - Viktförändring efter upphettning, TFOT 120°C, maximum ± % 12607-2 2,0 1,7 1,4 1,0 Viskositetskvot för viskositet vid 60°C, maximum 12595 3,0 3,0 2,5 2,0

a) Densitet skall bestämmas vid behov, enligt SS-EN-ISO 3838. Vid upphandling skall densiteten vid 25 °C och 60 °C anges.

In document återvinning av asfalt Handbok för (Page 180-188)

Related documents