Andra aspekter

Den tredje huvudkategorin baseras på studiens tredje frågeställning; Vilka andra aspekter och

trender angående människors risktagande i friluftsliv i svenska fjällen framgår denna studie?

Sex kategorier med svar hittades i intervjuerna som stämde in i denna huvudkategori. De första två kategorierna innehöll tillräckligt skilda svar för att det skulle motivera till en

indelning i underkategorier. Temana i dessa kategorier frågades det inte specifikt om, utan det var saker som intervjupersonerna kom på spontant. Tabellmatrisen för den tredje

huvudkategorin finns som bilaga 4 i slutet av uppsatsen.

Kategori 1: När tillgängligheten och säkerheten i fjällen ökar (med bra leder, modern

utrustning och mobiltelefoner) ökar även risktagandet.

Underkategori 1a: Tillgänglighet och ökad säkerhet leder till ökat risktagande. I sex av intervjuerna menas det att den tillgänglighet och ökade säkerhet som finns i de svenska fjällen idag med bra leder, enklare att ta sig till fjällen, mobiltelefoner och telefontäckning samt bra, lätt, modern utrustning kan leda till ett ökat

risktagande. ”Mobiltelefoner har ju gjort så att folk törs, och far ut och litar på

den här mobiltelefonen och utgår ifrån att händer det nått så ska vi kunna hitta igen dom. Sen blir de överraskade när mobiltelefonen inte fungerar, eller att batteriet inte klarar av kylan.” Intervjupersonerna menar att fler vågar ge sig ut,

ge sig ut längre samt ge sig i kast med olika aktiveter trots begränsad erfarenhet, förberedelse eller utrustning, eftersom de upplever att det är lättillgängligt och säkert. Något som kan fungera som en falsk trygghet: ”...det är ju många här som

menar att den här säkerhetsutrustningen gör så att man tar större risker, det blir ju en falsk trygghet.”

Underkategori 1b: Tillgängligheten och ökad säkerhet i fjällen leder till färre

fjällräddningar.

I en av intervjuerna påpekas också hur bättre tillgänglighet i fjällen med tillrättalagda leder och mobiltäckning leder till bättre säkerhet och färre fjällräddningar: ”Vi ser ju det att, om man fixar det här med lederna och

42

telefontäckningen så minskar ju antalet räddningar och man pratar om att grusa vissa leder till och med, just på dom partierna har de inte haft några

fjällräddningar nu. Kan vi rusta upp och ha tätare mellan markeringarna, det kan vi ju se att det påverkar antalet fjällräddningar.”

Kategori 2: Människor har mer tidspress i fjällen idag, vilket kan leda till ökat risktagande. I sex av intervjuerna nämndes hur människor verkar ha mer bråttom i fjällen idag. Både att de ofta har pressade scheman och kanske tar mer risker på grund av detta, samt att nybörjarfasen nästan har försvunnit och många gör svåra turer direkt.

Underkategori 2a: Människor har mer pressade scheman i fjällen idag och

tidspress i fjällen kan leda till ökat risktagande.

I fem av intervjuerna framkom att många fjällbesökare har pressade scheman i fjällen idag och att detta är något som har förändrats. Människor har ofta en tidspress, försöker hinna med så mycket som möjligt och har inga extradagar för dåligt väder, till exempel: ”Folk har ju än mer pressade scheman i sina liv idag

och det bidrar säkert en del. Att ja, man hoppar på paketerade lösningar med olika resor och aktiviteter. Det är nått som jag känner ligger i tiden. Ofta har man ont om tid, men man har pengar och man vill ha effektivt utnyttjande av tiden.”

I fyra av de fem intervjuerna där tidspressen påtalades fortsatte intervjupersonerna med att säga att denna tidspress kan leda till ökat risktagande eftersom det leder till att människor chansar mer och att de sällan har en tidsmarginal, till exempel:

”Flera av de dödsolyckor som jag har varit på där har till och med

vädervarningarna legat ute i flera dagar att det ska bli dåligt väder, men folk har tidspress idag. De måste iväg. De har bestämt sig för att göra det här och då ska de iväg, för de har inte extradagar på sig.”

Underkategori 2b: Många tar genvägar till kunskaper idag, gör svåra turer

direkt och tar sig inte tid att bygga upp erfarenhet.

I fem av intervjuerna lyfts det fram att många vill göra svåra turer direkt utan att ha skaffat sig erfarenhet innan, till exempel: ”Det att det finns nästan ingen fas

som nybörjare längre, man ska pang på rödbetan direkt och upp på tuff nivå.”

Intervjupersonerna nämner att många fjällbesökare gör svåra turer direkt, tar genvägar till kunskap eller är ute endast ett fåtal gånger innan de anser att de kan. Tidigare började folk med enkla turer och tog sig tid till att bygga upp

erfarenheten, men det har förändrats.

Kategori 3: Sociala medier och reklam lockar fler människor till fjällen varav många är

helt oerfarna och det kan även locka till ett ökat risktagande.

I fyra av intervjuerna talades det om sociala medier och reklams inverkan på människors friluftsliv i fjällen. Intervjupersonerna menade att fler människor och speciellt helt oerfarna besökare lockas ut på grund av detta samt att det kan leda till ett ökat risktagande, till

exempel: ”Svenska turistföreningen lyfter fram hur enkelt det är att bo i fjällstugor… Allt det

där har utvecklats och då lockas man ut för att göra sin fjälltur lättare på alla sätt och vis. Och då är det ju lättare att hoppa på det här också, med ringa erfarenhet. Och att då skaffa sig fina, lätta, dyra prylar och då tro sig kunna ta genvägar genom att skippa en hel del annat, som också är säkerhetsutrustning.” eller: ”Det blir allt vanligare det vi kallar för ”selfiestick-syndromet”, att det är viktigare att få med sig sin selfiestick så att man kan filma sig själv, än att kanske ha med sig säkerhetsutrustning. Många ska facebooka och

43

Kategori 4: Människor som befinner sig i fjällen förväntar sig att andra ska se till deras

säkerhet.

I två av intervjuerna påtalades hur människor som bedriver friluftsliv i fjällen förväntar sig att någon annan ska ansvara för deras säkerhet samt ansvara för att de blir räddade om något händer och att detta är något som har förändrats, till exempel: ”Svenskar förväntar sig att bli

räddade överallt, var som helst. I andra länder är det betydligt mer personligt ansvar, i Sverige beskylls polisen om någon inte blir räddad när det i grund och botten är individen som försatt sig i den situationer. Ansvarsfrågan hamnar snett på något vis.”

Kategori 5: Människor lever längre från naturen idag, tar mindre hänsyn till vädret och

har sämre kännedom om olika risker i fjällen.

I fem av intervjuerna nämndes hur människor lever längre från naturen idag och har sämre kunskaper om naturen, vädret och risker i fjällen, samt hur detta kan leda till att man underskattar vädret och andra risker i fjällen, till exempel: ”Folk är mindre och mindre ute

och mindre vana att ta hänsyn till naturen, så respekten sjunker ju.”

Kategori 6: Nya aktiviteter som bedrivs i fjällen kan ge nya risker.

I fem av intervjuerna lyftes det fram att det uppkommit en del nya aktiviteter i fjällen eller att aktiviteter som tidigare få bedrev nu är vanliga. Aktiviteter som nämndes är offpiståkning, traillöpning, toppturer och prestationsturer. Intervjupersonerna menade att förändringen i hur folk bedriver friluftsliv troligen kommer att leda till andra typer av risker och olyckor, till exempel: ”Nu har ju trailrunning blivit superpopulärt, att springa runt till fjälls med nästan

44