Kunskapen om hur mikroplaster kan påverka olika ekosystem är knapp, men å andra sidan är det så även för andra föroreningar som släpps ut. Plast hör inte hemma i naturliga ekosystem och är även en ändlig resurs som ofta baseras på råolja. Därför är det viktigt att både minska användandet och svinnet.
I en intervju med en Fifa certifierad besiktningsman berättar personen i fråga om sina arbetsuppgifter som går ut på att testa konstgräsplanernas spelegenskaper. Vid de fall stora mängder granulat observeras utanför planen ges även rekommendationer gällande upprättande av arbetsplaner kring hantering av granulat, installation av granulatfällor, borstning av kläder innan dusch och återföring av granulat. Rekommendationerna ges på eget initiativ och av intervjun framgår att det inte är standard för besiktningsmän att titta på miljöaspekter.
Besiktningen ska enbart baseras på funktion utifrån spelegenskaper. [Bilaga 10] Det skulle dock krävas fler intervjuer med besiktningsmän för att säkerställa detta. Även vid ett seminarium om konstgräsplaner där Stockholm stads miljöförvaltning presenterade sina förslag till rekommendationer för konstgräsplaner och gummigranulat, tydliggjordes skillnaden mellan institution och näringsliv och bristen på samverkan. Detta kan vara en orsak till att befintliga lösningar bygger mer på empiri än på forskning.
9 Slutsats
Det är tydligt att det finns ett engagemang hos alla parter i den här frågan. Spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner är dock ett nytt forskningsområde med många kunskapsluckor. För att ta reda på vad som är en lämplig reningsmetod krävs vidare studier.
Idag finns granulatfällor och filterkassetter som reningsmetod för att förhindra spridningen av mikroplaster från dagvattenbrunnar vid konstgräsplaner. Vilken effektivitet dessa metoder har är obesvarat eftersom studier saknas. Det är även oklart vilka vattenflöden som når dagvattenbrunnarna. Konstgräsplanerna och kringliggande ytor är utformade på olika sätt, vilket kan påverka vattenflödena till brunnarna. Det saknas studier kring hur vattenflödena varierar mellan olika utformningar.
Mängden mikroplast som påträffats i dagvattenbrunnar är baserad på okulär besiktning och beskrivs mestadels som "liten". Det skulle krävas vägning av mikroplaster vid varje enskild anläggning för att svara exakt på vilken mängd mikroplaster som kan förekomma i dagvattenbrunnar. Mängden kan variera mellan anläggningarna beroende på underhållsrutiner och om uppsamlingsytor för snö och fyllnadsmaterial finns. Storleken på mikroplaster som påträffats bedöms vara av tillverkningsstorlek på fyllnadsmaterial vilket kan vara mellan 2-3mm. Mikroplaster kan dock bli mycket små och svåra att se med blotta ögat. En kornstorleksfördelningskurva kan visa på vilken mängd som sprids av mikroplasternas olika storlekar. Vidare studier rekommenderas att ta fram en kornstorlekskurva för att kunna anpassa reningsmetoderna därefter.
En reningsgrad på 100% för reningsmetoderna är inte rimligt eftersom mikroplaster kan bli ner till 1 m i storlek. Det skulle medföra så pass små maskor att vattnet i princip skulle förhindras att flöda. Därför bör riktvärden för mikroplaster upprättas som en gemensam förhållningsgrund.
För att ta fram riktvärden och genomföra studier som driver utvecklingen av reningsmetoderna framåt, krävs ett bättre samarbete mellan institution och näringsliv. För att en reningsmetod ska kunna anses som lämplig med avseende på mikroplaster bör den förhindra spridning av den procentuellt större delen viktmässigt. Innan detta är fastställt går det inte att svara på huruvida befintliga reningsmetoder är lämpliga eller inte.
10 Referenser
[1] K. Magnusson et al. "Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment," Svenska Miljöinstitutet, Stockholm 2016, C 183, Forskningsrapport.
[2] A. Andersson et al. "Jämförelse av alternativa fyllnadsmaterial till konstgräsplaner,"
Uppsala Universitet, Uppsala 2017, 58, Projektrapport.
[3] F. Regnell, "Mikroplaster från konstgräsplaner," Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm 2017, Examensarbete.
[4] Unisport Scandinavia AB "Drift och Skötsel- konstgräs fotboll," (N.d) [Online].
Tillgänglig:
http://www.linkoping.se/globalassets/uppleva-och-gora/arenor-och- idrottsanlaggnignar/forfragningsunderlag-fotbollsplaner-och-friidrottsarenaisoval/skotsel-konstgras.pdf. [Använd: 19-06-2018]
[5] M. Faimali et al., "Microplastic Investigation In Water And Trophic Chain Along The Italian Coast 06/24/2017 – 07/15/2017," ISMAR, Genova 2017, Forskningsrapport.
[6] Plastics Europe, "Combatting Marine Litter," [Online]. Tillgänglig:
https://www.plasticseurope.org/en/focus-areas/marine-litter. [Använd: 14-06-2018]
[7] CLAIM,"Cleaning Litter by developing and Applaying Inovative Methods in european seas," 31 10 2017 [Online]. Tillgänglig: https://cordis.europa.eu/project/rcn/212422_en.html.
[Använd: 13-06-2018]
[8] GESAMP, "Sources, Fate And Effects Of Microplastics In The Marine Environment: A Global Assessment,", International maritime organization, London 2015. Forskningsrapport.
[9] S. Lambert, M. Wagner "Microplastics Are Contaminants of Emerging Concern in Freshwater Environments: An Overview," Department Aquatic Ecotoxicology, Goethe University Frankfurt am Main, Department of Biology, Norwegian University of Science and Technology (NTNU), Trondheim, Norway, 2018, In: Wagner M., Lambert S. (eds)
Freshwater Microplastics. The Handbook of Environmental Chemistry, vol 58. Springer, Cham.
[10] D. Lestander et al., "Mikroplast i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter,"
Kemikalieinspektionen, Stockholm 2018.
[11] K. Norén et al.,"Report concerning techniques to reduce litter in wastewater and stormwater," Svenska Miljöinstitutet, Norrköping 2016, 193, Teknisk rapport.
[12] M. Cole et al., " Microplastics as contaminants in the marine environment: A review,"
Marine Pollution Bulletine 2011, Vol. 62, s. 2588-2597.
[13] Fotbollsklassiker, "Konstgräsets plastiga förflutna," Tillgänglig:
http://www.fotbollsklassiker.se/england/konstgrasets-histori/. [Använd: 20-06-2018]
[14] H. Cheng, Y. Hu, M. Reinhard, "Environmental and Health Impacts of Artificial Turf: A Review," Stanford University, Stanford 2014.
[15] Svenska Fotbolls Förbundet, "Rekommendationer för anläggande av konstgräsplan," 10 04 2017, [Online]. Tillgänglig: https://media.getanewsletter.com/968c8b66-569f-4896-8845-5130a00bfb75.pdf. [Använd: 10-05-2018]
[16] S. Magnusson, "Bedömning av omgivningspåverkan från fyllnadsmaterial i konstgräsplaner," Luleå Tekniska Universtitet, Luleå 2017, Teknisk rapport.
[17] S. Magnusson, "Systemanalys konstgräsplan- miljö-och kostnadsaspekter," Luleå Tekniska Universtitet, Luleå 2015, Examensarbete.
[18] Unisport, "Granulat, ifyllnadsmaterial till din konstgräsplan," (N.d) [Online].
Tillgänglig: https://www.unisport.com/sv/granulat-ifyllnadsmaterial-till-din- konstgrasplan?gclid=CjwKCAjw06LZBRBNEiwA2vgMVUzhut8XApbbX_IYeiJ-bTjNFz5II54qf6FZ4GdqTF2qJoTKAK6YnhoClmQQAvD_BwE. [Använd: 19-06-2018]
[19] Nationalencyklopedin, "Vulkning," (N.d) [Online]. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vulkning. [Använd: 10-05-2018]
[20] G. Wredh, "Miljö- och hälsorisker med konstgräsplaner," Stockholms Universitet, Stockholm 2014, Examensarbete.
[21] F. Regnell, Projektledare Ecoloop, Frågor kring spridning av fyllnadsmaterial. Personlig kommentar 13-06-2018.
[22] P. R. Fleming et al., "Understanding the effects of decompaction maintenance on the infill state and play performance of third-generation artificial grass pitches," J Sports Engineering and Technology 2015, Vol. 229(3) 169–182.
[23] Högskolan Kristianstad, "Hon ska utforska våtmarkernas okända förmåga att hantera mikroplaster," 27-10-2017 [Online]. Tillgänglig: https://www.hkr.se/nyheter/2017/hon-ska-utforska-vatmarkernas-okanda-formaga-att-hanterar-mikroplaster/. [Använd: 13-06-2018]
[24] P. O. Persson, L. Nillson, A. Östman, and M. Olsson, "Miljöskyddsteknik - Strategier &
teknik för ett hållbart miljöskydd," Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, 2005.
[25] Metropolitan Council, "Infiltration Trenches," Minnesota Urban Small Sites BMP Manual 2001.
[26] E. Josefsson, A. Ghasemi, "Mikroplast i Malmö- förslag till åtgärder för minskade utsläpp till miljön," Miljöförvaltningen, Malmö 2018.
[27] K. Magnusson, C. Wahlberg, "Mikroskopiska skräppartiklar i vatten från
avloppsrenignsverk," Svenska Miljöinstitutet, Stockholm 2014, B 2208, Forskningsrapport.
[28] C. Baresel, J. Magnér, K. Magnusson och M. Olshammar "Tekniska lösningar för avancerad rening av avloppsvatten," Svenska Miljöskyddsinstitutet AB, Stockholm 2017, C 235, Teknisk rapport.
[29] Kungliga Tekniska Högskolan, "EU testing way to use Sun to break up plastics in wastewater," 07-11-2017 [Online]. Tillgänglig: https://www.kth.se/en/forskning/artiklar/eu-testing-way-to-use-sun-to-break-up-plastics-in-wastewater-1.769712. [Använd: 12-05-2018]
[30] MIVA, "Dagvatten," 09-03-2017 [Online]. Tillgänglig:
http://miva.se/vattenochavlopp/avloppsvatten/dagvatten.4.6d76c78f124d9a777658000934.htm l. [Använd: 13-06-2018]
[31] Svenskt vatten, "Uppströmsarbete," 28-05-2016 [Online]. Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/avloppsfakta/uppstromsarbete/. [Använd: 13-06-2018]
[32] Absorbenta Miljö AB, "Absorbo Grovfilter anpassat för konstgräsplaner och andra platser med granulat och plastspil", (N.d) [Online]. Tillgänglig:
http://www.absorbenta.se/produkter/. [Använd: 21-06-2018]
[33] Seka Miljöteknik AB, "Granulatfälla- en lösning för att lokalt rena dagvattnet vid konstgräsplaner," (N.d) [Online]. Tillgänglig:
http://www.sekamiljoteknik.se/Info/dagvatten/produkt/granulatfalla/granulatfalla.php.
[Använd: 21-06-2018]
[34] FlexiClean AB, "Granulatfilter," (N.d) [Online]. Tillgänglig:
http://www.flexiclean.eu/granulatfilter-39153556. [Använd: 21-06-2018]
[35] Reniva AB,"Renare miljö med granulatfällor för dagvattenbrunnar," 19-03-2018 [Online].
Tillgänglig: http://reniva.se/sv/nyheter/2018-03-19/renare-miljo-med-granulatfallor-for-dagvattenbrunnar. [Använd: 21-06-2018]
[36] P. R. Fleming, M. W. Frost, M. R. Simpson, "Drainage behaviour of sport pitches - findings from a research study," Loughborough University, Loughborough 2016,
Doktorsavhandling.
[37] S. Ceylan, M. Elhassan, "Analys av bitumenåldring vid tillverkning- och
användningsskedet", Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm 2014, Examensarbete.
[38] S. Brandberg, "Framtida hantering av konstgräsplaner i Västerås Stad," Västerås Stad 2018.
11 Bilagor
Nedan redogörs genomförda intervjuer som hållits med tillverkare och kommuner m.fl.