Andra lärandemiljöer

En del lärare i vår studie ansåg att om elever befinner sig i en annan lärandemiljö än i

klassrummet, så går det ofta lättare. Tas hindret med krav på fokusering bort, så finns

ingen svårighet. Det är i själva inlärningssituationen som det kan uppstå svårigheter om

man har svårt för att fokusera. Å ena sidan nämnde någon lärare att lärandesituationer i

exempelvis badhuset, där läraren kan låta eleverna bara vara, försvinner svårigheterna.

Å andra sidan ansåg någon att andra lärandemiljöer som exempelvis skogen kräver lika

stor uppmärksamhet från eleverna, eftersom lektionen bara är utflyttad.

Det man kan säga är ju att barn som har svårt att lyssna på en instruktion givetvis har svårt för det ute också, men det beter sig inte mer okoncent-rerat för att det är i en annan miljö, snarare precis tvärsom. Sedan kan du ju behöva ge den där lilla extra instruktionen, men det är inte alltid att det är så utan att det, det är ju också en rutin (Ulrika).

Skapa så få sådana ”Göra-bort-sig”-situationer som möjligt. Man känner att man är det steget före, vilket man inte alltid kan vara. Ibland har man trott att det skulle vara svårt vilket det inte alls var medan en annan situa-tion kunde man inte förutse alls och så var den knepig (Anitas tankar om nya lärandemiljöer).

5.2.5 Hinder för förebyggande lärandemiljö

Många av de intervjuade lärarna tog upp att det finns en del hinder i lärandemiljön. En

lärare med flera års erfarenhet som pedagog, såg att lärarens eget tålamod kan bli ett

hinder i lärandemiljön. Hon sa:

Det största hindret är mitt eget tålamod. Jag orkar inte lika länge som den här envisa parveln som har tränat sig så länge. Kan man bestämma sig för att det är jag som är vuxen och det är du som är liten som ska lära dig så tror jag. Att lägga ribban lagom högt. Du kan inte lyckas direkt, pö om pö (Anita).

Lokalerna kunde ibland ses som ett hinder i lärarnas förebyggande arbetssätt, då de inte

alltid var anpassade för den form av undervisning som lärarna ville bedriva. Tidsbrist

var ytterligare en hindrande faktor som lärarna kunde se. Bland annat när eleverna

be-hövde hjälp. Helena ansåg att många gånger får man tänka efter och inte gå direkt fram

till de elever som har svårt att sitta på sin plats och fokusera på sin uppgift så fort de ber

om hjälp. Istället måste man ge lille Kalle som sitter tyst och stilla på sin plats den tiden

som är hans. Hennes inställning var att man måste finna lösningar för att få bort det som

man ser som ett hinder. Exempelvis kunde eleverna först fråga sina kompisar om hjälp,

eller så fick man ge eleverna hjälp i tur och ordning. Stressen var ett annat bekymmer

om nämndes i våra intervjuer. Flera av lärarna tog upp stressen som många gånger

in-finner sig i arbetet.

Man själv kan stressa upp sig och stressar då barnen innan alla kommer på plats. Och då kan det vara svårt för de här barnen. Det är roligt när barnen märker om man springer, och då frågar de varför springer du? Jaa, varför gör jag det, kan man fråga sig och då försöker man lugna ner sig (Alva). Jag tror inte på detta av vi hela tiden måste ropa på mer resurser för skolan ser ut som den gör och kommer alltid att göra. Använda energin till det vi kan göra istället för att sitta och önska och klaga (Anita).

5.3 Förebyggande och förmildrande lärandemiljö

5.3.1 Lärarens kommunikation

Många av lärarna vi intervjuade var överens om att det var viktigt att kunna föra en

dialog med eleverna om olika handlingar. Dialogen mellan lärare och elev kunde enligt

Lotta hjälpa eleven till att se ett konsekvensmönster. Hon tyckte att det var bra om man

som lärare hade en dialog med eleven både före en händelse för att förbereda eleven,

men även efter olika händelser för att eleven skulle få en inblick i vad som fungerade

bra respektive mindre bra. Även Anita ansåg att det var bra att ha ett förberedande

samtal med elever som har koncentrationssvårigheter för att ge dem förförståelse. Hon

föreslog att man som lärare kunde ta eleven åt sidan och personligen tala om vad som

skulle hända och därigenom försöka ge eleven en självupplevelse att det här är något

som jag kan klara av. Hon ansåg att barn med koncentrationssvårigheter annars

van-ligen har en negativ bild av sig själva och det gäller att vända på denna bild i sin

kom-munikation med eleven.

Att vara tydlig när du förklarar vad som ska göras var en annan viktig aspekt som några

av lärarna lyfte. Dessutom påpekade Helena att hon tyckte att det var nödvändigt att

läraren förklarar målen för sina elever. Då behöver inte eleverna undra vart de ska i sitt

arbete och sin strävan. Eleverna får då enligt henne dessutom en förklaring på varför vi

gör det vi gör. Jenny ansåg att det även var bra att man i egenskap av lärare

kommuni-cerade med kortfattade instruktioner till de barn som hade svårigheter med

koncentra-tionen. Hon menade på att det var bättre att vara fåordig och istället gärna kommunicera

visuellt med exempelvis bilder

Läraren bör vara ärlig och prata med barnen när det blir för stökigt i klassrummet enligt

Ulrika. Hon uttryckte att en lärare inte ska dölja något i sitt samtal med eleverna.

Genom samtalet kan läraren lyfta vad som hänt och därmed får eleverna se att det kan

bli fel, men att det inte är så farligt att prata om det. Anita ansåg istället att det var bättre

att ibland ignorera saker som inte lyckats så väl för eleven och hellre kommentera och

vara observant på det som eleven lyckas med, även om det bara var små stunder. Hon

framhöll att det var viktigt att vara positiv i sin kommunikation med eleven eftersom det

inte finns någon som viljestyrt är okoncentrerad. En annan form av kommunikation

med eleverna i klassen som några lärare lyfte fram var ringsamtal, som ansågs

främ-jande för koncentrationen.

5.3.2 Lärarens förhållningssätt

Att vara lugn i sitt förhållningssätt är en viktig egenskap i lärarens yrkesroll, enligt flera

av lärarna i våra intervjuer. Ett par av lärarna tog upp att lärarens förhållningssätt

speglar eleven med exemplet om jag som lärare är lugn, så blir eleverna också lugna.

Har jag en sådan dag när jag skjuter från höften, ja då skjuter barnen också från höften. Då blir det lite High Chaparall härinne och självklart det på-verkar ju (Ulrika).

Inte alltid vara lugn. Då kan det bli tråkigt, långsamt. Hitta balansgång. Tillåta sig själv att ha skojigt och våga göra tokigheter men att sedan kunna gå tillbaka. Nu hade vi kul men nu går vi tillbaka. Har man haft något kreativt kan det vara bra att bryta med rast och efter rasten är det lugnt igen. Hitta en balansgång. Fortsätta att brinna för saker som lärare men vara så modig och säga att nej, nu ska det vara lugnt. Vara bestämd också. (Inez).

Att man får de avspända stunderna och alla barn gillar när man är den som har mest tålamod. Kampen kan vara tuff, men alla barn tycker om att veta att du är vuxen. Fröken du tappar inte balansen fast jag gör det, vilket inte alltid är så lätt. Men tappar man det, så erkänn det för barnet vid ett senare gott tillfälle att det blev fel. Förtroende, tålamod, tolerans och förståelse – ingen gör det frivilligt (Anita).

Förmåga att lyssna till eleverna och vara lyhörd var en oerhört viktig förmåga hos

läraren enligt några av lärarna i vår studie. Lotta och även Ulrika tog upp att eleverna

själva kan ha lösningar på svårigheterna om man bara lyssnar ordentligt på dem. Enligt

Ulrika måste du som lärare vara vaken för vad det är som orsakar att en elev får

kon-centrationssvårigheter. Hon menar på att det kan vara ett samspel mellan flera elever

eller andra saker som stör som skapar svårigheter i koncentrationen för vissa elever.

I intervjuerna kom det även fram att vi hela tiden måste tro på att eleven har en

poten-tial och att vi tänker att det här klarar eleven. Inez anser att tålamod krävs för de elever

som har behov för mer tid och att de måste få det. Lärarna måste vänta in eleven tills

den är klar, utan att eleven ska känna sig stressad. I ett sådant här läge anser Inez och

fler lärare med henne, att det är viktigt att vara strukturerad som lärare i mötet med barn

som har koncentrationssvårigheter. Att man som lärare måste förhålla sig tydlig när

man undervisar var också något som kom upp i intervjuerna. Några av lärarna ansåg att

det var viktigt att våga vara rak mot eleverna så att de inte skulle behöva känna sig

osäkra på var gränserna går. Utan fastställda gränser kunde konsekvensen bli att elever

med koncentrationssvårigheter får det ännu jobbigare i skolan. Därtill kommer vikten

av att ha tydliga ramar. Med struktur, tydliga ramar tålamod och positiva förväntningar

från läraren upplevdes eleverna bli tryggare.

Mycket svårare om de barn som har koncentrationssvårigheter och inte har ordning på sig själva. Om de märker att den vuxne heller inte har det, då kan det vara otäckt att vara liten i sådana situationer. Man kan ibland känna sig så fyrkantig, men det kan man få tillfälle sedan vid en go stund att prata om vad som hänt, och le åt vad som hänt (Anita).

Det handlar om ett möte. Att möta den eleven där den är. Oavsett kunskap, oavsett socialt beteende, men möt den där. Och utgå ifrån det positiva… Det handlar om vilken syn har du. Har du förväntning att jag är stökig, ja, då är jag stökig. Har du förväntning att jag är lugn och fin, ja då är jag väl det. Man lever upp till förväntningar faktiskt (Helena).

5.3.3 Viktiga personer som stöd åt läraren

Kollegorna var de intervjuades första tanke då det handlar om andra viktiga personer i

lärarens arbete för att förebygga och förmildra koncentrationssvårigheter. Att ha någon

att prata med som man kan fråga och få fundera tillsammans med är ett par av Inez

kommentarer. Jenny och Elin såg fördelen med att arbetskamraterna har olika lång

erfarenhet och de nämnde att de får mycket tankar och idéer av de äldre kollegorna.

Dessutom är det en bra hjälp att tala med den person som har haft eleverna tidigare.

Flera lärare i vår studie ansåg att det är viktigt att man har samma regler annars blir det

splittrat för eleverna. Ulrika såg fördelen med att alla vuxna på skolan kan påverka och

säga till om de ser något som inte fungerar bra, men att de också kan kommenterar

sådant som är positivt. Hon menade att läraren inte behöver ha hela ansvaret för

eleverna.

Inez nämnde att alla vuxna på skolan är jätteviktiga i arbetet. Förutom klasslärare talade

hon även om att vaktmästaren och personalen i matsalen är betydelsefulla. Bara genom

att de pratar med eleverna bidrar det till att eleverna känner sig betydelsefulla, menade

hon. Flera av de intervjuade lärarna nämnde också rektorn som en viktig person. De

ansåg att det räcker med att rektorn kommer fram och kan elevernas namn för att det

ska stärka deras självförtroende.

De flesta av lärarna vi intervjuat nämnde även föräldrarna som viktiga personer och

någon hävdade att föräldrarna är det viktigaste stödet för barnets liv. Även om en annan

lärare menade på att även om man tar upp det på utvecklingssamtal så är de ändå inte

med i klassrummet. Dock var majoriteten av de intervjuade lärarna överens om att

för-äldrarnas medverkan är fundamental i arbetet med att förebygga och förmildra

koncent-rationssvårigheter.

Föräldrarna är A och O. Och att de också ser att individen inte är problemet utan att problemet är problemet (Lotta).