Andra perspektiv och tankar

Vi har i denna studie valt att använda oss av teorier om det idealiska offret, skam och normalisering. Vi ansåg att det var fördelaktigt för att analysera vårt material och uppnå vårt syfte och därmed få svar på våra frågeställningar. Studien utgick från barnets aspekt men vi har även uppmärksammat under studiens gång att det hade varit intressant att undersöka sexuella övergrepp ur förövarens perspektiv och då enbart män. Att studera företeelsen av sexuella övergrepp ur manliga förövarens perspektiv kan ge studien en ny och intressant riktning. Studien skulle då kunna analyseras med hjälp av teorier om patriarkala strukturer och makt och hade då haft en mer samhällelig aspekt. Det hade möjligtvis hjälpt professionella i bemötandet av både förövare och offer och exempelvis ökat förståelsen om hur övergreppen möjliggjorts. Vi har även under studiens process uppmärksammat att sexuella övergrepp mot barn klassas som ett folkhälsoproblem och det hade av denna anledning varit intressant att, för vidare studier, genomföra en studie om interventioner mot sexuella övergrepp och då med ett samhällsperspektiv. Vi har också uppmärksammat att mörkertalet är stort när det gäller sexuellt utsatta barn och därför har vi ställt oss frågan huruvida det beror på brister i socialtjänstens arbetssätt. Med detta som bakgrund hade det varit intressant att intervjua socialsekreterare och presentera olika vinjettfall2 för att studera hur de agerar och reagerar. Hur förhåller de sig till inkomna anmälningar som påtalar misstankar om sexuella övergrepp mot barn? Spelar den mänskliga faktorn in och är det detta som avgör om mörkertalet är stort? Bedöms samma anmälning på liknande sätt trots olika socialsekreterare?

8. Slutord

Vi, vill i vårt slutord, lyfta de aspekter som framkommit som väsentliga i vår studie. Vi vill dock påpeka att vårt syfte inte är att generalisera utan att lyfta varje individuell historia. Det innebär att vi respekterar att alla historier är olika och att barns omständigheter ser olika ut och då även deras upplevelser. Att som barn bli utsatt för sexuella övergrepp kan innebära en långvarig tystnad som i sin tur kan leda till ohälsa. Det finns även en problematik att betrakta barn som offer. Vi finner därför att det är av stor vikt att prata om denna problematik och uppmärksamma sexualbrottsoffer på samtliga nivåer, såsom individ- grupp och samhällsnivå. Vi vill även framhäva att det är fundamentalt att betrakta barn som egna individer och att se deras berättelser som trovärdiga. Vi har uppmärksammat att skam påverkat de studerade barnens förmåga att tala om sin utsatthet och vi hoppas att vi, genom denna studie, kan bidra till att skammen om att tala om sexuella övergrepp minskar. Det är inte endast vi, som framtida professionella, som ska se till barnets bästa utan vi anser att det borde vara allas prioritet. Vi hoppas att denna studie kan bidra till en öppnare dialog och att den kan möjliggöra till samtal om sexuella övergrepp och barns integritet.

9. Referenslista

Adolfsson, T. (2011). Påtvingat liv. Malmö: Bra böcker, ss. 35, 47, 79-81 & 115-116.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Författarna och Liber AB, s. 12.

Barnkonventionen (2016). I Unicef. https://unicef.se/barnkonventionen (2017-02-13).

Becker, H. (2008) Tricks of the trade. Yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber AB, s. 78.

Bergenheim, Å. (2005). Brottet, offret och förövaren: vetenskapens och det svenska

rättsväsendets syn på sexuella övergrepp mot kvinnor och barn 1850-2000. Stockholm:

Carlsson, ss. 29, 33, 38-39, 60-61, 100-101 & 159.

Brottsbalk (1962:700). I Svensk författningssamling.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700

(2017-02-13).

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB, ss. 351-352, 489, 505-506 & 511.

Carlsson, N. (2009). Avslöjandets tid. Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp. Göteborg: Intellecta Infolog, s. 19.

Carlsson, N. (2008). En dålig flicka. Könskonstruktioner i berättelser om sexuella

övergrepp. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4, ss. 258-260.

Cederborg, A-C. (1998). Små barns berättelser om sexuella övergrepp. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1, ss. 24-29.

Christie, N. (2001). Det idealiska offret. I Åkerström, Malin & Sahlin, Ingrid (red.).

Det motspänstiga offret. Lund: Författarna och Studentlitteratur AB, ss. 47-48, 50-51,

54-55 & 57-59.

Cullberg, Weston, M. (2008). Från skam till självrespekt. Stockholm: Natur och kultur, ss. 17-18, 20 & 181-182.

Dahlgren, L. & Starrin, B. (2004). Emotioner, vardagsliv & samhälle - En introduktion

till emotionssociologi. Lund: Författarna och Liber AB, ss. 81-82.

Eksvärd, E. (2016). Medan han lever: Ett utsatt barn träder fram ur mörkertalet. Stockholm: Forum., ss. 37, 41, 64, 221 & 235.

Elias, N. (1991). Från svärdet till plikten. Samhällets förvandlingar. Malmö: Beyronds Grafiska AB, ss. 364-365.

Fairhurst, D. (2007). När ingen annan ser. Malmö: Damm, ss. 8, 31-35, 172 & 184.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (1990). I

Vetenskapsrådet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2017-03-06).

Forsman, M. (2013). Rättsliga ingripanden vid föräldrars våld och övergrepp mot

barn. Vällingby: Elanders Sverige AB, ss. 34, 61-62.

Fowley, D. (2008). Hur kunde hon? Stockholm: Pocketförlaget, ss. 21-22, 31, 42, 51, 53, 55-56, 79, 164 & 218.

Goodman-Brown, T. B., Edelstein, R. S., Goodman., G.S., Jones, D. PH., Gordon., D.S. (2003) Why children tell: a model of children's disclosure of sexual abuse. Children Abuse & Neglect, ss. 526-528 & 537.

Hansen, K., Cras, B-Å., & Cras, A. (1996). Bakom stängda dörrar. Stavsnäs: Mirabelle AB, ss. 54, 58-60, 64, 80-84 & 91.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Poland: Jan Hartman och Studentlitteratur 1998, ss. 105-107 & 190-191.

Jackson, S., Newall, E., & Backett-Milburn, K., (2015). Children ́s narratives of sexual

abuse. Child and Family Social Work. ss. 322-323, 327 & 329-330.

Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Författarna och Studentlitteratur, ss. 17-24 & 231.

Jönson, H. (2012). Äldre som offer - en övning i analys. I Heber, A., Tiby., E & Wikman, S. (red.). Viktimologisk forskning. Brottsoffer i teori och metod. Lund: Författarna och Studentlitteratur AB, ss. 122-125.

Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460). I Svensk

författningssamling. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 (2017-03-16).

Landberg, Å., Svedin., C. G., Priebe, G., Wadsby, M., Jonsson., L & Fredlund., C (2014). Det gäller en av fem - fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell

exploatering i Sverige. ISBN: 978-91-86759-22-3, ss. 4-7.

Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod - en introduktion. I Larsson, S., Lilja, J., & Mannheimer, K. (red.). Forskningsmetod i socialt arbete. Lund: Författarna och Studentlitteratur AB, ss. 91-92.

Lundgren, E. (2004). Våldets normaliseringsprocess. Linköping: tryckeriet AB, ss. 13 & 60-67.

May, T. (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur, ss. 99, 121, 227 & 232.

Merriam, S. B & Nilsson, B (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Nyman, A., Svensson, B., & Rädda Barnen. (1995). Pojkmottagningen: Sexuella

övergrepp och behandling. Stockholm: Rädda Barnen, ss. 15-16.

Om sexuella övergrepp. I Wonsa - world of no sexual abuse (2015).

http://www.wonsa.se/sv/om-sexuella-overgrepp/ (2017-04-04).

Scheff, T. (2003). Shame in Self and Society. Vol. 26 (2).

Sexualbrott (2017). I Brottsrummet. http://www.brottsrummet.se/sv/sexualbrott (2017-03-15).

Sjöberg, P. & Lutteman, M. (2011). Det du inte såg. Stockholm: Norstedts, ss. 41-42, 362 & 393.

Sonander, A. (2008). Att arbeta med barn som brottsoffer. En rättssociologisk studie. Media-Tryck Sociologen 2008, ss. 74, 77 & 92-93.

Sveningsson, M., Lövheim, M., & Bergquist., M. (2003). Att fånga nätet. Kvalitativa

metoder för internetforskning. Lund: Författarna och Studentlitteratur, ss. 177 &

181-182.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Författarna och Liber AB, ss. 218-219.

Zaykowski, H. & Campagna, L. (2014). Teaching Theories of Victimology. Journal of Criminal Justice Education. 24:4 DOI: 10.1080/10511253.2014.965410, ss. 455-456.