informa-tionsstruktur, medan andra språkliga områden tillägnas relativt tidigt och lätt. Hos inlärarna i föreliggande studie kunde över- respektive underanvändningen av ordföljder inte relateras till bristande informationsstrukturering, utan pro-blemen är snarare rent syntaktiska – och i viss mån genrerelaterade. Detta skulle innebära att gränssnittet mellan syntax och informationsstruktur inte all-tid per automatik utgör den ultimata utmaningen för inlärare oavsett språk (Carroll & von Stutterheim 2003, von Stutterheim 2003, Sorace 2005, Sorace & Filiaci 2006, Sorace 2011). Snarare kan instabilitet och kvarstående L1-transfer hos avancerade andraspråksinlärare lika väl förekomma inom andra språkområden (jfr Rothman 2009, White 2009, Bohnacker 2010). Givetvis kan vi inte utesluta att våra inlärare av svenska skulle kunna ha problem vid gräns-snittet syntax/diskurs inom andra områden än dem som undersökts här (t.ex. med ordföljden i satsens mittfält, vilket skulle kunna innebära icke-målspråkliga fokusförhållanden), men vi har inte sett denna typ av problem i vår analys och definitivt inga sådana problem i samband med användningen av fundamentet. Litteratur ANS = Algemene Nederlandse Spraakkunst, 1997: Haeseryn, W, Romijn, K., Geerts, G., de Rooij, J. & van den Toorn, M.C., Algemene Nederlandse Spraakkunst. Gro-ningen/Deurne: Martinus Nijhoff/Wolters Plantyn. Belletti, Adriana, Bennati, Elisa, & Sorace, Antonella, 2007: Theoretical and develop-mental issues in the syntax of subjects: Evidence from near-native Italian. I: Natural Language and Linguistic Theory Vol. 25. S. 657−689. Bohnacker, Ute, 2007: On the »vulnerability» of syntactic domains in Swedish and Ger-man. I: Language Acquisition Vol. 14(1). S. 1–43. Bohnacker, Ute, 2010: The clause-initial position in L2 Swedish declaratives: Word or-der variation and discourse pragmatics. I: Nordic Journal of Linguistics Vol. 33(2). S. 105–143. Bohnacker, Ute & Rosén, Christina, 2008: The clause initial position in L2 German declaratives. I: Studies in Second Language Acquisition Vol. 30. S. 511–538. Bohnacker, Ute & Rosén, Christina, 2009: Fundamentet i svenskan och tyskan – syntax och informationsstruktur. Ett problemområde för språkinlärning och språkundervis-ning. I: Språk & Stil NF 19. S. 142–171. Bolander, Maria, 2005: Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber. Bouma, Gerlof, 2008: Starting a sentence in Dutch: A corpus study of subject- and ob-ject fronting. Diss. Groningen: Rijksuniversiteit Groningen. Cardinaletti, Anna, 1990: Subject/Object asymmetries in German null-topic construc-tions and the status of SpecCP. I: Grammar in progress, red. av Joan Mascáro & Ma-rina Nespor. Dordrecht: Foris. S. 75–84. Carroll, Mary & Lambert, Monique, 2003: Information structure in narratives and the role of grammaticised knowledge. I: Information structure and the dynamics of lan-guage acquisition, red. av Christine Dimroth & Marianne Starren. Amsterdam: John Benjamins. S. 268–287. Carroll, Mary, Murcia-Serra, Jorge, Watorek, Marzena & Bendiscioli, Alessandra, 2000: The relevance of information organization to second language. The descrip-tive discourse of advanced adult learners of German. I: Studies in Second Language Acquisition Vol. 22. S. 441–466. Carroll, Mary & von Stutterheim, Christiane, 2003: Typology and information organi-sation: perspective taking and language-specific effects in the construal of events. I: Typology and second language acquisition, red. av Anna Giacolone Ramat. Berlin & New York: Mouton de Gruyter. S. 365–402. Danielson, Sylvia, 1975: Läroboksspråk. Diss. Umeå: Umeå universitet. Ekberg, Lena, 1997: Diskursiva och syntaktiska mönster i återberättelser hos invandr-arbarn i Rosengård. I: Svenskans beskrivning 22. S. 97–110. Ekerot, Lars-Johan, 1979: Syntax och informationsstruktur. I: Svenska i invandrar-perspektiv, red. av Kenneth Hyltenstam. Lund: Liber Läromedel. S. 79–108. Ekerot, Lars-Johan, 1988: Så-konstruktionen i svenskan. Konstruktionstypen »Om väd-ret tillåter, så genomföres övningen» i funktionellt grammatiskt perspektiv. Diss. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A42.) Lund: Lunds universitet. Ekerot, Lars-Johan, 1995: Ordföljd, tempus, bestämdhet: Föreläsningar om svenska som andraspråk. Malmö: Gleerups. Eriksson, Mats, 1997: Ungdomars berättande. En studie i struktur och interaktion. Diss. (Skrifter utgivna av institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 43.) Uppsala: Uppsala universitet. Falk, Cecilia, 1993: Non-referential subjects in the history of Swedish. Diss. Lund: Lunds universitet. Granger, Sylviane, 1996: Learner English around the world. I: Comparing English world-wide, red. av Sydney Greenbaum. Oxford: Clarendon. S. 13–24. Grondelaers, Stefan, Speelman, Dirk & Geeraerts, Dirk, 2002: Regressing on er. Statis-tical analysis on text and language variation. I: JADT 2002 6es Journées internatio-nales d’Analyse statistique des Données Textuelles. S. 335–346. Grondelaers, Stefan, Speelman, Dirk & Geeraerts, Dirk, 2008: National variation in the use of er ’there’. Regional and constraints on cognitive explanations. I: Cognitive so-ciolinguistics: language variation, cultural models, social systems, red. av Gitte Kris-tiansen & René Dirven. Berlin: Walter de Gruyter. S. 153–204. Haegeman, Liliane, 1990: Non-overt subjects in diary contexts. I: Grammar in progress, red. av Joan Mascáro & Marina Nespor. Dordrecht: Foris. S.167–174. Haegeman, Liliane & Guéron, Jacqueline, 1999: English grammar: a generative per-spective. Oxford: Blackwell. Hammarberg, Björn & Viberg, Åke, 1977: The place-holder constraint, language typ-ology, and the teaching of Swedish to immigrants. I: Studia Linguistica Vol. 31. S. 106–163. Hertel, Tammy Jandrey, 2003: Lexical and discourse factors in the second language ac-quisition of Spanish word order. I: Second Language Research Vol. 19. S. 273–304. Houët, Henriëtte, 2012: Grammatica Nederlands. Woorden, zinnen, spelling. Houten: Prisma. Josefsson, Gunlög, 2004: Input and output. Sentence patterns in child and adult Swedish. I: The acquisition of Swedish grammar, red. av Gunlög Josefsson, Christer Platzack & Gisela Håkansson. Amsterdam: John Benjamins. S. 95–133. Jörgensen, Nils, 1976: Meningsbyggnaden i talad svenska. Lund: Studentlitteratur. Jörgensen, Nils & Svensson, Jan, 1986: Nusvensk grammatik. Malmö: Gleerups. Lindgren, Josefin, 2010: Acquiring distributional patterns in a closely related second language: Referent introduction, maintenance and prefield constituents in Dutch and Swedish. Magisteruppsats i lingvistik, Uppsala universitet. Lindgren, Josefin, 2014: Användning av tre konstruktioner med så i svenskan och hos vuxna inlärare av svenska med nederländska som förstaspråk. I: Svenskans beskriv-ning 33. Helsingfors. Lozano, Cristobal, 2006: Focus and split-intransitivity: The acquisition of word order alternations in non-native Spanish. I: Second Language Research Vol. 22. S. 145– 187. Mörnsjö, Maria, 2002: V1 declaratives in spoken Swedish. Syntax, information structure and prosodic patterns. Diss. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A59). Lund: Lunds universitet. Nordström, Jackie, 2010: The Swedish så-construction, a new point of departure. I: Working Papers in Scandinavian Syntax 85. S. 37–63. Platzack, Christer, 1998: Svenskans inre grammatik – det minimalistiska programmet. En introduktion till modern generativ grammatik. Lund: Studentlitteratur. Reis, Marga, 1980: On justifying topological frames: ’Positional field’ and the order of nonverbal constituents in German. I: Documentation et Recherche en Linguistique Allemande Contemporaine Vol. 22/23. S. 59–85. de Rooy, Jaap & Wikén Bonde, Ingrid, 2005: Nederländsk grammatik. Stockholm: Nor-stedts. Rosén, Christina, 2006: ’Warum klingt das nicht deutsch?’ - Probleme der Informa-tionsstrukturierung in deutschen Texten schwedischer Schüler und Studenten. Diss. (Lunder germanistische Forschungen 67.) Lund: Lunds universitet. Rothman, Jason, 2009: Pragmatic deficits with syntactic consequences? L2 pronominal subjects and the syntax-pragmatics interface. I: Journal of Pragmatics Vol. 41. S. 951–973. SAG = Svenska Akademiens grammatik, 1999: Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & An-dersson, Erik (red.), band 1−4. Stockholm: Norstedts Ordbok. Skolverket, 2009: Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Skolverket. Sorace, Antonella. 2005: Syntactic optionality at interfaces. I: Syntax and variation: Re-conciling the biological and the social, red. av Leonie Cornips & Karen Corrigan. Amsterdam: John Benjamins. S. 55−80. Sorace, Antonella, 2011: Pinning down the concept of »interface» in bilingualism. I: Linguistic Approaches to Bilingualism Vol. 1(1). S. 1–33. Sorace, Antonella & Filiaci, Francesca, 2006: Anaphora resolution in near-native speakers of Italian. I: Second Language Research Vol. 22. S. 339–368. von Stutterheim, Christiane, 2003: Linguistic structure and information organisation: The case of very advanced learners. I: EUROSLA Yearbook 3, red. av Susan Foster-Cohen & Simone Pekarek Doehler. Amsterdam: John Benjamins. S. 183– 206. van den Toorn, Maarten Cornelis, 1984: Nederlandse Grammatica. Groningen: Wol-ters-Noordhoff. Vandeweghe, Willy, Devos, Magda & de Meersman, Fons, 2004: Grammatica van de Nederlandse zin. Antwerpen/Apeldoorn: Garant. de Vries, Mark, 2009: The left and right periphery in Dutch. I: The Linguistic Review Vol. 26(2/3). S. 291–327. Walter, Maik & Grommes, Patrick, 2008: Die Entdeckung des fortgeschrittenen Lerners in der Varietätenlinguistik. I: Fortgeschrittene Lernervarietäten: Korpuslinguistik und Zweispracherwerbsforschung, red. av Maik Walter & Patrick Grommes. Tü-bingen: Max Niemeyer. S. 3–27. White, Lydia, 2009: Grammatical theory: Interfaces and L2 knowledge. I: The new handbook of second language acquisition, red. av William C. Ritchie & Tej K. Bha-tia. Bingley: Emerald. S. 49−68. Zifonun, Gisela, Hoffmann, Ludger & Strecker, Bruno (red.), 1997: Grammatik der deutschen Sprache. Band 1−2. Schriften des Instituts für deutsche Sprache Vol. 7. Berlin/New York: Walter de Gruyter. In document Fundament, formellt subjekt och frekvens: Ordföljdsmönster i svenska, nederländska och hos vuxna inlärare av svenska (Page 36-39)
