A. Forskningsuppgifter knutna till speciella råvaror
1. Skog, trä och cellulosa a) Träforskning
Genom en intensifierad träskyddsforskning skulle inte bara stora summor sparas åt landet utan även ett väsentligt bidrag lämnas till höjande av träets värde som material både inom de fält, där det för n ä r v a r a n d e används i stor utsträckning, o c h inom nya fält, som kan nås genom en vidgning av användningsområdet. Rå-det h a r tidigare i y t t r a n d e till Handelsdepartementet uttalat sig om träskydds-forskningens angelägenhet och erbjudit sig att genom sin biotekniska nämnd, för-stärkt med erforderlig expertis, verkställa en utredning r ö r a n d e detta o m r å d e .
Det bör även u n d e r s t r y k a s att forskningen sannolikt kan göra ytterst värdefulla insatser beträffande problem r ö r a n d e träets skydd innan det n å r industri eller a n d r a avnämare. Som exempel må nämnas skydd för trä på rot. Vidare torde in-tensifierad forskning beträffande tillsatser av tillväxtbefrämjande ämnen för att öka återväxten samt ökat stöd åt växtbiologisk forskning av intresse för skogs-näringen vara mycket önskvärt. Flera av de h ä r n ä m n d a uppgifterna faller utan-för tekniska forskningsrådets eget arbetsfält men är utan tvekan så viktiga utan-för det n o r r l ä n d s k a näringslivet att de bör ifrågakomma för stöd ur malmmedlen.
Det må nämnas att i samband med förhandlingarna om nytt avtal beträffande Träforskningsinstitutet röster h a r höjts för ytterligare statliga insatser för trä- och cellulosaforskningen.
b) Nya användningsområden för rayonfibrer
Om man kan åstadkomma rayonfibrer med sådana egenskaper att en enkel efter-behandling skulle permanentfixera fibrerna i det läge de h a r i den färdiga väv-naden skulle deras användbarhet väsentligt ökas och de skulle inom nya områden k u n n a k o n k u r r e r a med bl. a. syntetfibrer och ullfibrer. Då rayonfibern är base-r a d på inhemskt base-råmatebase-rial — vabase-rav en stobase-r del kommebase-r fbase-rån Nobase-rbase-rland — och då den är en mycket billig fiber förefaller ett sådant målbundet projekt vara lämp-ligt för en k o n c e n t r e r a d insats.
c) Biotekniska forskningsuppgifter och utvecklingsarbeten
Arbetet på att finna nya vägar till en högre förädlingsgrad av avfallsprodukter, t. ex. från cellulosaindustrin och från a n d r a biotekniska industrier bör k u n n a in-tensifieras likväl som försök i halvstor och industriell skala bör genomföras för s å d a n a syften. Inte minst möjligheterna att utnyttja cellulosaindustrins avfall även
104
för annat än spritframställning — vilken process i framtiden kan k o m m a att bli oekonomisk — eller som bränsle borde h ä r vara angelägna att u n d e r s ö k a med tanke på det n o r r l ä n d s k a näringslivet. Sådant forsknings- och utvecklingsarbete måste emellertid baseras även på grundliga m a r k n a d s u n d e r s ö k n i n g a r .
d) Andra speciella forskningsområden
Det h a r i olika s a m m a n h a n g framhållits, att en intensifierad forskning p å lignin-området såväl beträffande dess struktur, dess egenskaper som dess användnings-o m r å d e bör övervägas. L i k n a n d e synpunkter h a r gjanvändnings-orts gällande beträffande tanvändnings-orv.
Enligt rådets uppfattning kan inom dessa områden för n ä r v a r a n d e inga så ekono-miskt lönande forskningsprojekt skönjas, att de motiverar förslag från r å d e t s sida beträffande finansiering med malmvinstmedel. Rådet avser emellertid om och n ä r sådana utvecklingslinjer kan anges att återkomma med specificerade förslag inom dessa områden.
2. Norrländska mineraltillgångar
I n o r r a Lappland finnas betydande grafitfyndigheter som hittills knappast r ö r t s . Intressanta uppslag till deras utnyttjande h a r på senare tid förekommit. De b o r d e p r ö v a s n ä r m a r e . En intensifierad forskning skulle k u n n a leda till sådan använd-ning att en bärkraftig industri kunde byggas upp, delvis i direkt geografisk an-k n y t n i n g till fyndorterna.
Vissa av de n o r r l ä n d s k a j ä r n m a l m e r n a torde lämpa sig för en förädling inom landet, enligt linjer som på senare år skymtat i svensk forskning och som bl. a.
berörts i föredrag vid Jernkontorets diskussionsmöten. Ett tidigt led i d e n n a för-ädling skulle då i varje fall omfatta en långt driven a n r i k n i n g till högvärdig slig i n ä r h e t av gruvan, varvid möjligheten också skymtar att i anslutning härtill in-dustriellt nyttiggöra väsentliga delar av den frånskilda gångarten. H i t h ö r a n d e forskning, som bl. a. även omfattar uppslag beträffande metallurgiska processer av ny typ för stålframställning ur den högvärdiga sligen, synes värd att kraftigt stödjas i det nu aktuella sammanhanget.
Det bör också nämnas, att för högrenade metaller i vissa fall möjligheter till nya användningsområden kan finnas, i synnerhet om forskningen på de r e n a metallernas egenskaper kombineras med en forskning som syftar till att finna b r u k s -o m r å d e n . Speciellt bör fasta tillståndets fysik, halvledar-området -och möjligheter-na till nya konstruktionsmaterial för höga t e m p e r a t u r e r förtjämöjligheter-na u p p m ä r k s a m h e t . Vidare torde b l a n d p r o d u k t e r av keramiskt material och metaller speciellt b ö r a studeras på grund av den kombination av seghet och motstånd mot kemiska an-grepp som man här kan hoppas uppnå. Sådan forskning bör vara av speciellt in-tresse m e d tanke på n o r r l ä n d s k a mineraltillgångar och där förekommande säll-synta metaller.
3. Petrolkemikalier
F ö r den organisk-kemiska industrins försörjning med b a s r å v a r o r spelar petrolke-min en alltmer dopetrolke-minerande roll. Det är därför anmärkningsvärt att vi varken i Sverige eller inom Norden ännu fått någon petrolkemisk i n d u s t r i . Även om en sådan industri, om den kommer till stånd, med övervägande sannolikhet k o m m e r att baseras på tillverkning enligt utländska licenser, kommer dock forskningssi-dans utveckling att vara av avgörande betydelse för denna industris framtid i Sverige. Härigenom kan man dels förhindra ett h u n d r a p r o c e n t i g t beroende av ut-ländska industrier och dels eftersträva den största möjliga anpassning av denna
industri till inhemska förhållanden. Tillkomsten av en petrolkemisk industri och d ä r m e d sammanhängande petrolkemisk forskning kommer också utan tvekan att vara av utomordentlig betydelse för den svenska organisk-kemiska industrins hela framtida utveckling. Detta är så mycket mera angeläget som den svenska orga-nisk-kemiska i n d u s t r i n i jämförelse med liknande industrier utomlands h a r haft en anmärkningsvärt låg produktionsökning u n d e r senare år.
B. Allmänna åtgärder för forskning och industriell utveckling De projekt som upptagits i föregående avdelning omfattar endast en del av de sektorer där speciella p r o g r a m torde kunna formuleras. Rådet h a r medvetet tagit upp sådana frågeställningar som h a r speciell aktualitet och anknytning till norr-ländsk industri eller som eventuellt kan ge upphov till ökad eller mera differen-tierad industriell verksamhet i Norrland. Rådet vill emellertid även fästa utred-ningens u p p m ä r k s a m h e t vid några möjligheter som delvis är av annan karaktär.
a) Storprojektsfond
Genom tillkomsten av 1953 års fond för teknisk forskning — som skapades genom avsättning av medel ur den s. k. kolclearingkassan — gavs Tekniska forsknings-rådet möjligheter att börja bearbetningen av ett fält som dessförinnan varit stängt för rådets initiativ. De projekt som detta fält uppvisade var sådana som mera kost-n a d s k r ä v a kost-n d e ikost-nstrumekost-ntakost-nskaffkost-nikost-ng, u p p r ä t t a kost-n d e av speciallaboratorier och mera långfristiga engagement, vilka ej kunde ifrågakomma mot b a k g r u n d e n av endast årliga reservationsanslag. Som exempel på projekt, som finansierats på detta sätt må nämnas anskaffandet av biotekniska försöksanläggningar vid Tek-niska högskolan i Stockholm, Lantbrukshögskolan i Ultuna och komplettering av den befintliga anläggningen vid Karolinska institutet i Stockholm, anskaffandet av en lågtemperaturanläggning, som medger arbeten n ä r a den absoluta nollpunk-ten, i n r ä t t a n d e t av ett islaboratorium, anskaffande av specialutrustning för mag-n e t o h y d r o d y mag-n a m i s k och plasmafysikalisk forskmag-nimag-ng och omfattamag-nde grumag-ndläggamag-n- grundläggan-de studier på längre sikt över textila vävnadskonstruktioner.
Tillkomsten av sådana starkt motiverade specialprojekt är givetvis en funktion av tillgången inom landet på högt kvalificerade forskare och av erforderliga bas-resurser till dessa forskares förfogande. Efter h a n d som landets tekniska forsk-ningspotential ökar och man i tekniska forskningsprojekt av allmänt intresse kan i stigande grad utnyttja även industriella forskningsresurser måste man därför r ä k n a med att behovet av medel för sådana större och långfristiga projekt kom-mer att öka.
Beträffande behovet av speciellt kostnadskrävande a p p a r a t u r h a r detta av uni-versitetsutredningen föreslagits täckt genom en härför avsedd u p p r ä k n i n g av rå-dets reservationsanslag. Denna u p p r ä k n i n g h a r emellertid ej förutsetts möjlig-göra hela den ökade ekonomiska initiativkraft vilken erfordras för den h ä r be-skrivna verksamheten med inriktning på näringslivets behov.
I föregående avsnitt h a r r e d a n framlagts en serie mera specificerade projekt b u n d n a till speciella r å v a r o r eller angelägna verksamhetsområden. De n ä m n d a sektorerna täcker emellertid uppenbarligen endast en m i n d r e del av hela det fält inom vilket sådana större eller långfristiga projekt kan komma att framläggas.
Samtidigt t o r d e man ha skäl att r ä k n a med bl. a. som resultat av universitetsut-redningens arbete och forskningsrådens tidigare verksamhet för att stärka lan-dets forskningspotential att behovet, som en följd av potentialökningen, kommer att ökas. Just med tanke på det industriella näringslivets framtida k o n k u r r e n s -förmåga finner rådet det därför synnerligen angeläget att framföra förslag om
106
att ur malmvinstmedlen medel avsätts för en storprojektsfond, vilken skulle stäl-las till tekniska forskningsrådets förfogande för de övriga ändamål av den t y p som h ä r skisserats.
b) Forskningsstation för Norrland
I samband med vissa av de projekt av N o r r l a n d s k a r a k t ä r vilka n ä m n t s i det före-gående torde det vara önskvärt att ha tillgång till en norrländsk försöksstation dar laboratorieutrymmen och viss service står till forskarnas disposition. Det må nämnas att branschforskningsinstitut och IVA:s försöksstationer a n n a r s står till den tekniska forskningens tjänst. Några sådana allmänna resurser för tekniska forskningen föreligger emellertid ännu inte i Norrland. Om Universitetsutredning-en skulle föreslå i n r ä t t a n d e av ett universitet i Norrland med Universitetsutredning-en naturvetUniversitetsutredning-enskap- naturvetenskap-lig fakultet och detta förslag v i n n a Kungl. Majrts och riksdagens gillande kan en forskningsstation i Norrland tänkas förstärka det norrländska näringslivets ut-byte av den forskningsmiljö som torde växa fram vid ett sådant universitet.
c) Speciella investeringsbehov
I vissa fall kan forskningsinsatserna motivera ett utvecklingsarbete i större skala.
En sådan utvecklingsverksamhet skiljer sig från den verksamhet rådet hittills i vanliga fall kunnat understödja.
I vissa fall kan även samhällelig investeringshjälp antingen i form av att staten satsar en del av driftkapitalet eller b i d r a r med lån vara motiverad. Detta kan gäl-la t. ex. i sådana fall där de t ä n k b a r a nya p r o d u k t e r n a för de industrier, vilka levererar r å v a r o r n a , är att betrakta som b i p r o d u k t e r vilka ur affärsmässig syn-punkt inte kan motivera att tillverkning tas upp, eller där samverkan mellan olika producenter av basprodukter i form av något separat bolag för dessa b i p r o d u k -ters bearbetning är önskvärd. I vissa sådana fall kan ett statligt deltagande v a r a nödvändigt för att få i gång en tillverkning som kanske är m e r a angelägen u r samhällelig synpunkt än ur det enskilda företagets synpunkt. Detta kan t. ex. v a r a fallet då det gäller tillverkning av produkter, som för k u n d e r n a h a r ett stort b r u k s -värde men kan beräknas antingen bli så billiga eller ha en så liten m a r k n a d , att det ekonomiska intresset för i n d u s t r i n av att uppta tillverkning är mycket ringa.
Speciella önskemål om statliga investeringar eller lån kan också komma att aktualiseras i sådana fall, som t. ex. vid ett ev. igångsättande av en petrolkemisk industri, vilken som tidigare framhållits skulle vara av fundamental betydelse för den organisk-kemiska forsknings- och industripotentialen inom landet.
De fall som nämnts i detta stycke är samtliga sådana, där investerings- eller lånebehovet uppkommer som en direkt fortsättning av forskningsarbetet eller d ä r dessa investerings- eller lånebehov ur forskningsmässig synpunkt är synnerligen motiverade.
C. Övriga synpunkter
Rådet h a r velat fästa utredningens u p p m ä r k s a m h e t vid vissa föreliggande möjlig-heter och behov. I n n a n utredningen i p r i n c i p tagit ställning till rådets förslag h a r man inte funnit det motiverat att mera i detalj presentera varje projekt och d e kostnader de kan förväntas medföra. Dessa frågor torde lämpligen om så önskas senare bli föremål för n ä r m a r e diskussion.
Rådet h a r här inte heller framlagt några synpunkter på den organisatoriska sidan av malmvinstmedlens fördelning. Rådet är emellertid berett att även dis-kutera denna fråga.
(18 m a r s 1959) KUNGL BIB L
- 6 OKT 1960
•